• No results found

Naturmiljö .1 Förutsättningar.1 Förutsättningar

Kartans beteckningar för mark- och vattenanvändning

8 Miljöförutsättningar och konsekvenser

8.3 Naturmiljö .1 Förutsättningar.1 Förutsättningar

För att dokumentera befintlig naturmiljö kring spåren har tre olika invente-ringar inriktade på naturmiljö genomförts. En inventering av naturvärden, vilken också inkluderade invasiva arter, gjordes 2017. Under 2018 utfördes en naturvärdesinventering och under 2021 genomfördes en inventering av steklar samt en kartläggning av invasiva arter.

Naturvärdesinventeringen identifierar sju naturvärdesobjekt som alla givits naturvärdesklass fyra, visst naturvärde. Naturvärdena är kopplade till trivial lövskog, sandiga/grusiga områden och parkmiljöer. Parkmiljöerna, naturvärde-objekt 34 och 35 i naturvärdesinventeringen, innehåller äldre träd och är lokali-serade kring Skönsmons kyrka. Tre naturvärdesobjekt (nr 32, 33 och 36) är alla beskrivna som trivialskog och ligger utmed tågspåret. Alla tre objekten innehål-ler liknande arter med främst sälg, björk, lönn och tall. Objekt 33 innehålinnehål-ler den akut hotade arten alm. Objekt 32 och 36 innehåller poppel som är regionalt ovanlig. De sista två objekten, objekt 39 och 40, ligger intill varandra längst i väster på sträckningen. Objekt 39 är en delvis beväxt sydslänt med grus som övergår till sand i väst östlig riktning. Området pekas ut som en viktig insekts-biotop med habitat för i sandlevande insekter i dess öster del. Under invente-ringar har olika arter av steklar och dagfjärilar påträffats på platsen. Objekt 40 är bangårdens östra del som har en blandning av sand, grus och stenmaterial.

Här finns en artrik kärlväxtflora som förknippas med torrängsmiljöer och järn-vägsmiljöer. Även detta objekt bedöms vara en viktig insektsbiotop. Figur 8.3:1 visar objektens placering.

Figur 8.3:1 Karta över naturvärdesobjekt från naturvärdesinventeringen. Objekt nummer 32, 33, 34, 35, 36, 39 och 40.

Stekelområden och grupp med almar.

Skönsmon

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan 0

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan 0

I PM Stekelåtgärder, som togs fram 2021, pekas tre områden ut som viktiga insektshabitat. Områdena har sedan tidigare pekats ut under inventering av artrika järnvägsmiljöer (Trafikverket 2017). Områdena ingår i objekt 39 och 40 från naturvärdesinventeringen.

Den inventering av naturvärden och invasiva arter som gjordes 2017 samt den kartläggning av invasiva arter som gjordes 2021 visar att invasiva arter finns kring järnvägssträckan. De invasiva arter som påträffats är blomsterlupin, kana-densiskt gullris och jättebalsamin.

Under senare utredningar har en grupp med almar identifieras inom området som inte dokumenterats i tidigare inventeringar, se figur 8.3.2. I trädgruppen står både fullvuxna almar, yngre träd och plantor. Almarnas lokalisering fram-går av figur 8.3:1.

Järnvägen är i dag en barriär för större däggdjur. Den kringliggande miljön med E4 och industrier medför att barriärerna i området förstärks ytterligare. Järnvä-gens urbaniserade läge gör att större däggdjur inte rör sig i området.

8.3.2 Inarbetade åtgärder

Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som fastställs i järnvägsplanen Inga skyddsåtgärder föreslås.

Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som genomförs under byggskedet Almar flyttas under våren innan lövsprickningen. Detta för att träden ska ha så

mycket energi som möjligt vid rotning på en ny plats.

Figur 8.3:2 Almar. Foto: AFRY

Hänsyn ska i största möjliga mån tas till den del av slänten i objekt 39 som är habitat för steklar.

Avbaningsmassor som innehåller invasiva arter ska inte återföras.

Förslag till åtgärder i senare skeden

På solbelysta slänter föreslås tillskapande av stekelbiotoper genom att ej packad sand lämnas i dagen så att steklar kan gräva i materialet. Slänterna ska vara fria från vegetation av träd och sly, ej besås utan bestå av naken sand med enstaka block och stenar. Återetablering av vegetation får ske naturligt av örtvegetation medan träd och sly tas bort genom rotryckning.

De yngre almarna på järnvägens västra sida föreslås flyttas och planteras om på lämplig plats inom Sundsvalls kommun. Almarna kan planteras i parker, som alléträd eller i naturreservat. De äldre almarna föreslås avverkas och användas som faunadepåer i närheten av de omplanterade träden. Detta för att arter som nu lever på de äldre almarna ska kunna sprida sig till de yngre träden.

8.3.3 Nollalternativets effekter och konsekvenser

Nollalternativet innebär att inget dubbelspår och därmed inte heller något utdragsspår anläggs vilket innebär att ingen påverkan på naturmiljön bedöms uppstå och inga negativa konsekvenser uppkommer.

8.3.4 Järnvägsplanens effekter och konsekvenser

Vid byggnationen av järnvägen påverkas naturmiljön negativt i olika avseenden.

På den östra sidan av järnvägen påverkas insektsslänterna negativt under själva byggskedet. Utdragsspåret som ska dras om inom ramen för det intilliggande projektet Sundsvalls bangård kommer skära genom slänterna och de kommer påverkas av maskiner samt grävningsarbeten för anläggande av dubbelspåret.

Detta kommer på kort tid påverka beståndet av steklar negativt. Efter byggna-tionen kommer slänterna restaureras och nya slänter skapas i området. Detta kommer gynna beståndet av steklar på lång sikt.

På den västra sidan av järnvägen påverkas skogspartier med träd av olika art och ålder. De högsta naturvärdena som påverkas är äldre lönnar och den akut hotade almen. Beståndet av alm i området påverkas negativt av byggnationen eftersom stora delar av beståndet behöver avverkas alternativt flyttas. Skogs-partierna som dessa träd står i ingår i en större skogsridå mot bostadsområde, Skönsmons kyrka och begravningsplats. Vid avverkning av träden kan boende i området påverkas negativt visuellt när grönridån försvinner och järnväg med bakomliggande industrier blir synligt. Området hyser också väldigt många väl använda stigar som i och med byggnationen kommer försvinna.

Längs dagens järnvägssträckning växer invasiva arter i form av blomsterlupin, kanadensiskt gullris och jättebalsamin. Under byggnationen kommer dessa rensas bort. Detta anses vara en positiv effekt av byggnationen.

Barriäreffekten anses redan i dag vara väldigt hög och kommer anses inte förändras med de nya byggnationerna.

8.3.5 Samlad bedömning

Inom planområdet finns naturvärden i form av träd och insektshabitat. Natur-värdena inom planområdet bedöms vara värdefulla i ett nationellt respektive lokalt perspektiv och naturmiljövärdet bedöms vara högt. Almarnas kritiska situation i Sverige nationellt gör att det område med alm som finns i planområ-det bedöms värdefullt i ett nationellt perspektiv.

Järnvägsplanens påverkan på naturmiljön bedöms innebära stor negativ effekt på grund av avverkning av ett större område med den akut hotade arten alm.

Sammantaget bedöms stora negativa konsekvenser uppstå avseende naturmiljö.

8.4 Rekreation och friluftsliv