Tematiseringen, sker enligt Kvale och Brinkmann i samband med att syftet med en studie for-muleras och de därtill kopplade frågeställningarna tar form. I tematiseringen ingår även att klar-göra vilka teoretiska utgångspunkter som ska ligga till grund för hela undersökningen.61 Jag utgick från ett par frågeområden eller teman, som jag var mest intresserad av eftersom jag uti-från min egen erfarenhet vet att dessa teman kan ha betydelse för de frågeställningar jag hade identifierat tillsammans med syftet för uppsatsen. Mina teman är som tidigare angivits; omgiv-ningen, parallella tillhörigheter och ökade krav på uppföljning och mätbarhet.
Planeringen av en intervjustudie handlar om hur undersökningen skall genomföras.62 I det här skedet handlade mitt arbete om att välja metod för datainsamlingen och väga för och nackdelar
60 Steinar Kvale och Svend Brinkmann. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:3, Översatt av Sven-Erik Tor-hell. Lund: Studentlitteratur, 2015.
61 Ibid., s. 141-152.
62 Ibid., s. 152-164.
med olika alternativ mot varandra. I boken Reflexive Ethnography går etnologen Charlotte Aull Davies igenom olika metoder för att studera andra människor, kulturer eller beteenden. Hon skriver om etnografiska deltagande observationer och hon skriver om olika intervjumetoder. I den strukturerade intervjun följer intervjuaren ett färdigt frågeformulär där finns inget utrymme för följdfrågor och ofta genomförs intervjuerna av en särskild intervjuare. Aull Davies skriver att det i dessa intervjuer kan vara svårt att få ett flytande samtal mellan parterna eftersom den ena håller tillbaks för att vara neutral. Aull Davies menar att en öppen fri intervju är den form av intervju som mest liknar ett öppet samtal och denna typ av intervju har ofta syftet att skapa en relation mellan forskaren och personer i ett samhälle eller gruppering som ska studeras.63 Eftersom jag var intresserad av att studera ett specifikt område inom HR-arbetet i en organisat-ion, valde jag att göra semistrukturerade intervjuer.64 Jag hade bestämt mig för att inte låta frågorna styra hela samtalet, istället skulle jag vara följsam i de ämnen som min informant lyfte.
Frågorna ville jag ha som stöd om vi gled alltför långt från mina huvudteman eller om vi av någon anledning skulle ha svårt att föra ett samtal som ”flöt på” (intervjuguider bilaga 4-6).
Van Manen skriver om vikten av förberedelser och vikten av att klargöra de yttre förutsättning-arna och avsätta tillräckligt med tid för intervjun.65 För att testa mina intervjufrågor gjorde jag under våren och sommaren 2016 två provintervjuer med en kollega som arbetar som HR-part-ner i min egen organisation och med en HR-chef med erfarenhet från att ha arbetat i den rollen i olika organisationer. Efter provintervjuerna justerade jag några av mina frågor och frågeom-råden så att samtliga hade vida och öppna ingångar eftersom mina informanter vid några till-fällen sagt: ”jag tror jag förstår vad du är ute efter”. Min avsikt hade inte varit att få de svar mina informanter trodde jag ville ha. Jag fick även öva mig på att formulera följdfrågor i samma anda. Samtalet kunde inom vissa områden utvidgas och fördjupas genom frågor som; Hur me-nar du då? Kan du utveckla dig lite? Det är en teknik som i vissa sammanhang kallas för pro-bing. Probingen kan även vara icke verbal, genom att nicka eller humma visar jag som inter-vjuare att jag är med i resonemanget, informanten uppmuntras på så sätt att på egen hand för-djupa sitt resonemang.66
63 Ehn o Klein, s. 106-107.
64 I semistrukturerade intervjuer utgår forskaren från öppna frågeställningar inom förutbestämda teman som ska behandlas. Men intervjuaren är flexibel och följer den som intervjuas, och det som den intervjuade tar upp.
Se Martyn Denscombe, Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskapen.
Lund: Studentlitteratur. 2009, s. 234-235.
65 van Manen, s. 314-316.
66 Lars Ove Dahlgren och Kristina Johansson, ”Fenomenografi.” i Handbok i kvalitativ analys, red. Andreas Fejes och Robert Thornberg, Stockholm: Liber AB. 2016, s.162-175.
För att undersöka HR-partnerrollen ville jag intervjua personer med olika perspektiv på rollen;
HR-partner själva, HR-chefen och en verksamhetschef som ledde en förvaltning där HR-part-nern satt i ledningsgruppen. Redan från start ställdes jag inför valet att antingen intervjua dessa kategorier inom en och samma organisation eller vända mig till fler organisationer att göra mina intervjuer i. För att fördjupa mig i HR-partnerrollen och undersöka om informanterna beroende på sin utgångsposition i organisationen såg olika på HR-partnerns roll blev mitt första ställ-ningstagande att intervjua samtliga kategorier inom en och samma organisation.
Jag startade med en snabb omvärldsspaning genom att fråga kolleger i mitt nätverk om tips på organisationer som på något sätt i närtid förändrat organisationen av HR-funktionen. Av de förslag som jag fick valde jag att starta med att kontakta en kommun eftersom min egen erfa-renhet som HR-medarbetare kommer från kommunal verksamhet.
Att använda en fenomenologisk metod innebär att vara öppen mot det som visar sig. Jag var intresserad av hur jag skulle lotsas in i organisationen och valde därför att gå via kommunens växel för att framföra mitt ärende. I växeln beskrev jag att jag var student och att jag sökte personer att intervjua som arbetade med personal eller HR-frågor. Växeln kopplade mig och till en medarbetare på HR avdelningen som för stunden var tillgänglig. Jag återupprepade mitt ärende något mer utförligt genom att lägga till att jag studerade vid institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskola och att jag var intresserad av den kunskap som byggs genom HR-medarbetarens erfarenhet. Jag frågade även om jag kunde få ställa några korta frågor för att se om just denna kommun kunde vara lämplig för min undersökning. Frågorna jag ställde var: Hur HR-funktionen var organiserad och om de haft några större förändringar av HR funkt-ionen under senare år. Medarbetaren redogjorde för det hen kände till och jag kunde fortsätta följa den väg som öppnades för min undersökning. Jag hänvisades till organisationens HR-chef för att undersöka om jag fick genomföra min studie hos dem.
Jag valde att kontakta HR-chefen via e-post, på så sätt kunde jag presentera mitt projekt och min önskan att få intervjua personer som kunde jämföra hur HR rollen var före och efter den organisatoriska förändring de genomgått. HR-chefen svarade positivt på min förfrågan och klargjorde det faktum att det inte fanns någon HR partner som varit med före och efter organi-sationsförändringen. Ville jag ändå fortsätta? Efter en stunds tvekan beslutade jag att följa den vindlande väg som öppnades framför mig; jag var tvungen att vara öppen inför det jag ställdes inför. Det motsvarade inte min förutbestämda bild av hur det skulle vara, men det behövde ju inte innebära att intervjuerna skulle bli mindre intressanta. Det kunde kanske till och med hjälpa mig att behålla distansen.
Redan i mitt första e-post brev till HR chefen beskrev jag syftet med min studie och att organi-sation och informanter skulle vara anonyma. Jag beskrev också vilken typ av informanter jag sökte (bilaga 1). HR chefen gjorde från början klart för mig att hen ville vara länken in i orga-nisationen och förmedla första kontakten till dem jag kunde intervjua. Efter att vi stämt av min förfrågan på telefon med HR-chefen vidtalade hen tre personer i sin organisation och vidarebe-fordrade även mitt inledande mail till dem. När jag väl fått deras kontaktuppgifter skickade jag dem samma information som chefen fått samt bad dem kontakta mig om de hade ytterligare frågor eller funderingar. Jag kunde inte påverka urvalet av informanter men jag hade ju redan beslutat att följa den vindlande väg som öppnade sig för mig i undersökningen. Fördelen var att jag snabbt fick kontakt med informanter som i största möjliga mån motsvarade den profil jag letade efter. Nackdelen med detta förfarande är risken att de informanter som valdes ut inte var representativa för organisationen. Jag bedömde att detta inte skulle skada undersökningen eftersom jag inte studerar organisationen i sig utan HR-partnerns kunskap. Och det som fram-kommer är just dessa informanters bild och beskrivning av HR-partnerns roll och kunskap.
Etiska överväganden
I enlighet med resonemanget och behovet av att visa vem jag är som forskare och vilken ut-gångspunkt jag har var det viktigt att studera en organisation som jag inte hade någon egen relation till. Det har såvitt jag ser det inte funnits några beroendeförhållanden att ta ställning till eftersom jag inte heller haft någon relation till eller kännedom om personerna jag intervjuat.
Undersökningen har inte haft finansiärer och jag har därmed inte behövt ta ställning till de svårigheter och överväganden som en externt finansierad forskningsstudie måste handskas med. I denna studie som avser mitt eget yrkesområde har det främst varit min egen personliga uppfattning och mina egna förutfattade meningar som jag ständigt behövt vara vaksam på och reflektera kring.
Vetenskapsrådet har angivit fyra forskningsetiska grundkrav för humanistisk-/ samhälls-veten-skaplig forskning; ”informationskrav”, ”samtyckeskrav”, ”frivilligt deltagande och rätten att avbryta sin medverkan” samt ”forskningsledaren får inte utnyttja beroendeställning eller utöva påtryckningar om en deltagare i projektet väljer att avbryta sin medverkan”.67
För att säkra att informanterna var införstådda i min undersökning och hur materialet från in-tervjuerna skulle användas hade jag med en skriftlig information vid intervjutillfället (bilaga
67 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, använd 2016-10-18.
2). Den innehöll en kortfattad beskrivning av inriktningen på studien, information om hur in-tervjun kommer att användas i min uppsats samt att intervjuerna och organisationen kommer att avidentifieras när jag använder materialet.
Intervjuerna
Nu har vi kommit fram till det tredje stadiet i en intervjustudie, själva insamlingen av material i form av intervjuer.68 Mina fyra informanter, två HR-partner, en HR-chef och en förvaltnings-chef, representerar olika förvaltningsledningar i kommunen (förteckning, bilaga 3). Det betyder att ingen av de HR-partners jag intervjuat sitter i den intervjuade förvaltningschefens lednings-grupp. Detta är viktigt eftersom en sådan relation hade kunnat påverka reflektionen kring upp-draget. Samtliga intervjuer har inletts med att jag som forskare betonar att deltagandet i studien är frivilligt och att informanterna när som helst kan avbryta sitt deltagande. Jag har även bett om tillstånd att få spela in intervjuerna för att kunna transkribera dem för att senare kunna studera innehållet i sin helhet. Intervjuerna har spelats in på min telefon som legat fullt synlig mellan mig och informanten på bordet.
Bearbetning av materialet
Under denna rubrik har jag samlat Brinkman och Kvales tre följande stadier; utskrift, analys och verifiering. I de utdrag ur intervjuerna som jag valt att använda i uppsatsen har jag för läsbarhetens skull omvandlat texten till mer skriftspråk genom att ta bort upprepningar, stak-ningar och uppenbart talspråk. På några ställen har jag, av samma skäl, även gjort grammatiska justeringar och plockat bort den typ av upprepningar som är vanliga i talspråk då vi talar och tänker på samma gång. (Ibland ger vi oss själva betänketid genom att upprepa det vi redan har sagt.) Kvale och Brinkman problematiserar kring just utskriften och registreringen av inter-vjuer.69
En intervju är en levande social interaktion där tidsförloppet, tonfallet och kroppsuttrycket är omedelbart tillgängliga för dem som deltar i samtalet ansikte mot ansikte, men inte för den som läser utskriften.70
Intervjuerna har transkriberats ordagrant. Det har varit ett tidskrävande arbete, men under tiden har jag haft möjlighet att bekanta mig med materialet och lyssna igenom visa delar flera gånger.
Vid transkriptionen har jag utelämnat namn på företag eller verksamheter som skulle kunna
68 Kvale och Brinkmann, s. 165-182.
69 Ibid., s. 217-228.
70 Ibid., s. 218.
leda till att kommunen och informanterna identifieras, jag har då markerat detta med [verksam-hetens namn] eller [x- förvaltningen]. Av anonymitetsskäl valde jag ett fingerat namn på kom-munen och av samma skäl har jag fingerade namn till mina informanter. Jag har valt att inte att ange kön eller ålder på den som intervjuats. Därigenom vill jag undvika att ta fokus från hur mina de beskriver sin syn på HR och för att få dem att tydligare framträda som HR-partner i uppsatsen har jag valt namn som kan bäras av både kvinnor och män. Av egen erfarenhet från ett flertal HR-verksamheter är majoriteten av dem som arbetar inom verksamheten kvinnor. Det hade krävts ett avsevärt många fler organisationer och informanter för att få ett tillräckligt stort underlag för att kunna göra en köns- eller åldersuppdelad analys, med bibehållen anonymitet.
För att analysera materialet har jag markerat de partier i utskrifterna som svarar mot något av mina frågeområden. Markeringarna har sorterat och grupperats för att se vilka begrepp och handlingar som framträder starkast. För att levandegöra de fenomen jag resonerar kring i de teoretiska avsnitten har jag dels valt att referera till mina informanters utsagor och dels använda mig av korta citat för att tydliggöra situationerna eller informanternas tankar.
Materialet som redovisas kan sorteras in på olika sätt under de tre aspekterna och jag kan villigt erkänna att jag flyttat runt mellan rubrikerna mer än en gång under arbetet med denna uppsats.
I många fall finns det ingen självklar uppdelning, vissa resultat passar under fler rubriker. Till-slut var jag tvungen att sätta ner foten och bestämma mig. Att analysera ett kvalitativt empiriskt underlag som det mina intervjuer utgör, innebär också att visa sig som forskare utifrån den kunskap och verklighetssyn som ligger till grund för denna uppsats. Andreas Feijes och Robert Tornberg, båda professorer i pedagogik vid Linköpings universitet, skriver:
Forskaren har inte en otolkad tillgång till verkligheten som hon eller han kan återge på ett direkt och exakt sätt. I stället beskriver forskaren en tolkning av verkligheten, där hans eller hennes bakgrund och kunskap blir ett aktivt redskap i tolkningsprocessen.71
Min strävan i denna uppsats, som för mig svarar mot det sista stadiet, rapporten hos Kvale Brinkmann, är att studera och möta även min egen förförståelse i form av min kunskap och mina erfarenheter.
71 Andreas Fejes och Robert Thornberg, ”Kvalitativ forskning och kvalitativ analys”, i Handbok i kvalitativ analys, red. Fejes och Thornberg, Stockholm: Liber, Andra upplagan., 2016, s. 20.
Resultatredovisning
Det sjunde och sista stadiet i Brinkman och Kvales struktur för intervjuundersökningen är rap-porteringen.72 I detta kapitel kommer jag att redovisa, analysera och problematisera det empi-riska materialet från den undersökta kommunen och min egen yrkeserfarenhet som HR-medar-betare. För att säkra mina informanters anonymitet har jag valt att kalla kommunen jag samlat min information för - Ärlanda kommun.73För att ge ytterligare perspektiv kommer jag att för-djupa reflektionen med röster från andra forskare. Jag har huvudsakligen delat in materialet utifrån de tre aspekterna: omgivningen, dubbel tillhörighet och uppföljning/ mätbarhet som jag inledningsvis kopplade till min syftesformulering: Syftet med den här uppsatsen är att i första hand undersöka HR-partnerns yrkespraktik. Jag vill särskilt beskriva och problematisera hand-lingsutrymmets betydelse för HR-partnerns yrkeskunnande.