Samarbete
Uppfattningen om att ett gott samarbete mellan olika aktörer var viktigt delades av intervjupersonerna. Samarbetet visade sig vara olika utbrett på de olika skolorna. På vissa skolor fanns redan ett stort nät av samarbete inom skolan. Där fanns även samarbete utanför skolan med till exempel föreningsliv. Men det fanns också exempel på att man inte hade ett lika brett samarbete inarbetat där man talade om att man önskade bättre samarbete med studiehandledaren. Dock såg alla positivt på samarbete och menade att det var viktigt för elevens lärande. En av intervjupersonerna beskrev att de hade ett gott samarbete på skolan mellan flera olika yrkeskategorier.
Nu får de ju mycket stöd eftersom vi har både SVA-lärare, speciallärare, studiehandledning och modersmålsundervisning så det finns liksom en fallskärm, de får bra stöd, de tycker jag. Vi har satsat jättemycket.
En annan intervjuperson beskrev samarbetet som viktigt då eleverna läser alla de olika ämnena och menade att ”lärarna ska samarbeta med varandra, svenskalärare och svenska som andraspråk och alla lärare. Att ju mer de samarbetar desto bättre”.
Hon menade att ett gott samarbete mellan till exempel lärare och studiehandledare kan förenkla inlärningssituationen ytterligare för eleverna på följande sätt.
40
Studiehandledaren kan före lektionen gå igenom med eleven på arabiska vad det är som ska hända, vad de ska göra så har man det på sitt modersmål först och sen tar man det på svenska.
Kartläggning
En gedigen kartläggning hade betydelse enligt övervägande delen av intervjupersonerna och ansågs ha stor inverkan på elevernas inlärningssituation. De menade att kartläggningen kunde visa på kunskaper eleven hade som man kunde bygga vidare på. Kunskaper hos eleverna som inte hade kommit fram utan kartläggningen.
Vi hade ju ett syskonpar där systern började i åk fem. Och de hade ingen skolbakgrund men pappan hade nog någon akademisk bakgrund och hade haft undervisning i matte med barnen i hemmet och där märkte man snabbt hur viktig kartläggningen var, att man fick veta det så att man inte bara trodde att de inte gått i skolan. För de var fantastiskt duktiga i matte! Så de fick ju andra böcker och andra uppgifter och så där. Så bara för att man inte har någon skolbakgrund så behöver det inte betyda att man inte kan.
Det framgick, på skolan där en intervjuperson arbetade, att man använde sig av skolverkets nya kartläggningsmaterial och att man hade de en positiv inställning till materialet.
En annan intervjuperson menade dock att de hade problem med att hinna få kartläggningen gjord på grund av den tid den tar i anspråk.
Om det fortsätter så här med flyktingströmmen så tycker jag att det är viktigt att kommunen lyfter det här så att det finns någon sådan här startskola där man kartlägger alla innan man placeras ut på skolorna, så någon organisation där.
Övervägande delen av intervjupersonerna arbetade utifrån skolverkets nya kartläggningsmaterial. Alternativt ett liknande material med tanken att börja använda skolverkets efter nyår då de nya allmänna råden träder i kraft. Det fanns dock skilda uppfattningar hos intervjupersonerna kring vilken typ av kartläggning som var av vikt. Även i vilket skede kartläggningen skulle göras. En av intervjupersonerna beskriver en annan typ av kartläggningsmaterial där de bara kartlägger svenska efter sex månaders skolgång. Detta i syfte att kunna visa nästa skola vilka kunskaper eleven har i svenska. Däremot kartläggs inte elevernas tidigare skolbakgrund och kunskaper.
Vi har funderat mycket på kartläggningen så förra året vid den här tiden köpte vi in ett material, därifrån har vi plockat ut svenska A. Så en av pedagogerna här kartlägger eleverna när de har varit här ungefär sex månader och då kan man faktiskt tänka lite på svenska A biten, inte innan. Så vi är mest stolta över den här svenska A kartläggningen för den kan vi skicka med när vi skickar vidare en elev.
41
Studiehandledning
Intervjupersonerna talade om vikten av att kunna erbjuda studiehandledning. De menade att studiehandledaren kan ge extra stöd till eleverna och att om den fungerar kan ge goda resultat på inlärningen. Studiehandledaren beskrevs också som en viktig samarbetspartner och att de då de är i klassrummen underlättar undervisningen. En av intervjupersonerna beskriver att de satsar på studiehandledningen, att den värderas högt och att den är schemalagd för samtliga nyanlända elever. Förslag på hur studiehandledningen skulle kunna fungera på allra bästa sätt framkom då en intervjuperson hade idéer om detta.
Istället för som det ofta är idag då man har studiehandledning i slutet på veckan, då ska man först komma ihåg det som jag inte fattade något från, så ska det vara på andra hållet, först studiehandledning och sen lektion.
Vidare beskrevs det som utmanande när elever med ovanliga språk och dialekter fanns på skolan på grund av det kan vara svårt att få tag på tolkar och studiehandledare. En intervjuperson beskrev att det kan ställa till det då man inte hittar tolk eller när en studiehandledare som behövs är ute på andra uppdrag på andra skolor. Det beskrevs av en av intervjupersonerna att det under de tillfällena då studiehandledare och tolk saknades försvårade inlärningssituationen för eleverna. Det beskrevs av intervjupersonerna att eleverna har det tufft då tolk saknats under längre perioder.
Vi har haft elever som väntat i 1,5 år på tolk och vi har inte hittat någon men först nu har vi hittat, så nu hoppas jag att det går fort fram för de har verkligen inte haft det lätt.
Analys
Samarbete uppfattades som positivt av samtliga intervjupersoner. Dock visade sig samarbetet vara olika utbrett på de olika skolorna, på vissa skolor samarbetades det både inom skolan och mot aktörer utanför skolan. På andra skolor visade sig samarbetet mindre utbrett. Dock uppfattades att det bland intervjupersonerna önskades ett ökat samarbete då samtliga trodde att det gynnade inlärningssituationen för eleverna. Inom mesosystemet visar det sig att ett gott samarbete mellan ämneslärare, studiehandledare och språklärare krävs för att det ska vara möjligt för de nyanlända eleverna att använda sig av alla sina språkliga resurser (Johansson & Sandell Ring, 2015). Dock så skiljer sig kommuner åt i vilka förutsättningar som ges till ett gott samarbete på skolorna och bland de som arbetar där (Bunar, 2015). Det visade sig då det på en skola fanns flera olika yrkesgrupper (ämneslärare, SVA-lärare, specialpedagoger, speciallärare, studiehandledare och logoped) anställda för att arbeta kring de nyanlända. De
42
hade tillsammans bred kompetens och goda möjligheter till det samarbete de hade byggt upp. På en annan skola var det däremot inte lika bred personalstyrka som arbetade kring de nyanlända (SVA-lärare och studiehandledare) och det önskades inledningsvis samarbete med studiehandledarna, något som inte var speciellt utvecklat i dagsläget.
Uppfattningen om att kartläggning var viktig fanns hos de flesta intervjupersonerna. De menade att kartläggningen hade stor betydelse för elevernas fortsatta kunskapsinhämtande. Den ansågs också viktig då man med hjälp av kartläggningen kunde få reda på tidigare kunskaper och utgå från dessa och bygga vidare från. Parszyk (2002) menar att läraren bör utgå från elevens tidigare erfarenheter för att kunna ge goda förutsättningar för språk- och begreppsutveckling. Det fanns dock meningsskiljaktigheter hos intervjupersonerna kring vilken typ av kartläggning som var av vikt. Även i vilket skede kartläggningen skulle göras. En av intervjupersonerna menade att kartläggningen gjordes för att kunna visa upp elevens svenskkunskaper för nästa skola. Deras kartläggning av svenskkunskaper gjordes efter sex månaders skolgång innan eleven skickades vidare till nästa skola. Skolverket menar att kartläggningen bör ske direkt när eleven kommer till den svenska skolan. Detta för att inledningsvis ta reda på elevens tidigare kunskaper och planera undervisningen utifrån det (Skolverket, 2015). Av detta kan man anta att informationen om skolverkets kartläggningsmaterial inte nått ut till alla då resultatet också visade att det saknades tankar om vikten av att inledningsvis kartlägga elevernas andra kunskaper. Resultatet visade också att resonemanget och sättet varpå skolorna arbetade med kartläggningen skiljde sig åt på så sätt att de på en skola inte gjorde någon kartläggning när eleven kom ny till skolan. Vidare visade resultatet att man menade att eleverna när de kom till skolan inte kunde någonting vilket kan tolkas som anledningen till att det var mindre viktigt att göra en kartläggning över tidigare kunskaper. Dock ser Bunar (2015) bristande kartläggning som en av de största orsakerna till att inlärningen för nyanlända försvåras. Johansson & Sandell Ring (2015) menar att kartläggning kan visa att en elev redan har kunskaper som svarar upp mot kunskapskraven i de olika ämnena och att lärarna måste utgå från dessa kunskaper när de planerar undervisningen, vilket även skolverket menar är av stor vikt (Skolverket, 2015).
Studiehandledning sågs också av intervjupersonerna som viktig. De menade att den kunde ge goda resultat på inlärningen. Även Skolverket menar att studiehandledning på modersmålet kan vara betydelsefullt för kunskapsutvecklingen eftersom till exempel begreppsinlärningen med fördel sker på förstaspråket för att sedan översättas till andraspråket (Skolverket, 2015). Vidare beskrev intervjupersonerna studiehandledaren som en viktig samarbetspartner som
43
underlättade undervisningen i klassrummet. Dock så såg intervjupersonerna problem då studiehandledare och/eller tolk saknades. De beskrev fall där elever väntat i 1,5 år på tolk och kunde konstatera att de eleverna haft det mycket tufft i skolan. I sådana fall kan eleverna hamna både i utanförskap då de inte kan samtala med klasskamrater och lärare. De kan dessutom hamna efter i kunskapsinlärningen då de i princip står stilla i väntan på tolk. Studiehandledningen om den fungerar väl kan vara betydelsefullt för elevens kunskapsutveckling och kan stärka elevens självförtroende och studiemotivation. Detta genom att eleven får visa sina kunskaper. Kunskaper som inte upptäckts utan studiehandledningen (Skolverket, 2015).