Analfabetism och bristande skolbakgrund
Resultatet visar att intervjupersonerna ser det som en stor utmaning är när de får elever som kommer utan ett välutvecklat förstaspråk och som inte kan läsa och skriva på förstaspråket. Uppfattningen om att eleverna ibland står inför en nästan övermäktig utmaning bekymrar dem. Speciellt svårt är det för de elever som är analfabeter som anländer i högre ålder och som helt saknar skolbakgrund. En av intervjuperson beskriver utmaningen:
Den största utmaningen, det tycker jag faktiskt är att det är många elever som på grund av krig och annat har väldigt lite skolbakgrund bakom sig, de har inte lärt sig läsa och skriva på sitt modersmål, så kan de inte läsa det latinska alfabetet. För kan man inte läsa och skriva på sitt eget språk så är det svårt.
Vidare beskriver en intervjuperson hur eleverna kämpar i motvind:
För är du i tonåren så ska du först lära dig svenska snabbt och under den tiden så springer de svenska eleverna iväg i sin kunskapsutveckling. Så de ska först komma ifatt och sen ta till sig nytt, så hur mycket de än jobbar och sliter så är det svårt.
35
Det beskrivs genomgående som ett utmanande arbete att eleverna behöver lära sig vardagsspråket. Men de talar också om skolspråket, vilket intervjupersonerna menar är mer invecklat och svårare för de nyanlända att lära sig. Och att lära sig detta tar tid, vilket är något som intervjupersonerna menar att de nyanlända har ont om.
En annan uppfattning som resultatet visade är att de eleverna som saknar skolbakgrund kan ta längre tid på sig för att acklimatisera sig i skolmiljön. Dessa elever upplever den helt nya skolvärlden, inte bara ett nytt land och en ny kultur. De ska nu lära känna nya klasskamrater och lärare och de ska också förstå skolans rutiner. De ska sedan kunna ta till sig kunskaper genom skollektioner, vilket de inte heller gjort tidigare då de aldrig gått i skolan. Det kan således ta längre tid för de eleverna innan själva skolarbetet och lärandet tar fart. En av intervjupersonerna beskriver det på följande sätt:
Många gånger måste man förstå rutiner och acklimatisera sig här för det är ju ofta en helt ny värld för många som aldrig gått i skolan. Vi har elever som kommer i årskurs 5-6 som aldrig satt sin fot i en skola.
Intervjupersonerna beskriver dessutom problematiken i att vissa av de elever som saknar skolbakgrund har hög ålder vid sin ankomst. Deras höga ålder gör att den tid de har för att gå i skolan är kortare, vilket utgör en ännu större utmaning. Flera av de elever som anländer i hög ålder är ofta ensamkommande och saknar också föräldrar. Kring dessa elever beskrevs också vissa disciplinära och strukturella utmaningar. Det framkom under intervjuerna att de elever som under en längre tid levt utan sina föräldrar eller annan vuxen hade svårare med att upprätthålla strukturen kring sina dagliga rutiner och hade svårare med att till exempel passa tider. Det framkom också att flera av dessa elever vant sig vid att sköta sig själva och att det ibland uppstod problem då de återigen var tvungna att lyssna på en vuxen i skolmiljön. En av intervjupersonerna beskrev på följande sätt att denna utmaning finns i arbetet med de ensamkommande eleverna.
Just det här att inte ha någon som säger till en, det kan en del ensamkommande ha lite svårt med, just att någon som säger till en vad man ska göra för de är inte vana vid det och plötsligt så finns det en vuxen som ska bestämma.
Att få läsa alla skolämnen
En uppfattning som fanns var att det ansågs som önskvärt och värdefullt för de nyanlända eleverna att få läsa alla skolans ämnen. Intervjupersonerna menade att det är betydelsefullt eftersom språkinlärningen sker hela tiden. De menade också att det är viktigt att eleverna får läsa alla skolämnen för att de inte ska halka efter i kunskapsinlärningen. En av
36
intervjupersonerna beskriver vikten av den parallella språkinlärningen och menar att alla lärare bör se sig som språklärare.
Man lär sig språk hela tiden, man kan inte resonera så att först så lär man sig svenska och sen kan du få kemi och fysik, för du lär sig svenska när du håller på med kemi och fysik. Å därför är det så viktigt att alla lärare ser sig som språklärare. Språkinlärning i alla ämnen, att ta till vara varje chans till språkinlärning.
Dock framkom att det fanns en annan uppfattning bland en av intervjupersonerna som såg utmaningar i att undervisa elever som inte kan svenska.
Vi har svenska, thats it. Men vi har även matematik och vi vet av skolverket att vi skulle haft alla ämnen här men det kan vi inte. Hur skulle vi kunna ha kemi eller fysik, hur skulle vi kunna experimentera med dom här barnen för att dom ska förstå vad dom gör om man liksom inte har ord.
En annan av intervjupersonerna resonerar dock kring hur man kan skapa goda förutsättningar för att eleverna ska kunna läsa alla skolämnen och vad man mer har att vinna på ett sådant arbetssätt.
Det handlar ju om att konkretisera så mycket som möjligt, ge eleverna en förförståelse innan man börjar läsa i böckerna. Och jag menar att ett sådant arbetssätt har ju alla eleverna nytta av speciellt om de har läs- och skrivsvårigheter. Så det är ju ett sätt och det kan alla tänka på.
Att få använda båda språken i undervisningen - möjlighet att utveckla förstaspråket
Att få fortsätta att utveckla sitt modersmål uppfattas som positivt för inlärningen. Övervägande delen av intervjupersonerna menar att det är enklare för eleverna att lära sig nya begrepp på sitt förstaspråk för att sedan översätta begreppen till andraspråket svenska. Vidare menar de att begreppsinlärningen försvåras av om man får lära sig nya begrepp direkt på andraspråket. I detta sammanhang beskrivs studiehandledarna som viktiga och man hade önskat mer personal som hade kunnat arbeta med förstaspråket i kombination med andraspråket. En av intervjupersonerna ger exempel på vad hon menar vore ett bra sätt att arbeta med tvåspråkighet.
Sen är ju idealet att vara två lärare i klassrummet, till exempel en svensk fysiklärare och en arabisktalande fysiklärare. Så kan ju de samarbeta. Och då får ju eleven det på både arabiska och svenska, de lär in nya begrepp på båda språken för det är ju också jätteviktigt att de utvecklar modersmålet så att inte det blir ett språk som bara använder hemma.
Att som elev få använda sig av både förstaspråk och andraspråk i undervisningen ses av de flesta intervjupersonerna som positivt för inlärningen. Det beskrivs också som
37
språkutvecklande att få använda sig av båda språken för att få lära sig svenska. En uppfattning som finns är fördelarna med att eleverna kan hjälpa varandra på lektionerna. Det kan vara att förklara för varandra på förstaspråket och att översätta texter och uppgifter både på första- och andraspråket. En av intervjupersonerna beskriver positivt tvåspråksinlärning i undervisningen.
Vi tycker att det är jättebra att de kan använda båda språken i undervisningen, att de kan arbeta språkutvecklande. Att de faktiskt kan använda båda språken för att läsa sig svenska.
En annan uppfattning är dock att den dubbla språkanvändningen utgör ett hinder för inlärningen av svenska. En av intervjupersonerna beskriver att ”det största hindret för att eleverna ska lära sig är att alla pratar arabiska. Så jag brukar ha arabiska mattan, att när man går in här pratar man bara svenska”.
Analys
Tidigare skolbakgrund och ett välutvecklat förstaspråk framkom under studien som viktiga påverkansfaktorer för lärande. Intervjupersonerna såg det som utmanande och svårt då de fick elever som aldrig gått i skolan och som inte kunnat läsa och skriva på förstaspråket. Rutter (2006) förklarar att nyanlända har väldigt olika erfarenheter av utbildning sedan tidigare och att många har haft svårt att finna sin plats i skolan. McBrien (2005) menar dessutom att de nyanlända eleverna som har ett välutvecklat förstaspråk, och snabbt utvecklar ett akademiskt andraspråk, är de elever som snabbast accepteras av sina lärare och är de som klarar sig bäst i skolan. Tidigare språkkunskaper är alltså så som intervjupersonerna beskrev av stor betydelse för att klara av skolan och för att lyckas integreras i samhället. Intervjupersonerna menade också att de elever som saknar skolbakgrund kan ta längre tid på sig för att acklimatisera sig i skolmiljön. Brist på skolbakgrund och språk tolkas alltså kunna generera svårigheter både i inlärningssituationer i skolan men också öka risken för att eleverna i förlängningen riskerar att segregeras.
Resultatet visade också att övervägande delen av intervjupersonerna ansåg att det var värdefullt för de nyanlända eleverna att få läsa alla skolämnen då de menade att språkinlärningen sker hela tiden. De menade att det var av vikt för att eleverna inte skulle halka efter i sin kunskapsinlärning. Det är också så att elevernas språkutveckling främjas om undervisningen utgår från innehållet i ämnesundervisningen till skillnad från om man ger övningar med isolerade ord och fraser utan sitt sammanhang för att lära sig svenska (Skolverket, 2015). På grund av detta tolkas möjligheten till att få ha alla skolans ämnen som positiv för inlärningen. För att eleverna ska få möjlighet att läsa skolans alla ämnen bör
38
förändring ske inom makrosystemet. Det måste från kommunens sida satsas på nyanlända så att undervisningen innehåller alla skolans ämnen från start. Det kan till exempel handla om att rent ekonomiskt satsa mer pengar till att anställa lärare så att nyanlända kan ha alla ämnen. Det kan också vara satsade pengar till fler studiehandledare eller personal som arbetar med kartläggning så att den blir ordentligt gjord.
Det sågs bland de flesta av intervjupersonerna dessutom som positivt för inlärningen att få möjlighet att utveckla sitt modersmål. Även här menade övervägande delen av intervjupersonerna att det var enklare för eleverna att lära sig nya begrepp på sitt förstaspråk för att sedan översätta begreppen till andraspråket svenska. Lahdenperä & Lorentz (2010) menar också att den tvåspråkiga undervisningen stödjer inlärningen. Dock uppfattades meningsskiljaktigheter bland intervjupersonerna om vikten av att få använda båda språken och att få läsa skolans alla ämnen. En av intervjupersonerna menade att det var bäst om eleverna endast pratade svenska på lektionerna. Denne ansåg också att eleverna enbart kunde få ha lektioner i svenska och eventuellt matte på grund av att de inte kunde svenska. Detta sätt att resonera stämmer väl överens med de monokulturella antagandena om att barn bara kan lära sig ett språk i taget och att andra språk utgör ett hot mot inlärningen av svenska (Lahdenperä & Lorentz, 2010). Detta strider dock mot omfattande forskning om att barns språkinlärning gynnas av parallell språkinlärning.
Analysen tyder på vikten av att skolor bör satsa på utbildning för nyanlända och inte begränsa den genom att till exempel inte erbjuda samtliga skolämnen. Dock framkom det att samtliga ämnen inte alltid erbjöds eleverna. Ofta fick eleverna bara läsa svenska, matte och ibland engelska. Orsaken till att eleverna inte erbjöds samtliga ämnen menade intervjupersonerna låg på hur organisationen kring utbildningen för lärande prioriterades i kommunen. Likaså menar Lahdenperä & Lorentz (2010) att kommunen spelar en viktig roll för undervisningen av flerspråkiga barn. Det organisatoriska kan också påverka genom till exempel att lärare inte får tillräckligt med kompetensutveckling. Detta som en effekt av att kommunen inte satsar på arbetet med nyanlända (Skolinspektionen, 2009). Lärare bör uppmuntra sina elever till parallell språkutveckling då den kognitiva utvecklingen bäst sker på både första- och andraspråket parallellt (Lahdenperä & Lorentz, 2010). Rutter (2006) menar också att trots att utbildning är en mänsklig rättighet så har lokala aktörer och regering inte fullföljt sitt uppdrag i att tillgodogöra utbildningen för alla. Mot bakgrund av författarnas resonemang bör det enligt den ekologiska modellen ske förändring inom både exo- och makrosystemen (Woolfolk & Karlberg, 2015). Detta då det bland annat är lokala aktörer i kommunen och regering som
39
inte påstås ta sitt ansvar. Regeringen kan behöva lagstadga vad som ska ingå i undervisningen och kommunen kan behöva satsa ekonomiskt genom att till exempel anställa personal. Att lagstadga kan hjälpa till att göra utbildningen likvärdig i de olika kommunerna. Kommunen kan också arbeta med organisationen för att till exempel genom mottagningskola se till att kartläggningen görs ordentligt.
Studiens resultat visade att skolorna där intervjupersonerna arbetade hade olika fungerande exosystem. Exosystemet har en indirekt påverkan på eleven då de på de olika skolorna ges helt olika förutsättningar till lärande (Woolfolk & Karlberg, 2015). Eleverna påverkas inte bara den tiden de går på skolorna. Utan det faktum att de bara läser enstaka ämnen på vissa skolor kan resultera i att de hamnar efter i kunskapsutvecklingen. Det kan försvåra deras inlärningsmöjligheter även längre fram i skolgången eftersom de kommer ha mer ämneskunskap att ta igen än de elever som fått möjlighet att ha alla ämnen direkt.