Samtliga intervjupersoner betonar att det ligger utmaningar för lärande i att många av eleverna lever med svåra trauman. De menar att om en elev mår dåligt så är det svårt att få fokus från elevens mående för att istället försöka få eleven att uppnå kunskaper i skolan. Detta beskrivs av en intervjuperson som att det ”är en utmaning att eleverna har mycket trauman i sig. Det är lätt att man istället för att fokusera på sitt lärande så fokuserar man på sitt mående”.
Vidare beskrivs att eleverna många gånger vill lyckas i skolan men att det är svårt när de inte mår psykiskt bra. Eleverna lever inte bara med trauman från sitt hemland eller under flykten. Väl i Sverige kan deras välmående försämras ytterligare, en av intervjupersonerna menade att det kan ske till exempel på grund av en utdragen asylprocess som skapar oro. ”Många vill men kan inte för att de inte mår bra, de känner sig stressade, de kan inte sova, många håller på att få sin asyl prövad”.
Elever som mår dåligt kan i bästa fall få stöd av familj, släkt och vänner. Dock så berättar intervjupersonerna om alla de barn- och ungdomar som saknar ett socialt nätverk runt omkring sig. De beskriver vidare att de själva får inta rollen som stödjande person på skolorna. Mycket tid går då åt till att stödja eleverna socialt, istället för till inlärning.
Det är ju inte bara att lära ut. De kommer med alla möjliga frågor till dig och de söker kontakt hela tiden, det är inte bara att gå till sitt klassrum och lära ut utan de vill ha din hjälp och vill ha svar på sina frågor. Det är inget som jag tycker är ett problem men det kräver mycket av en att man en inte bara lärare utan man är kurator. Man har inte bara barn hemma, man har 20 andra här, de e lite så.
44
En annan intervjuperson instämde och menade att ”man får hjälpa dem med allt mellan himmel och jord som dem behöver hjälp med och dem måste ju bli vuxna väldigt snabbt”. Intervjupersonerna beskriver föräldrarna som något som underlättar elevernas välmående och lärandesituation. Dels att de kan agera stöttande och styrkande, de kan hjälpa eleverna med struktur och det är av vikt att eleverna faktiskt får lov att fortsätta att vara barn vid sidan av sina föräldrar.
En av intervjupersonerna beskriver bristen på stöd för de elever som mår dåligt och menar att det hade kunnat underlätta för eleverna om de hade fått möjlighet att få samtala med kurator. Denne menade att man alltid skulle behöva en kurator på skolan som kunde hjälpa de nyanlända eleverna som mådde dåligt.
Analys
Samtliga intervjupersoner betonar att inlärningssituationen försvåras av att många av eleverna lever med svåra trauman. Sirin och Sirin-Rogers (2015) skriver att barn som upplevt krig har en kraftigt ökad risk att hamna psykisk ohälsa på grund av traumatiska upplevelser. Intervjupersonerna betonar att kan vara svårt att få fokus från elevens mående för att istället ägna sig åt kunskapsinlärning. Vissa av dessa elever kan få stöd av familj, släkt och vänner. Dock framkom att många barn och ungdomar saknar ett socialt nätverk. De beskriver vidare att de själva får inta rollen som stödjande person och att tid går åt till att stödja eleverna istället för till inlärning. Denna brist på socialt stöd kan tolkas som försvårande för elevernas inlärningssituation då lärarna inte kan ägna sig åt att undervisa fullt ut. Elever som lever utan socialt stödjande nätverk saknar ett fungerande mikrosystem enligt den ekologiska modellen (Woolfolk & Karlberg, 2015). För dessa elever blir skolan extra viktig som social arena vilket kan förklara elevernas sökande efter stöd hos lärarna. De elever som har sina föräldrar med sig har fått behålla sitt ursprungliga mikrosystem vilket kan tolkas som underlättande vid bearbetandet av trauma. Detta då de eleverna kan få stöd, tröst och förståelse av sin familj. Något som ensamkommande barn och ungdomar får söka på annat håll.
Enligt Maslows behovshierarki måste de olika behoven i behovshierarkin uppfyllas i numerisk ordning (Woolfolk & Karlberg, 2015). Om man ser till teorin har eleverna med trauman fullt upp med att försöka tillfredsställa trygghetsbehovet. I skolan ställs dock krav på att eleven ska inhämta kunskaper vilket ligger inom behoven för uppskattning och självförverkligande. Maslows teori säger att det inte är möjligt att uppnå de högsta behoven före de lägre behoven är tillfredsställda (Woolfolk & Karlberg, 2015). Det betyder att
45
eleverna enligt teorin inte har möjlighet att klara av en inlärningssituation innan de mår psykiskt bra och har uppnått trygghetsbehovet.
Det rådde skillnader i hur intervjupersonerna beskrev den hjälp de gav till eleverna med trauman och/eller som upplevdes må dåligt. Dels så visades det på handlingskraftighet från skolans sida då de beskrev att de ofta skickade remisser till psykologer för elevernas räkning. De menade att eleverna ofta mådde som sämst i början när de kommit till skolan och då remisserna skickats gavs eleverna möjlighet att få professionell hjälp med sitt mående. I en annan beskrivning gav en intervjuperson beskrivningar av att eleverna mådde dåligt. Dock så fanns inga exempel på att skola eller personal hade rutiner för eller hade försökt hjälpa eleverna med deras mående. Däremot fanns tankar och önskemål om att en kurator borde finnas på skolan för dessa elever. De olika skolorna med dess olika exosystem visar sig här ha en indirekt påverkan på elevernas förmåga till välmående.
Tid
Elevens tidsbrist
Något som beskrivs som en av de största utmaningarna för lärande är elevernas brist på tid. Detta eftersom eleverna står inför den dubbla uppgiften att samtidigt som de behöver lära sig prata, läsa och skriva på svenska så ska de också ta in nya ämneskunskaper. Ju längre tid inlärningen av svenska tar desto längre halkar eleverna efter i kunskapsutvecklingen i de olika ämnena. Dessutom betonas att brist på tid kan skapas ytterligare då eleverna bara har möjlighet att läsa ett eller några få ämnen i skolan. En av intervjupersonerna menade att ”de som kommer har ju ofta ganska bråttom och deras kunskaper stannar ju många gånger upp när de under de första åren kanske bara får läsa svenska, matte, engelska”. Trots att informanterna beskriver brist på tid som en utmaning har de uppfattningen att man inte ska skynda och stressa eleverna inledningsvis. Vikten av att låta eleverna landa och få dagliga rutiner beskrivs som essentiellt för att de sedan ska kunna tillägna sig kunskaper.
Vi måste ge eleverna en chans, de måste få landa, rutinerna behöver vara befästa och de behöver känna sig trygga i klassen med sina klasskamrater och även i relationerna till de olika lärarna.
Intervjupersonerna menar att de elever som mår dåligt måste få professionell hjälp med sitt mående. De menar att psykolog och/eller kurator behöver bistå med den hjälpen. Det framkommer att det skiljer sig åt mellan kommuner och skolor i hur man hanterar elevernas mående. Det berättas både om rutiner kring elevernas mående och att man ofta skickar
46
remisser för att eleverna ska få hjälp. I en annan intervju beskrevs psykolog och kurator som något som i princip aldrig kontaktades.
Överbelastad personal och personalbrist
Av intervjuerna framgick att övervägande delen av intervjupersonerna upplevde stress och en arbetsbörda som var för stor för deras eget välmåendes skull. Beskrivningar gavs också om att grupperna var så pass stora att de inte upplevde att de hann ge eleverna tillräckligt med tid. En av intervjupersonerna ”önskade att det fanns mer tid och att det inte skulle vara för stora elevgrupper. Sen är det enormt mycket administrativt arbete”.
Personalbrist beskrevs på samtliga skolor och trots att skolorna sökte personal så var det svårt att få folk till de tjänster som behövdes. En intervjuperson menade att de hela tiden sökte personal. ”Ja vi söker hela tiden. Vi anställer lärare och nu har vi haft ute en tjänst som specialpedagog två gånger, men det är jättesvårt att få tag på.”
En annan intervjuperson menade också att skolan hade personalbrist men att det saknades pengar för att anställa ny personal då det inte fanns några resurser till det.
Analys
Elevens tidsbrist ses som en av de allra största utmaningarna för lärande. Intervjupersonerna menar att eftersom eleverna står inför de två uppgifterna att samtidigt som de ska lära sig behärska talspråket, läsa och skriva på svenska så ska de också ta in nya ämneskunskaper. I de fall då inlärningen av svenska tar lång tid riskerar eleverna att halka efter i ämneskunskaperna. Brist på tid kan dessutom också skapas och ökas i skolan då eleverna bara har möjlighet att läsa ett eller några få ämnen. I sådana fall går tiden åt till väntan på att få läsa fler ämnen istället för att redan från början få inta nya kunskaper. Trots att tiden ses som en brist så menar intervjupersonerna att det är viktigt att låta eleverna landa innan de ska kunna tillägna sig kunskaper. Intervjupersonernas resonemang stöds av Maslows teori om att trygghetsbehovet måste vara tillfredsställt innan man går vidare och försöker tillfredsställa tillväxtbehoven vilket inom utveckling finns (Woolfolk & Karlberg, 2015). I sammanhanget betyder det att eleverna först behöver få hjälp att hantera sina trauman innan de kan ta till sig nya kunskaper i skolan.
En annan aspekt på tidsbrist menade intervjupersonerna handlande om deras egen tidsbrist och de kände sig överbelastade av för mycket arbete. Av intervjuerna framkom att intervjupersonerna upplevde stress och att arbetsbördan var för stor för deras välmåendes
47
skull. Det framkom också att elevgrupperna var för stora vilket innebar att de inte hann ge eleverna tillräckligt med tid. Om eleverna inte kan få hjälp av läraren bör de således ha svårare med sin kunskapsinhämtning. Intervjupersonernas tidsbrist genereras av skolans organisation vilket enligt den ekologiska modellen ligger under exosystemet (Woolfolk & Karlberg, 2015). För att minska på personalens administrativa arbete bör en omorganisering ske på skolan. Administrativ personal bör ta hand om det administrativa och pedagogisk personal behöver ta hand om det som rör lärande.
Sammanfattande analys
Sammanfattningsvis visade analysen att den tidigare skolbakgrunden hade betydelse för elevens inlärningssituation. De elever som inte hade gått i skolan tidigare och som inte lärt sig läsa och skriva på modersmålet ansågs ha svårare för inlärningen. Elever med skolbakgrund och som tidigare kunde läsa och skriva på modersmålet lärde sig snabbare att läsa och skriva på svenska. Detta bidrog enligt analysen till att de var lättare för dem att tillägna sig nya kunskaper. Elever som fick lov att använda sig av båda språken i undervisningen visade sig också ha lättare för kunskapsinhämtning och för att lära sig svenska. Dock framkom avvikande åsikter om att parallell språkanvändning utgjorde hinder för inlärningen av svenska. Språkinlärningen och kunskapsinhämtningen gynnades enligt studien av möjligheten att få läsa skolans alla ämnen direkt vid skolstart. Dock fanns även här meningsskiljaktigheter då det framkom att åsikter fanns om att elever inte kunde läsa andra skolämnen eftersom de inte kunde svenska.
En organisation som gynnar samarbete mellan de olika yrkesgrupperna och god studiehandledning visade sig enligt resultatet ses som goda förutsättningar för lärande. Det visade sig också att en god kartläggning var viktigt för att kunna möta eleven på rätt nivå, vilket ansågs gynna inlärningen. Vikten av en god kartläggning delades dock inte av alla, meningar om att det endast var viktigt att kartlägga elevens kunskaper i svenska först efter sex månaders skolgång framkom.
Elever som levde med trauman och som mådde dåligt ansågs enligt samtliga intervjupersoner ha svårare med inhämtningen av kunskap. Trots att tidsbrist sågs som en utmaning för lärande menade intervjupersonerna att eleverna behövde få tid att landa, må bra och skapa rutiner innan de skulle kunna tillägna sig kunskaper. Enligt Maslows behovshierarki måste man uppfylla behoven från det lägsta behovet till det högsta. Eftersom trygghetsbehovet ligger lägre än behoven för uppskattning och självförverkligande kan eleverna inte tillägna sig
48
kunskaper om de mår dåligt (Woolfolk & Karlberg, 2015). Skolornas hjälp till elever med trauman visade sig vara olika. På vissa skolor gavs stöd och på andra skolor önskade man, utan att agera, att det fanns stöd som inte fanns i dagsläget.
Att eleverna hade bråttom i sin kunskapsinlärning visade sig utgöra ett hinder för lärande. Detta eftersom eleverna både skulle lära sig ett nytt språk och att de skulle tillägna sig nya kunskaper på det nya språket. Det faktum att många elever var äldre sågs också som utmanande med tanke på tidsaspekten, detta då de eleverna hade ännu mindre tid innan de skulle sluta skolan. Lärarna såg även sin egen tidsbrist som utmanande. De menade att det fanns för lite personal och att de själva hade för mycket eller för omfattande arbetsuppgifter. Det visade sig att det var svårt att rekrytera ny personal då det rådde brist på både lärare och specialpedagoger.
49
Diskussion
Resultatdiskussion
Resultatet i denna studie visade att olika förutsättningar och utmaningar för lärande fanns på skolorna där intervjupersonerna arbetade. Resultatet visade att det sågs som en bra förutsättning om eleven hade tidigare skolbakgrund, goda tidigare språkkunskaper och att eleverna kunde läsa och skriva på förstaspråket. Dock är denna förutsättning för inlärning ingenting som intervjupersonerna själva kunnat påverka. Att en god kartläggning gjordes inledningsvis när en ny elev kom till en ny skola sågs också som en god förutsättning för lärande. Dock så visade studien att det fanns avvikande åsikter om att det bara var svenska som skulle kartläggas efter sex månaders skolgång. Man vet att kartläggningen är av stor betydelse för elevens fortsatta kunskapsinhämtning i alla ämnen (Bunar, 2015). Då sättet att göra kartläggningen i svenska endast visar elevens kunskaper i svenska påverkas elevernas fortsatta kunskapsinhämtning i andra ämnen negativt. Detta då man inte vet elevens tidigare kunskaper och därför inte har något att planera utifrån. I de allmänna råden för Utbildning för
nyanlända elever står det att lärare och övrig personal behöver ta reda på vilka kunskaper
eleven har sedan tidigare. Detta då man vid kartläggningen kan hitta den nivå som eleven ligger på för att utgå från den när man planerar undervisningen för eleven. Rektorn har ansvaret för att bedömningen av elevernas tidigare kunskap görs och att lärare och övrig personal känner till rutinerna kring hur den ska göras (Skolverket, 2015). Vidare visade resultatet att trauma sågs som en utmaning för lärande, denna uppfattning delades av samtliga intervjupersoner. Detta resultat visar likt Maslows behovsteori att behoven av trygghet måste uppfyllas innan behoven om självförverkligande kan förverkligas (Maslow, 1987). Intervjupersonerna menade att de elever som mådde dåligt hade svårt att få fokus från sitt mående till inlärning i skolan. De ansåg att elever som mådde dåligt hade svårare för att koncentrera sig på skolarbetet. Det visade sig dock att de olika skolorna hjälpte eleverna med trauman i olika stor utsträckning. Rutinerna kring hur man satte in professionell hjälp för att hjälpa eleverna med olika trauman varierade. På vissa skolor remitterade man till exempel till psykolog med tanken om att eleven skulle kunna få hjälp. Skolan genererade således möjlighet till goda förutsättningar. Däremot visade sig bristande rutiner kring hjälp för eleverna med trauman på andra skolor. På dessa skolor kunde man se att de bristande
50
rutinerna skapade, eller bibehöll, utmaningarna för lärande vilket visar att eleverna hade olika goda förutsättningar för lärande beroende på vilken skola de hamnade på.
Studiehandledning samt gott samarbete med studiehandledaren ansågs av intervjupersonerna utgöra goda förutsättningar för lärandesituationen. Bronfenbrenner (1979) menade sociala kontexter samspelar och påverkar varandra, i detta fall i form av samarbete mellan olika personer som var inblandade i elevens utvecklig. Genom samarbetet kunde både lärare och studiehandledare förbereda sig på det som lektionerna skulle innehålla. Det som eleven på lektionen upplevde som svårt att förstå på svenska kunde studiehandledaren hjälpa eleven med att förstå på modersmålet. Studiehandledaren kunde då genom samarbetet vara väl förberedd på vad eleven kunde tänkas komma med för frågor. Studiehandledaren kunde också genom samarbetet förbereda eleven på vad lektionen skulle handla om och inledningsvis gå igenom nya begrepp på modersmålet med eleven. Detta sätt att arbeta med tvåspråkigt har positiva effekter på undervisningen (Lahdenperä & Lorentz, 2010). Även samarbete med andra aktörer inom och utanför skolan sågs som viktiga. Studien visade att samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna var olika utbrett på skolorna. Resultaten visade att förutsättningarna för samarbete låg till grund för skillnaderna då det i vissa kommuner gavs goda förutsättningar genom till exempel satsningar på personalstyrkan. Genom en bredare personalstyrka kunde ett mer dynamiskt samarbete skapas. Detta då olika yrkeskategorier satt inne med olika kunskaper och erfarenheter och att de tillsammans kunde komplettera varandra vilket kan gynna individens utveckling (Bronfenbrenner, 1979). Lahdenperä och Lorentz (2010) menar också att då man undervisar flerspråkiga barn inte kan se det som en enskild lärares ansvar. Det handlar om hur lärandemiljön är organiserad och om vilka personer som finns till den enskilde lärarens förfogande. Genom intervjuerna framkom att man på vissa skolor fick veta från ledningen att det inte fanns budget till att anställa mer personal som hade kunnat generera ett bredare samarbete. Resultaten visade att intervjupersonerna gavs olika möjligheter att genomföra sitt uppdrag.
Elevernas och lärarnas tidsbrist sågs enligt resultatet som utmaningar för lärande. Elevernas tidsbrist låg i att de både skulle lära sig svenska och samtidigt kunna ta till sig nya ämneskunskaper. Resultatet visade att elevens tidsbrist kan försämras alternativt förbättras beroende av vilka förutsättningar som ges på skolorna. Enligt Skolverket (2015) måste all undervisning utformas så att den utgår från varje elevs förutsättningar och behov för att på så vis skapa de bästa möjliga förutsättningarna för lärande. Resultatet visade exempel på att kartläggning av elevens tidigare kunskaper inte gjordes, eleverna där riskerade på så vis att
51
halka efter i ämnesundervisningen då dessa elever inte fick undervisningen planerad efter sina tidigare kunskaper. Eleverna gavs endast möjlighet att utveckla andraspråket svenska. Parszyk (2002) menar också att undervisningen i andraspråket sker under mycket stor tidsbrist men att det ändå är viktigt att man ställer upp höga mål för eleverna. Detta för att de ska ha en chans till med svenska barn jämlik fortsatt utbildning. Om eleverna dessutom får möjlighet till parallell språkutveckling förbättras möjligheterna till goda förutsättningar för lärande ytterligare (Lahdenperä & Lorentz, 2010). Lärarnas tidsbrist låg i att de kände att de inte hann med sina arbetsuppgifter. Här menar jag att kommunens satsningar på till exempel rekrytering av personal behöver förstärkas för att motverka stressen hos personalen. Ansvaret för detta ligger hos huvudman och rektor då huvudmannen ska se till att skolan har tillräckliga resurser för att leva upp till de bestämmelser kring arbetet med nyanlända som finns. Rektorn har ansvar för att informera huvudmannen om de behov som finns på skolan (Skolverket, 2015). Studien visade att det råder stora skillnader mellan skolorna och deras mottagande av de nyanlända eleverna. Det sammanhang eleven befinner sig i skapar således olika goda förutsättningar att lyckas (Bronfenbrenner, 1979). Studien visade också att vissa av skolorna kunde erbjuda bättre förutsättningar för lärande än andra där det fanns fler hinder för lärande. Det visade sig också att personalen på skolorna gavs olika möjligheter att skapa goda förutsättningar för lärande då de olika kommunerna satsade mer eller mindre på arbetet med