Det är ont om plats i våra moderna städer, speciellt i markplan. Detta innebär att man måste försöka få in vegetation nära eller på byggnader, men det skapar i sin tur nya tekniska problem. Gaturummen är till exempel fyllda av allehanda infrastruktur som motarbetar villkoren för vegetationen, och vice versa. Det krävs ofta kostsamma lösningar under jord, till exempel skelettjordar, för att träden inte bara ska stå och långsamt tyna bort. Vegetation på byggnader innebär olika former av gröna tak, gröna fasader eller balkonger. På tak är man beroende av byggnadens konstruktion för att hantera större jordvolymer och det krävs mer eller mindre tekniskt avancerade system för att skapa långsiktigt håll- bara lösningar för levande väggar, det vill säga gröna fasader annat än vin, murgröna, och andra kläng- och klätterväxter vars rötter finns i marken.
Förutom en mer avancerad anläggning kan skötseln av vegetation på väggar bli mer kostsam. Det kan till exempel bero på att vatten, jord, gödsel med mera ska transporteras upp samtidigt som beskärning och andra skötselåtgärder för fasadgrönska ofta måste ske med någon form av kran eller lift. Eftersom växtbäddar på bjälklag ofta inte får väga för mycket kan det innebära speciallösningar och grunda växtbäddar med litet vatteninnehåll.
Å andra sidan representerar taken i städerna enorma ytor som ofta inte fyller någon annan funktion än just som tak. I en tid då det är allt svårare att hitta plats på marken måste dessa ytor tas med i resone- mangen. Men desto viktigare att man använder dem på rätt sätt och fyller dem med funktioner och vegetation som trivs med dessa förutsättningar.
Gröna tak, och till viss del gröna fasader, bidrar till att reducera total avrinnande mängd vatten vid skyfall. Det är många faktorer som spelar in, men volymen och substratets sammansättning är de vik- tigaste. Gröna tak, fasader och balkonger bidrar också till den biologiska mångfalden. I vilken ut- sträckning beror på utformning och växtval. En annan effekt av grönska på byggnader är att de kan bidra till att dämpa bullernivåerna. Hur stor effekt de har beror framför allt på djupet på växtbädden och växtkassetterna. Gröna tak och fasader bidrar också, som all grönska, i viss utsträckning till att binda luftföroreningar. De kan dessutom mildra effekten av Urban Heat Island-effekten genom att minska absorptionen av infallande solljus samt utstrålningen från byggnaderna samt genom det latenta värmeflöde som sker från blöta tak och väggar som reducerar temperaturerna.
Vill man skapa rekreativa värden på tak och fasader måste man arbeta mycket med utformning, till- gänglighet och vilka funktioner man vill erbjuda. På senare tid har det blivit allt vanligare med odling på taken. Ofta sker detta i pallkragar av olika storlekar, eller i växthus. Förutom matproduktion kan dessa takodlingar, beroende på hur öppna de är för allmänheten, också bidra med vissa sociala effek- ter. En del odlingar har restaurang på taken, andra är öppna som fikaplats för företagen i huset under takodlingen.
En annan producerande ekosystemtjänst som syns allt oftare på taken i städerna är bikupornas ho- nungsproduktion. Men även om bina producerar honung, så brukar forskningen istället framhäva deras pollinerande arbete som den viktigaste ekosystemtjänsten.
Planteringar i gatumiljö har ofta stora estetiska värden för gatubilden. De bidrar med identitet och platsanknytning och reglerar miljön och luftkvalitén genom att till exempel ta upp partiklar och andra luftföroreningar samt påverka temperatur, solinstrålning och luftfuktighet. Större volymer lövmassa bidrar till att dämpa buller.
Beroende på utformningen kan de bidra till att hantera dagvatten. Hur stor effekten blir vid skyfall har framför allt att göra med volymen på växtbädden. Träd i städerna innebär också ökad biologisk mång- fald.
66
Kunskapen om trädens betydelse i städerna har på senare år blivit mer känd, inte minst genom beräk- ningar av det ekonomiska värdet av de tjänster som träden utför åt städerna. Detta har bland annat lett till att flera stora städer har dragit igång program för att plantera en miljon träd. Mest känt är New York, där borgmästare Michael Bloomberg år 2007 startade Million Trees NYC, med mål att staden skulle plantera en miljon träd till år 2017.
Även gatuplanteringar med buskar och örter ger många ekosystemtjänster. Det kan vara bra att komma ihåg att flera av ekosystemtjänsterna, exempelvis gällande vattenhantering och buller, levererar mer ju större volymerna är på växtbäddarna. Värdet av andra ekosystemtjänster, exempelvis estetik, biologisk mångfald och rekreation, har att göra med innehållet, det vill säga utformning och växtval.
Exempel: Gotham Greens takväxthus, New York, USA – växthusodling på byggnad i urban miljö
Beskrivning
Det privatägda företaget Gotham Greens driver kommersiell växthusodling på tak i urban miljö med anläggningar i New York och Chicago. I växthusen produceras färska bladgrönsaker året om för de lokala marknaderna. Företaget har totalt fyra anläggningar. Den första anläggningen etablerades 2011 i Greenpoint, Brooklyn, New York, och omfattar cirka 1 400 kvadratmeters växthusyta med en produkt- ion av 45 ton grönsaker per år. Växthusen är byggda på taket till en äldre fabriksbyggnad, där det ur- sprungligen fanns en träindustri och som senare också inhyst en bowlinghall. 2013 byggdes ett tak- växthus i Gowanus, Brooklyn, integrerat med en supermarket, Whole Foods Market, en matvarukedja med en ekologisk och miljövänlig profil som bland annat innebär att de livsmedel som säljs ska inne- hålla naturliga ingredienser i så stor utsträckning som möjligt samt att de inte förädlats mer än nöd- vändigt. På en yta av cirka 1 900 kvadratmeter odlas årligen 90 ton bladgrönsaker, tomater och krydd- växter. Företagets tredje anläggning i New York etablerades i Hollis, Queens, 2015 och har en yta på cirka 5 500 kvadratmeter. Här produceras årligen över 5 miljoner stånd av färska bladgrönsaker. Växt- husen är placerade på taket till en äldre byggnad, där det tidigare fanns en leksaksfabrik. Slutligen anläggningen i Pullman, Chicago, etablerad 2015, och företagets största. Växthusen har en yta på cirka 7 000 kvadratmeter och här produceras 10 miljoner stånd av färska bladgrönsaker och kryddväxter till återförsäljare och restauranger i hela Chicago-regionen. Anläggningen är byggd på taket till en fa- briksbyggnad som tillhör ett företag specialiserat på tillverkning av miljövänliga rengöringsprodukter. Alla Gotham Greens takväxthus har avancerad klimatkontroll. Uteslutande ”grön” el används, det vill säga att elen har sitt ursprung i förnybara energikällor. På ett par av anläggningarna finns solceller för egen elproduktion. Regnvatten tas om hand i ett recirkulerande bevattningssystem. Hydroponisk od- ling tillämpas, det vill säga växterna växer inte i jord utan i torv eller i ett inert odlingsmedium som till exempel leca-kulor eller stenull. De näringsämnen som förbrukas tillsätts i samband med bevattning- en. Företaget tillämpar IPM, integrated pest management, där man kombinerar olika typer av åtgärder för att bekämpa svampsjukdomar och skadeinsekter. Biologisk bekämpning i form av nyttoinsekter är den primära metoden för att bekämpa skadeinsekter i odlingarna. I företagets fyra anläggningar arbetar totalt cirka 100 personer.
Inblandade ekosystemtjänster Högst prioriterade:
Mat
• Gotham Greens takväxthus har fokus på matproduktion. Företagets produkter blir ett inslag i en lokal livsmedelsförsörjning som bland annat medför minskade transporter. Det finns ett miljötänkande i själva produktionen bland annat genom biologisk bekämpning mot skadein- sekter och att regnvatten tas om hand för att utnyttjas vid bevattning. Produktionen skapar ar- betstillfällen i miljöer som kan betecknas som mer eller mindre socialt utsatta.
67
Dessutom följande: Lokalklimat och luftkvalitet, Upptag och inlagring av kol, Mildra extrema väder- händelser, Vattenrening, Biologisk bekämpning, Sociala interaktioner.
Erfarenheter
Att äta mera frukt och grönsaker är en av de starkaste bakgrundsfaktorerna förknippat med god hälsa. Gotham Greens affärsidé, att producera grönsaker på ett resursbevarande sätt för den mycket närlig- gande lokala marknaden, innebär ett minskat transportarbete. Takväxthusen absorberar solljus och bidrar med ett isolerande skikt vilket medför att underliggande byggnader kan reducera sina energi- kostnader, både i form av kylning på sommaren och uppvärmning på vintern. Genom att utnyttja regn- vatten, eventuell restvärme och förnybara energikällor bidrar odlingarna till stadens kretsloppsanpass- ning. Gotham Greens verksamhet är därför positiv i ett allmänt hållbarhetsperspektiv.
Det finns inga uppgifter om att själva växthusodlingarna i sig är tillgängliga för besök eller utnyttjas i till exempel pedagogiska syften. Utvecklingen av urbana växthusodlingar kan dock få positiva sociala och ekonomiska konsekvenser genom att producera grödor med hög kvalitet och färskhet och genom att skapa nya branscher och arbetstillfällen i den lokala ekonomin, inte minst om anläggningen är pla- cerad i socialt utsatta områden. Till exempel är företagets anläggning i Greenpoint, Brooklyn, hyres- gäst hos The Greenpoint Manufacturing Design Center, en icke vinstdrivande industriell utvecklings- organisation, som ägnar sig åt att stödja mindre företag för att vitalisera Brooklyns ännu återstående industriområden. Det kan handla om industriföretag med tillverkning men också om hantverkare och konstnärer.
Det finns utmaningar i utvecklingen av takväxthus: takets bärighet är en nyckelfaktor och det krävs transportmöjligheter till och från taket. Det går inte att lita på regnvatten som ensam källa för vatten- tillförsel, speciellt inte under sommaren med hög substrattemperatur och kraftig tillväxt hos grödorna. Det finns en oro hos många fastighetsägare att behöva hantera stora mängder vatten på ett tak. Det har också framförts åsikter kring problem med ljusförorening i staden från upplysta växthus under nätter- na, det kan vara önskvärt att det skapas möjligheter för mörkläggning vilket kan innebära en stor kost- nad.
Läs mer
http://gothamgreens.com/
Andersson. U. 2016. Takväxthus och stadsodling – nya odlingsformer under utveckling. Movium Di- rekt nr 3/2016.
Exempel: Brooklyn Grange Rooftop Farms i New York – grönska och odling på bygg- nad i urban miljö
Beskrivning
Brooklyn Grange Rooftop Farms är ett företag som bedriver grönsaksodling på två olika tak i New York. Initiativtagare till takodlingarna var Anastasia Cole Plakias. Tillsammans med några andra ent- reprenörsvänner och odlingsentusiaster startade hon 2010 ett företag som inriktar sig på lokalproduce- rade grönsaker och att sprida kunskapen om hur växter odlas. Företaget driver även en biodling med cirka 40 bikupor utplacerade på olika platser i staden.
Inledningsvis fick gruppen möjlighet att etablera odlingar på taket till en sju våningar hög äldre indu- stribyggnad i Queens. Senare, 2012, har man också etablerat en takodling på ett tidigare militärt skeppsvarv i Brooklyn. En takodling enligt Brooklyn Grange´s koncept anlägger man inte på vilken byggnad som helst, byggnaden måste ha en stabil konstruktion som orkar bära de påfrestningar som en odling i denna omfattning medför.
68
Foto: Göran Nilsson.
Brooklyn Grange´s båda takodlingar omfattar totalt drygt 10 000 kvadratmeter. För att företaget ska gå ihop ekonomiskt väljer man mycket noga vilka grödor som ska odlas. Växter är olika lätta att odla och kräver olika mycket arbetsinsats. På taken odlas över 100 olika växtarter och sorter, bland annat flera olika paprikor, tomater, mangold, rädisor och örter. Totalt produceras cirka 25 ton trädgårdsprodukter per år. Flera av råvarorna är nischade för speciella restauranger, barer, prenumeranter av grönsakslådor och till grönsaksmarknader. Odlingarna bevattnas framför allt genom droppslangar längs växtbäddar- na. I trädgårdsarbetet går inget till spillo, allt organiskt material komposteras.
Taken används även för olika typer av aktiviteter. Inkomstbringande evenemang kan vara allt från yogaklasser, privata fester och bröllop till stora middagar längs långbord mitt bland odlingarna uppe på taken. Andra samarbeten, som har ett utbildningssyfte, är att ta emot skolklasser, arrangera familje- dagar och den årliga honungsfestivalveckan. Ett önskemål är att kunna ha husdjur, till exempel getter, uppe på taken, men New Yorks lagstiftning tillåter inte detta. Företaget bedriver även konsultverk- samhet när det gäller etablering av gröna tak. Totalt är cirka 15 personer engagerade i de olika verk- samheterna inom företaget.
Inblandade ekosystemtjänster
Högst prioriterade:
Pollinering
• Företaget bidrar till pollinering av stadens grönska genom de bikupor som utplacerats på olika
platser.
Sociala interaktioner
• Själva odlingen i sig skapar en social gemenskap bland annat genom att kunder kan prenume-
rera på grönsakslådor som hämtas på plats, därmed erhålls en direkt relation till de ansvariga för produktionen. Men ännu mera viktiga för att skapa sociala interaktioner är de olika aktivi- teter som företaget anordnar på taken.
69
• Grönsakerna som odlas på Brooklyn Grange Rooftop Farms ger ett bidrag till den lokala livs-
medelsförsörjningen och medför ett minskat behov av transporter.
Dessutom följande: Habitat, Biologisk mångfald, Lokalklimat och luftkvalitet, Bullerreglering, Upptag och inlagring av kol, Mildra extrema väderhändelser, Rekreation samt mental och fysisk hälsa, Natur- pedagogik, Turism, Estetik och sinnliga upplevelser, Spirituella upplevelser och platsanknytning. Erfarenheter
New York förtätas ständigt och klimatförändringar kan medföra perioder av extrem nederbörd med risk för översvämningar. Takodlingarna bidrar till att minska trycket på dagvattensystemet i staden genom att växtligheten tillvaratar och fördröjer regnvatten.
Brooklyn Grange har återkommande problem med starka vindar som påverkar odlingsjorden i form av uttorkning och erodering samt grödornas tillväxt och produktion. Det är inte ovanligt att växter bryts av eller helt blåser omkull. Vädret påverkar företagets ekonomi genom hur stor storleken på skörden kan bli under en växtsäsong.
Brooklyn Grange arbetar utifrån 4 p:n, ledorden är: people (människan), planet (jorden), profit (vins- ten) och partnership (partnerskap). Med dessa begrepp i samverkan ser företaget att takodlingarna, på affärsmässiga grunder, kan få fortsätta att finnas till och förmedla sina budskap till boende och besö- kare i staden New York.
Läs mer
http://www.brooklyngrangefarm.com/
The Green Big Apple! Studieresa till New York 3-7 oktober 2015. Deltagarnas reseberättelse och intryck av ett urval av studiebesöken. Movium.