Grafisk Profil

4.2.1 DIY (Do It Yourself) = En grafisk profil med genomgående tema

När respondenterna får frågan “Känner du att det finns ett genomgående tema kring din grafiska profil?” berättar Frisk2 att det är något som han inte medvetet tänker på men eftersom han är medverkande i alla grafiska processer så blir det lätt ett genomgående tema. Blom Christensen3 fortsätter på samma tråd, hon menar på att det är oundvikligt att skapa en grafisk profil med genomgående tema när artister jobbar independent. Eftersom hon gör allt själv, blir hon själv den röda tråden. Grusell4 säger att han gärna hade haft en starkare röd tråd. Grusell säger att det är svårt och hitta ett mellanting när han ska hålla sig till temat och samtidigt hålla det intressant, så att det grafiska inte blir samma sak varje gång. Grusell menar att det lätt kan bli att han antingen håller sig till något för hårt, eller att det blir för spretigt. När Larsson får frågan så nämner han också det som tidigare respondenter har sagt, “ Ja, men det är bara för att det är jag som ritar allt”. Larsson2 poängterar dock att han också lyssnar på de andra i bandet för att få den slugilitga produkten. Larsson får ofta höra att det som han ritat är väldigt mycket “honom” och inte så mycket bandet, vilket gör att han ofta får börja om.

1 Larsson, Sante. Sticky Heat. Telefonintervju. 2019-12-18.

2 Frisk, Gustav. Phogg. Telefonintervju. 2019-11-19.

3Blom Christensen, Clara. Cobrah. Telefonintervju. 2019-11-27.

30

När Blom Christensen får frågan “Jobbar du på något särskilt sätt (typ en strategi) med din grafiska profil för att uppnå autenticitet? säger hon att det är inget hon medvetet tänkt på. Vidare förklarar hon att hon skämtat med sin kompis om hur artister har en “musikalisk aura”. Blom Christensen kan ofta höra vilken artist som har skapat musiken hon lyssnar på utan att hon med säkerhet vet vilken artist det faktiskt är. Det är något i arrangemanget som utstrålar personen bakom verket vilket kan vara en text eller melodi. Denna “musikaliska aura” säger Blom Christensen fungerar säkerligen på samma sätt med det visuella som artister skapar. Hon fortsätter med att säga att hon själv inte försöker göra visuella grejer som ska bli det mest personliga utifrån hennes privatliv, utan hon vill mer göra visuella grejer som hon intresserar sig för.

När Udhén1 får frågan “Känner du att du kan leva upp till den bild du försöker förmedla via din grafiska profil?” så svarar han ja. Eftersom Udhén inte har något skivbolag med åsikter, blir han det “sista filtret” och kan därför kontrollera sitt grafiska material. Udhén3 säger att det är han som har det sista ordet, och han kan därför välja de saker som han sedan kan leva upp till.

4.2.2 Skapandeprocesser bakom de grafiska elementen

Larsson2 som ritar allt det grafiska till bandet Sticky Heat, förklarar att när han ska utforma något grafiskt till bandet är det viktigt att det passar bandets profil. Larsson nämner också att inputen som han får från övriga bandmedlemmar är väldigt viktig när han ska komma på en idé, eftersom 90% av gångerna han visar något som han kommit på själv tycker bandmedlemmarna oftast att han skapat något som inte representerar bandet. För att skapa känslor för Sticky Heat använder Larsson sig av färgglada toner och surrealistiska motiv. Larsson berättar vidare om hur hans process ser ut när han utformar posters till andra band och artister. Han säger att han vill koppla en känsla till postern så att åskådare kan på ett ungefär förstå vad för musik bandet eller artisten spelar.

Frisk stärker Larssons argument genom att säga att han försöker skapa något grafiskt som passar och känns rätt till musiken. Frisk säger att musiken kommer först, sen det grafiska. Phoggs första album beskriver Frisk som glittrigt, somrigt och med en glad känsla i musiken. Därför skapade Frisk ett albumomslag med glada somriga färger som

1 Udhén, Glenn. Telefonintervju. 2019-11-26.

31

gick i toner av gult, turkost och rosa vilket då gav samma känsla som musiken, med de glada färgerna på omslaget och även på posters. Udhén1 och Blom Christensen2 menar på att det är väldigt viktigt att musiken och ens grafiska profil stämmer överens. Blom Christensen vill gå så långt som att säga att det grafiska är 50% av helheten. Lika viktigt som ett bokomslag är för bokens innehåll är det grafiska runt musiken anser Blom Christensen.

“Vilka känslor vill du förmedla med din grafiska profil” ger blandade svar hos

respondenterna. Kirgiopoulo Carrhage3 vill förmedla kärlek och säger att det är vikigt med andra människor i hennes liv. Därför publicerar hon mycket bilder på olika vänner och olika situationer, vilket kan variera mellan olika musiksläpp. Kirgiopoulo Carrhage säger också att ett genomgående tema runt hennes grafiska profil är inget hon först hade i åtanke i sin skapandeprocess. Hennes första album ville hon hålla “cleant” med vit färg eftersom det var en väldigt neutral färg. Temat utvecklades sedan i och med att hon blev fotograf som hon under tiden tog inspiration ifrån.

Grusell4 och Frisk5 vill att det grafiska materialet ska och förstärka de känslor som de vill förmedla via musiken, och därför blir det viktigt att musiken och det grafiska överensstämmer. Grusell berättar hur den grafiska processen med hans senaste singel “Sönder” gick till. Singelomslaget gestaltar en sprucken mörkbrun flaska fyllt av en enstaka blomma. Grusell berättar hur han jobbade mycket med symboliken i en

keramikteknik som handlar om att laga saker. I Japan finns det en filosofi och teknik där man lyfter fram sprickor med hjälp av guldmillering istället för att laga sakerna. I Japan är sprickor alltså någonting fint, i en människas personlighet eller erfarenhet av saker, därför framhävs sprickorna. Grusell hittar också mycket inspiration på Pinterest där han brukar leta efter bilder och idéer som han sedan skapar collage och moodboards av. Med hjälp av dessa moodboards säger han att han kan hitta en viss sorts stämning till och göra till exempel en musikvideo. Blom Christensen har till skillnad från de andra inte tänkt så mycket på att hennes grafiska profil ska förmedla några känslor, men hon säger i alla fall att hon vill att folk ska våga mer. Blom Christensen tänker istället på vad som hon tycker ser bra ut, det som hon är intresserad av, och det som är estetiskt snyggt.

1 Udhén, Glenn. Telefonintervju. 2019-11-26.

2 Blom Christensen, Clara. Cobrah. Telefonintervju. 2019-11-27.

3 Kirgiopoulo Carrhage, Sophia Valencé. Valencé. Telefonintervju. 2019-11-26.

4 Grusell, Mattis. Telefonintervju. 2019-11-28.

32

Det kan också finnas normer och värderingar kring olika genre kulturer som påverkar respondenternas sätt att utforma allt det grafiska. Larsson berättar hur han väljer färger som ska passa genren “funk” som bandet Sticky Heat spelar. Eftersom Sticky Heats musik är funky och glad så har Larsson valt färger som är “in your face” och med en koppling till 70 talet. Larsson3 berättar också att han vill att alla ska känna sig välkomna och därför inte följer tänkbara normer allt för hårt. Frisk och Kirgiopoulo Carrhage säger att de följer vissa normer inom sin genre och berättar att de främst gör detta för att hämta inspiration. Frisk som spelar psykedelisk rock berättar hur det finns ett tydligt bildspråk inom den genren såsom färger och psykadeliska former och mönster, men dessa normer är inte alltid något som bandet rättar sig efter. Om bandet hittar något bandet gillar som faller utanför genre-normen så kommer bandet ändå använda det.

4.2.3 Artistnamn

“Vilka associationer kan man göra till ditt artistnamn? Är det med flit?” får Grusell1 att svara att han inte riktigt vet eftersom hans artistnamn “Mattis” är hans vanliga namn och det var så han valde det. Larsson2 berättar att bandet gick in på en hemsida som genererade ord, och så skapades namnet Sticky Heat. Larsson nämner också att ett artistnamn är något som man växer in i. Larsson menar att man skapar sin egen identitet med namnet, istället för att namnet ska visa vägen. Idag hoppas Larsson att man kan associera Sticky Heat med party, värme och dans. Kirgiopoulo Carrhage3 berättar att “Valencé” är hennes mellannamn och hur namnets betydelse har med känslor och atomer att göra. Blom Christensen4 säger att hon inte tänkt att folk ska associera hennes artistnamn med något specifikt. Blom Christensen ville ha en könsneutralt namn, men att hon hade svårt att komma på något. När Blom Christensen senare satt och skrev text till en låt använde hon ordet cobra, och tyckte det var ett coolt ord. Sen bestämde hon sig för att lägga till ett h på slutet för att att få med alla bokstäver från hennes riktiga namn.

1 Grusell, Mattis. Telefonintervju. 2019-11-28.

2 Larsson, Sante. Sticky Heat. Telefonintervju. 2019-12-18.

3Kirgiopoulo Carrhage, Sophia Valencé. Valencé. Telefonintervju. 2019-11-26.

33

4.2.4 Det är kul!

Respondenterna var enade om att det som driver dem i den kreativa processen kring deras artisteri är att de tycker det är kul. Frisk1 säger att det som driver honom i det grafiska arbetet är att få visa upp det han har skapat för andra. Frisksäger att det finns många viljor och visioner som alla i bandet Phogg vill förverkliga. Dessa viljor hade förmodligen inte funnits ifall bandet inte tyckte om allt de gör. Frisk berättar varför han tycker bandet King Gizzard & The Lizard Wizard är autentiska och nämner att det märks på bandet att de har roligt tillsammans. Udhén2 vill också mena på att det märks på en artist om den tycker det är roligt, men nämner inte på vilket sätt. Udhén säger också att det blir roligare om han gör saker som känns ärliga till sig själv. Blom

Christensen3 säger att livet är bara värt om det är roligt. Hon är intresserad av alla delar i artisteriet och jobbar därför också självständigt. Det som gör det roligt för Larsson4 är att han får göra sin egna grej. Grusell5 säger också att sålänge det du jobbar med är kul kommer arbetet kännas lätt.

1 Frisk, Gustav. Phogg. Telefonintervju. 2019-11-19.

2 Udhén, Glenn. Telefonintervju. 2019-11-26.

3 Blom Christensen, Clara. Cobrah. Telefonintervju. 2019-11-27.

4 Larsson, Sante. Sticky Heat. Telefonintervju. 2019-12-18.

34

5 Analys

I detta kapitel görs en teoretisk analys av den insamlade empirin med hjälp av de teorier som har presenterats i kapitel 3.