Love the doing

Beverland (2009) menar att passion och kärlek är en central del för att uppnå brand authenticity, eftersom företag som älskar det dem gör har stora kvalitéförpliktelser vilket hjälper företag att skapa ärlighet. Detta går att koppla till det Udhén1 säger när han beskriver sig själv som det sista filtret. Det han egentligen kan mena är att han blir en sista kvalitetskontroll av sitt grafiska material utåt. Det Beverland (2009) säger går även att koppla till det som Blom Christensen2 säger angående att independent artister är den röda tråden, eftersom independent artister är medverkande i så många delar. Ett bra exempel är Blom Christensen som är delaktig i skapande av alla olika grafiska element till hennes artist profil. Detta kan visa på att independent artister har en större passion och kärlek. Eftersom independent artister får en bättre chans att uppnå

autenticitet då de är medverkande på flera av dessa “kvalitécheckar”.

Frisk3 nämner att det finns många viljor och visioner i bandet Phogg som

bandmedlemmarna vill förverkliga. Dessa viljor och visioner skulle kunna bidra till autenticitet hos bandet förklarat genom Beverland (2009) och Amabile (1996).

Beverland (2009) menar att autentiska varumärken upplevs ärliga ifall de drivs av ägare som har en passion för att skapa, Amabile (1996) säger också att en symbolisk skapares främsta drivkraft måste vara viljan att skapa något kreativt för sin egen skull för att produkten ska få en kommersiell framgång. Viljor och visioner skulle kunna liknas med passion för att skapa och det kan göra bandet autentiskt. Samtidigt är det osäkert ifall dessa viljor och visioner faktiskt resulterar i en skapandeprocess. En ägare som har passion för att skapa kan tolkas genom att en person tar en idé vidare mot en

skapandeprocess som sedan färdigställs och synliggörs på marknaden. En vision kan samtidigt tolkas som ett mer långsiktigt mål vilket kan uppfattas som väldigt abstrakt i jämförelse.

1 Udhén, Glenn. Telefonintervju. 2019-11-26.

2 Blom Christensen, Clara. Cobrah. Telefonintervju. 2019-11-27.

35

Frisk berättar också om hur King Gizzard & The Lizard Wizards dokumentär bidrar till varför han tycker bandet är autentiska. Dokumentären visar enligt Frisk hur bandet inte är rädda för att inte verka coola, och är endast sig själva. Dokumentärer är ett sätt för varumärken att visa upp vad som händer bakom kulisserna, någonting som stämmer överens med en av Beverlands (2009) strategier för “Love the doing”, (2) Experiencing production. Beverland (2009) säger att autentiska varumärken tillåter sina kunder se hur produktionen går till, vilket i detta fall kan antas vara artisters musikproduktion, det grafiska eller till exempel turnéproduktion. King Gizzard & The Lizard Wizard valde att visa upp sin identitet bakom kulisserna i sin dokumentär och publicera så att

allmänheten kunde ta del av detta. Frisk säger att han upplever en större äkthet hos bandet just på grund av denna dokumentär. Den äktheten kan grunda sig i att Frisk har fått lära känna bandet på ett mer intimt plan, vilket även går att koppla till det Blom Christensen säger när hon ska beskriva autenticitet, ” det är så nära man kommer en person”.

Beverland (2009) nämner även i (2) experiencing production att historier är ett sätt för varumärken att visa sig autentiska. Människor tenderar till att öppna upp sig och berätta mer ingående om händelser i dokumentärer, vilket kan bidra till autenticitet (ibid.). Detta går även att likna till vad respondenterna har sagt om att vara transparenta och även det kan bidra till autenticitet. Grusell säger att han gillar att lära sig om personen som finns bakom artisten vilket kan direkt kopplas till det Beverland talar om. Enligt Van Leeuwen (2001) är en individ sann mot sig själv när individen är genuin, originell och unik. Detta går att koppla till det Udhén pratar om. Udhén menar också att det är bra med transparens och det blir tydligt när en artist inte är ärlig. Udhén gav exemplet när han blev tvingad att göra flera instagram inlägg i veckan och kände av att hans fans visste att detta inte var någonting genuint. Både Van Leeuwen (2001) och Udhén kopplar att vara genuin som något som påverkar ens förmåga att bygga autenticitet.

En annan strategi som Beverland (2009) tar upp är (3) Leaders involved in production, vilket menas att ledare eller chefer måste ha en stor passion för produkterna som skapas, vilket leder till kreativitet. Detta går att liknas med att respondenterna som intervjuades är sina egna chefer eftersom de är independent artister och inte har ett skivbolag eller någon annan som bestämmer över dom. Blom Christensen nämner att hon tycker alla delar i sitt arbete är intressant och kul att jobba med, med utgångspunkt i Beverland kan

36

det bidra till autenticitet. Beverlands tredje strategi går även att koppla till det som Frisk säger om bandets motivation och visioner inom bandet. Det finns en drivkraft hos dem som gör att de vill förverkliga deras ideer och fortsätta utvecklas, vilket då enligt Beverland (2009) bidrar är en bidragande faktor till deras autenticitet. Amabile (1996) konkluderar också att en symbolisk skapares främsta drivkraft måste vara glädje, vilja eller ett behov av kreativt skapande för sin egna skull, självständigt från vetskapen ifall produkten blir mottagen med kommersiell framgång.

Den femte strategin som Beverland (2009) tar upp är: The quest for excellence. Där menar Beverland (2009) att autentiska varumärken imponerar sina kunder genom företagets uppmärksamhet för detaljer. Detta går att jämföra med den åsikt Blom Christensen har angående Spotifys “Spotify singles”. Blom Christensen anser att omslagen är platta, vilket kan betyda att uppmärksamheten för detaljer i omslagen saknas. Därför kan Spotify singlarnas omslag i detta fall ge en negativ effekt för autenticiteten hos artisten utifrån Blom Christensens åsikter. Grusell1 och Frisk vill att det grafiska materialet ska förmedla och förstärka de känslor som de vill förmedla via musiken, vilket också kan kopplas till Beverland (2009) femte strategi.

Överensstämmelsen mellan det grafiska uttrycket och musiken kan kunder och lyssnare uppleva som en extra detalj, vilket kan ge kunderna en känsla om att Grusell och Frisk är artister som är passionerade för sina produkter. Den femte strategin går även att koppla till det Grusell berättar angående symboliken som han jobbade med i omslaget i sin singel “Sönder”. Människor i Japan ser sprickor som någonting fint, och förtydligar sprickorna med guldmillering istället för att laga dem.

5.2 Känslor

Bergström (2017) skriver att färger påverkar människors känslor, samt så säger Lidwell, Holden och Butler (2003) att färger kan förstärka betydelsen av de grafiska elementen hos ett företag. Detta är något som kan stämma överens med det Frisk2 pratade om när han valde färger till bandets album. Han valde somriga och glada färger eftersom det skulle ge samma känslor som den glada musiken. Detta kan även kopplas till det som Grusell3 säger när han beskriver hur han vill att det grafiska materialet ska förstärka de känslor som han vill förmedla via musiken. För att hitta rätt färger så använder Grusell

1 Grusell, Mattis. Telefonintervju. 2019-11-28.

2 Frisk, Gustav. Phogg. Telefonintervju. 2019-11-19.

37

sig av hemsidan Pinterest, där han letar efter bilder med samma stämning. Grusell använder sedan dessa bilder och klistrar ihop en “moodboard” och med hjälp av dessa kan han hitta en viss sorts stämning som han till exempel använder till en musikvideo.

Känslor är något som Larsson också försöker skapa till sitt band Sticky Heat. Larsson1

gör detta genom att använda sig av färgglada toner och surrealistiska motiv. Detta går även att koppla till det Van Leeuwen (2001) skriver om brand authenticity. Vilket då enligt honom är tankar, känslor och beteenden som reflekterar individens sanna identitet. Att Frisk2 väljer att använda sig av dessa färger för att extra tydligt visa känslorna han ville förmedla via musiken, ger honom en positiv effekt av brand authenticity.

Att inte använda för många färger och ha färgkombinationer som är estetiskt

tillfredsställande, är två riktlinjer som Lidwell, Holden & Butler använder för val av färg till varumärken. Detta går att koppla direkt till det som Kirgiopoulo Carrhage3

pratar om. Kirgiopoulo Carrhage har valt att endast använda sig av en neutral färg vilket är vit. Utifrån Lidwell, Holden & Butler följer hon en riktlinje för att skapa en

tillfredsställande färgkombination. Larsson väljer färger som är kopplade till ett känsla, som 70-talet eller vad som han beskriver är “party”.