Gunilla Lignell, 38, har gått ner 35 kilo på ett år. - Jag var på väg att äta ihjäl mig, nu har
Medelhavstorsk
jag ett nytt liv. Men jag kämpar fortfarande mot sötsuget, säger Gunilla.
Textstorlek ABC Spara som Favorit Skriv ut
I september 2005 berättade Gunilla Lignell, Skinnskatteberg, i Expressen om sitt matmissbruk.
Hon orkade knappt gå, suget efter sött och mat styrde henne. På grund av övervikten har Gunilla inte jobbat på 15 år.
Expressen och Paulúns näringscenter bestämde sig för att hjälpa Gunilla, som la om kosten radikalt enligt GI-metoden.
"Sötsuget kom"
- Starten var oväntat enkel, säger Gunilla. Jag gillade maten, rasade i vikt, fick respons och var motiverad. Men efter några veckor kom det stora sötsuget. Det var hemskt, varje vaken sekund.
- Mitt knep var att sysselsätta mig. Promenera, spela på datorn, ringa någon. Ofta la jag mig tidigt och sov bort ångesten.
Och sötsuget ebbade ut. Gunilla blev piggare och mer rörlig.
- Att kunna gå är för mig den största vinsten. Jag är fri, förr var jag ständigt beroende av andra.
Gunilla började kasta pil i Skinnsbergs dartklubb och provade vattengympa. - Att kunna dammsuga, tvätta och fixa hemma är fantastiskt, säger hon.
Svacka i somras
I december firade Gunilla med att gå på Skansen med sonen Kevin, 14. I juli var hon och maken Kent - som gått ner 20 kilo - på idolen Robbie Williams konsert i Göteborg.
Men Gunilla får kämpa. Efter flera svackor kom den stora i somras. Gunilla hade tappat 45 kilo, och känslorna svämmade över:
- Jag har dövat ångest med mat, och nu stod jag där ensam med alla känslor. Jag började slarva med maten - men inte som förr.
- Äter jag en pizza eller choklad går jag tillbaka till GI sedan, börjar nästa dag med två fullkornsbröd till frukost. Men jag gick upp 15 kilo.
"Nu är jag starkare"
- Att sluta äta fel är för mig som att sluta dricka för en alkoholist. Eller kanske värre, onyttig mat finns överallt.
- Men nu är jag starkare, jag ska klara det här, säger Gunilla som den senaste månaden gått ner fem kilo.
Av VICTORIA ENQVIST victoria.enqvist@expressen.se
Publicerad: 2006-10-30 14:54
Uppdaterad: 2006-10-30 16:54
Bilaga 6
Intervju med Ola Lauritzson 06-12-01
Syftet med att intervjua Ola Lauritzen var att få en övergripande bild dels honom själv, och dels om GI viktkoll och dess expandering på marknaden.
Experterna om Gunillas stora viktnedgång 30 oktober 2006 Vill du skicka en hälsning till Gunilla eller fråga henne något? Mejla fragagunilla @expressen.se
• Berätta lite om hur det kom sig att du började intressera dig för GI – metoden och hur GI viktkoll uppkom
Med utgångspunkt ur sig själv berättar Lauritzon om att han själv en gång varit överviktig och provat en hel del olika bantningsmetoder som inte fungerade. På den tiden var GI ingen känd bantningsmetod utan han blev rekommenderad att prova den och bestämde sig för att ge den ett försök. Resultatet blev att han lyckades gå ner 14kg. För Lauritzon blev det då viktigt att hjälpa andra som var i samma situation och bestämde sig därför för att skriva en bok om kampen om kilona. Boken sålde bra och Ola ville expandera ytterligare. Då kom han på idén att tillsammans med några vänner, starta en webbsida för människor som vill gå ner i vikt, därav GI viktkoll. Denna sida startades 2005 och har sedan dess vuxit sig allt större. Intresset för sidan har ökat markant och idag finns omkring 40 000 medlemmar, vilket Ola tror
kommer att öka ytterligare då intresset kring vikt tenderar att öka i ständig takt. GI viktkoll presenterar olika experter som har kunskap inom olika områden för att främja mångfald. På så sätt kan de flesta läsares frågor besvaras oberoende om de handlar om viktminskning, hälsa eller träning. GI viktkoll har också kommit att expandera allt mer till andra länder, vilket även är Lauritzons ambition.
• Varför är GI en bättre metod än andra?
Än en gång hänvisar Lauritzon till sig själv, vilket han brukar göra då han talar med GI viktkolls läsare, berättar han, och menar att de flesta andra viktminskningsmetoder syftar till att individen ska se över sitt energiintag. Detta resulterar att personen hänger upp sig på kaloriintaget per dag istället för att se närmare på vilken kost det är som kalorierna finns i. Han menar att när man vill gå ner i vikt så är det inte direkt själva livsmedlet som är det viktigaste, utan det viktigaste är att äta så att blodsockret håller sig i balans. Lauritzon
fortsätter, att GI-metoden inte syftar till att inte att äta kolhydrater, utan menar att om man vill gå ner i vikt så ska man äta långsamma kolhydrater. Genom att äta en kost med långsamma kolhydrater så håller individen blodsockret i schakt och håller sig dessutom mätt under en längre period. På samma sätt som en person som vill gå ner i vikt ska äta långsamma kolhydrater så ska en person som exempelvis tränar mycket eller vill gå upp i vikt, äta mer blandade kolhydrater.
Lauritzon menar att genom att få koll på sitt blodsocker och genom att äta rätt slags kost så bidrar detta till att individen känner sig piggare, blir mindre irriterade och håller sig mätta under en längre period, vilket i sin tur även minskar sockersuget då de inte längre lider av blodsockerfall. Lauritzon kritiserar även viktväktarnas metod där personer använder sig av points. Han menar att en person som använder sig av denna metod ofta kan ”spara” sina points till exempelvis en helg om de ätit mindre under veckan. Detta menar Lauritzon är bland det sämsta man kan göra för kroppen. Detta baserar han på att när kroppen ställer in sig på svält, vilket den gör om man äter långt under det rekommenderade intaget, så kommer
kroppen att ta åt sig all fett och näring i maten då individen konsumerar den. Detta innebär en mängd fett och kolhydrater som kroppen tar upp för att kroppen ska lagra fett tills nästa gång kroppen tror sig ”svälta”. Sedan tenderar även blodsockret att skjuta i höjden då kroppen får ett stort tillskott av energi, det vill säga exempelvis godis. Då sprutas en massa insulin ut i kroppen, vilket innebär att man kommer att känna sig hungrig efter ett tag igen. Därmed säger inte Lauritzon att man aldrig ska belöna sig med något, men menar att det i så fall bättre att fördela ut det jämt över veckan. Lauritzon menar även att GI – metoden minskar risken för
exempelvis ålderdiabetes II och minskar kolesterolnivån. Han menar även att en GI kost kan minska riskerna för sjukdomar som cancer.
• Är GI – metoden för alla?
Lauritzon menar att GI – metoden är en metod som fungerar för alla, beroende på vad personen vill uppnå. Han menar att genom att ha koll på sitt blodsocker så kan man nå den effekt man vill vare sig man vill gå upp, gå ner eller är en person som tränar mycket. I en balanserad form så fungerar GI utmärkt. Dock menar Lauritzon att GI – metoden i sig inte bara gör en smal utan att man även borde kombinera träning med dieten för att nå bästa resultat. Den träning han lägger stört tonvikt på är vardagsmotion. Han menar dock att bästa resultat uppnås genom kombinerad vardagsmotion och träning. Genom att öka sin
muskelvolym, så bränner kroppen mer fett även i stillasittande.
• Finns det något negativt med att använda sig av GI - metoden?
GI mat är oftare dyrare mat än annan samtidigt som den kräver längre tid att tillaga, menar Laurtizon. Detta kan vara ett problem för personer som har dåligt med tid att ställa sig i köket, men hävdar samtidigt att det även finns GI – kost som går snabbt att tillaga.
Snabbmatsvarianter är ofta billigare och kräver mindre tidsplanering, dock innehåller den ofta snabba kolhydrater och lite näring.
• Vilka hälsoeffekter har GI – metoden?
GI – metoden syftar till att under de första veckorna skära ner mycket på kolhydrater för att nå den s.k. rivstarten. Efter dessa veckor kan man ofta återgå till normal kost, då självklart
fortfarande kost med långsamma kolhydrater. Lauritzon menar dock att en person med ett BMI inom gränsen för ”normal” inte borde använda sig av rivstarten. Utan förespråkar endast detta tillvägagångssättet då det gäller en person som lider av övervikt. Lauritzon menar att det är svårt att få fram exakt forskning om alla effekter som GI – metoden uppnår men menar att många personer som hört av sig ha tyckts sig märka skillnad i led och muskelvärk mm. Lauritzon själv hävdar att detta skulle kunna ha ett samband med en kost med snabba kolhydrater då de kan orsaka inflammation i leder.
• Har ni något slags samarbete med livsmedelsverket?
lauritzon är inte överens med livsmedelsverket rekommendationer. Han menar att de uppmuntrar en kost på 60 % kolhydrater, 10 % till 20 % protein och 30 % fett. Denna rekommendation innebär rikligt med pasta, potatis och bröd. Livsmedelsverket gör ingen skillnad på exempelvis mörkt och ljust bröd, d v s skiljer inte på snabba och långsamma kolhydrater. Detta tycker Lauritzon är vansinnigt då han tar ett exempel som bröd. Enligt livsmedelsverket ska man äta bröd till varje måltid, detta motsvarar omkring 6-8 skivor varje dag. Då de inte gör någon skillnad på mörkt tyskt bröd och vitt toast- bröd blir skillnaden markant. Han menar att det nästintill är omöjligt att orka äta så pass mycket mörkt bröd, dock mättar det ljusa brödet knappt. Lauritzon förespråkar istället en kost på 40 % långsamma kolhydrater, 30 % från protein och 30 % från fett.
• Vilka ägarintressen står bakom GI viktkoll?
TV 4 och Expressen äger tillsammans knappa 50 % av GI – viktkoll medan resten ägs av personalen, som exempelvis Lauritzon själv samt hans kollega Ewa Söderström. Lauritzon menar att marknaden tenderar att öka allt mer och då inte på grund utav marknadsföringen
utan snarare på grund av att det är så många som metoden har fungerat på. Poängen med GI är också att den inte innebär att personerna ska ”svälta sig” utan istället syftar den till att lägga om kostvanor och byta ut livsmedel.
Bilaga 7
Intervju med Agneta Andersson 2006-12-05
Agneta Andersson blev färdigutbildad dietist 1990. Hon har under en period arbetat med patienter som dels lidit av fetma och dels diabetes II. Efter det så forskade hon inom olika
områden och 2001disputerade hon kring fettsyror metabolism i muskeln och har sedan dess jobbat på institutionen i Uppsala och undervisat i ca fem år.
• Vad tycker du om GI–metoden?
Om man refererar till begreppet GI som Andersson förstår det så är det inte samma som det GI som medier förmedlar genom GI-metoden. Medier har valt att använda begreppet GI och GI-metoden på ett annat sätt än vad det ursprungliga begreppet syftar till. Mediers förmedling av GI syftar till att personer som vill gå ner i vikt, ska välja en kolhydratsfattig kost,
åtminstone under de första två veckorna. Andersson menar dock att det inte finns någon anledning till att en frisk person ska göra så. Dock menar hon att det kan vara bra för en diabetesperson att använda sig av GI– mått. Det som medier förklarar som GI
överensstämmer därmed inte med läkares och dietisters syn på begreppet. Andersson menar att begreppet gör sig bra i medier men att GI-metoden i viss mån inte har med GI i sig att göra. Med det menar hon att GI inte syftar till själva energiintaget utan endast ett livsmedels glykemiska index. På så sätt har GI i sig inget med viktminskning att göra då kaloriintaget är det som bestämmer huruvida personen går upp eller ner i vikt. Dock menar hon att GI kan ha positiv inverkan på hjärt – och kärlsjukdomar.
• Är GI bättre än andra dieter utifrån ett hälsoperspektiv
Andersson menar att GI-metoden inte är den bästa metoden för att gå ner i vikt utan snarare att andra viktminskningsmetoder är bättre. Hon tar upp viktväktarna som ett exempel på en bra metod, då de syftar till att se över hela näringsintaget och syftar till en varierad kost. Hon menar även att så kallade kaloridieter är bättre då de syftar till att se över personens totala energiintag och förbrukning. På så sätt kan ett tryggare resultat fastställas och chansen för att gå ner i vikt ökar. GI-metoden säger inte mycket om mängden mat och blir därmed inte lika trovärdig ur viktminskningssynpunkt. Hur man än vänder och vrider på det så måste
förbrukningen vara större än energiintaget för att man ska gå ner i vikt. Därför kan GI-metoden vara missvisande då den inte säger något om mängden mat. Ett exempel på detta är jordnötter, som enligt GI-tabeller har lågt GI. Samtidigt som tabeller visar på att vattenmelon är dåligt då den har högt GI. Detta kan lätt ge en felaktig bild hos personer som inte har mycket kunskap inom området, vilket bidrar att de misstolkar tabellerna och på så sätt inte uppnår önskad effekt. Bäst av alla metoder menar Andersson är SNR-metoden som är utsedd av svenska näringslivsutskottet.
Livsmedel med fullkornsprodukter är bra då risken för hjärt -och kärlsjukdomar minskar markant med en sådan kost. Genom att äta mycket frukt och grönsaker så ökar också
kroppens välbefinnande, vilket inte uppmärksammas i en låg GI – kost. Andersson menar att konsumenten borde kolla efter nyckelhål, istället för GI märkta varor då dessa innehåller mycket fibrer, mindre fett och mindre socker. Dessa synpunkter har stöd i vetenskaplighet där underökningar gjorts. De som äter en kost som beskrivs ovan, klarar sig bättre mot
sjukdomar.
Andersson uppmärksammar också att det är viktigt att röra på sig. Hon menar att GI-metoden inte är avsedd för dem som är fysiskt aktiva, för de behöver inte en kost med lågt GI. Är man fysiskt aktiv, så får personen en bra omsättning för kolhydrater, mindre känslig för insulin och mer kosttolerant. Detta innebär att känsligheten för insulin är liten.
GI artiklar där intervjupersoner uttalar sig om positiva hälsoeffekter av GI-metoden menar Andersson, inte nödvändigtvis beror på GI – kosten utan snarare en förändrad kost. Det behöver inte vara GI i sig utan snarare att de börjat äta mer nyttiga livsmedel, vilket GI står mycket för. Det är även lite roligare än livsmedlets anvisningar på hälsosam kost.
• Är GI för alla?
Det som medier kallar för GI-metoden är för inaktiva människor, menar Andersson, samt de som har diabetes II t ex. Är man frisk ung och aktiv behöver man ibland kolhydrater med högt GI, så att kroppen kan återhämta sig exempelvis efter ett träningspass.
• Är livsmedelsverket trovärdig?
De som jobbar inom läkbar –och sjukvård måste bygga sina råd efter vetenskapen och
policydokument som tas fram på vetenskaplig grund. Detta är förenligt med livsmedelsverket, om de hänger med i litteraturen. De som inte är inom hälsor –sjukvård kan använda begreppet fritt om de vill då de inte måsta ta hänsyn till de publikationer som gjorts.
• Problematiken kring GI-metoden
Om man bara väljer kost utifrån GI, kan det ge en missvisande bild då vissa livsmedel blir förbjudna av fel anledning. Det krävs en väldigt god kunskap om GI för att kunna använda sig av den på ett korrekt sätt. Annars är det lätt att livsmedel klassificeras in på fel sätt. Ett
exempel på det är jordnötter har knappt kolhydrater men massa fett. Energibehovet stillas relativt snabbt med jordnötter, dock visar GI-tabeller på att de har lågt GI och därmed kan konsumeras i stor utsträckning. Det livsmedel som har högt GI ska väljas bort oberoende om de fyller en bra funktion på ett annat sätt som genom fibrer vitaminer och mineraler. Det är viktigt att ha god kunskap om sitt näringsbehov då personer utvärderar sin kost och väljer att välja bort vissa livsmedel på grund av dess höga GI – värde. Ett exempel på detta är pasta och potatis. Potatis är sämre än pasta i GI -världen. Dock finns det något som heter GL, som tar hänsyn till portionsstorlek av måltiden. Då byter pasta och potatis plats då potatis mättar mer än pasta enligt vissa studier. Då blir potatis bättre än pastan. Detta innebär att det är viktigt för personen som använder sig av GI – metoden att även avgränsa mängden mat och inte bara livsmedlet i sig. Andersson menar att det kan vara farligt om folk börjar fokusera på fel saker. Vissa menar att GI är en unik metod, men den är i själva verket gammal som någon kommit på att uppmärksamma igen. Sedan har den kommit att sälja och marknadsföras på ett bra sätt. Begreppet har fastnat. Kritik mot GI är att GI inte längre används på det medicinska sätt som forskning tagit fram. Medier har satt GI till en annan betydelse, vilket Andersson tycker är olyckligt.
• GI – en trend eller här för att stanna?
Tittar man historiskt sätt så kommer och går dieterna. Det är inte många som lyckas hålla sig kvar på dagordningen. Det positiva med GI explosionen är att många blivit medvetna om GI och att det kan vara nyttigt för en. Andersson menar inte att GI är en bättre metod än någon annan men menar att den kan ha gett oss en ökad inblick i hur vår kost borde se ut då den uppmärksammats i stor utsträckning. Vetenskap och forskning tenderar att växa kring ämnet vilket kommer att leda till att vår förståelse och kunskap om GI kommer att utvidgas.
form och inte förknippas med det GI som medier framställer. Andersson fortsätter, att på det sätt som medier rapporterar om GI, kommer personer inom nutritionsforskning antagligen aldrig använda sig av begreppet. Istället för att leva efter GI till punkt och pricka så menar hon att en allsidig, lagom, varierad, lagom begränsad kost är det som människan mår bästa av att konsumera.
• Finns forskning som visar på bättre resultat med GI?
Det har gjorts forskning kring patienter som lidit av diabetes II där en kost med lågt GI har varit till hjälp för att hålla en stabil blodsockernivå. GI kosten har dessutom hjälpt personerna till bättre blodfettsvärden och sockerprofilen har blivit bättre. Dock visade det sig vid en underökning i Uppsala att personerna, oavsett om de åt en kost med långsamma eller snabba kolhydrater, fortfarande hade samma energiintag. Studien visar således på att en GI kost är bra för blodsockret och blodfettsvärden men gör ingen skillnad angående energin. Dock kan en GI kost ofta vara nyttigare än en ”traditionell” kost då den syftar till att undvika kakor och läsk samt andra sötsaker. Dock är det viktigt att inte glömma bort att resten av tallriken bör fyllas upp med fibrer, vitaminer och mineraler som kroppen behöver.