Stereotypa karikatyrer

Nedan görs en analys på hemsidan GI viktkolls rapporteringar angående en uppsättning karikatyrer av mänskliga typer. Genom att göra ett urval av olika stereotyper som kan återfinnas i samhället, om än i en något överdriven form, och presentera dem för läsaren på hemsidan, så ökar chansen för att läsaren på GI viktkolls hemsida ska kunna identifiera sig med personerna i texten. På så sätt ökar chansen att de ska gå med i GI viktkoll.

GI-metoden, ”Metoden som fungerar”

• Känner du dig trött och hängig på eftermiddagen?

• Behöver du vila efter lunch?

• Dricker du mycket kaffe eller läsk och äter sötsaker för att hålla igång?

• Vill du gå ned i vikt utan att banta?

• Somnar du ofta i soffan framför TV: n?

• Vill du förbättra dina träningsresultat?

• Är du sockerberoende?

Då kan GI-metoden vara något för dig. GI-metoden är för alla!⁶⁵

GI viktkoll personifierar olika typer av personer i samhället där diskursen ser ut som följande;

Bantar Greta; Är du som Greta som är en jojobantare som inte har någon rutin på matvanor

utan hoppar över måltider ibland och lyxar till det ibland. Trots att intaget av mat är litet så går du inte ner i vikt och fettförbränningen är ur spel?

Trötta Sture; Tänker du ofta på mat och går och småäter vid upprepade tillfällen? Stiger

irritation och trötthet strax efter lunch och koncentrationssvårigheter inträder? Blir humörsvängningar en följd av allt småätande samtidigt som du önskar kontroll över dina matvanor? Somnar du ofta i soffan framför TV: n?

Socker Maja; Du är på jakt efter en specifik produkt som du vid tillfällen känner att du inte

kan klara dig utan. Då du fått tag i produkten blir du lugn igen och kan slappna av. Du är sockerberoende. En känsla av välbehag kommer över dig när du ätit produkten samtidigt som det dåliga samvetet tilltar i takt med att exempelvis godispåsens innehåll börjar ta slut.

Sportiga Sven; Du tränar mycket men ser inga direkt resultat för mödan. Du läser på om vad

du ska äta hur du borde träna men ändå verkar inte musklerna ge med sig. Ibland tappar du orken mitt under träningspasset och trots dina flitiga besök på gymmet så blir du aldrig bättre.

Vetenskaplig anknytning

För att ge en bättre förklaring till karikatyren ”Trötta Sture”, menar Lauritzon att han borde använda sig av GI-metoden då den passar för alla. Detta motsätter sig dock Andersson då hon menar att då ”trötta Sture” är en så pass aktiv person så behöver han inte bekymra sig om livsmedels olika värden. Snarare så borde han äta snabba kolhydrater efter ett träningspass för att kroppen ska kunna återhämta sig snabbt från träningen och på så sätt bygga de

efterlängtade musklerna som artikeln syftar till. Liksom de andra personerna som återspeglas på bilderna, så menar Andersson att de kanske snarare borde lägga om sin allmänna livsstil till det bättre, än att välja GI-metoden. Därmed menar Andersson att det kanske inte endast är livsmedlets GI som gör att personerna känner sig som de gör utan att det kan bero på att de behöver se över sin kost överhuvudtaget. Därmed finns det meningsskiljaktigeter mellan intervjupersonerna som både har expertis inom området.

Analys

”GI-viktkoll ger dig möjlighet att förbättra din hälsa på flera områden. Vill du som de ovanstående exemplen se resultat när du tränar, minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och bli gladare och piggare och kunna njuta av livet i större utsträckning? Anmäl dig då till GI-viktkoll. ”66 (Se bilaga 2)

Så lyder diskursen som GI viktkoll förmedlar till läsarna på hemsidan. Genom att vända sig till olika målgrupper i samhället med olika problem så kan GI viktkoll tillmötesgå en stor del av befolkningen. Då relationen mellan text och läsare handlar om det som Berglez benämner kognition, d v s uppfattande, förståelse och memorering av text, så ökar chansen för att läsaren ska komma ihåg texten då en bild läggs till. Bilden förstärker intrycket och det budskap som hemsidan vill få fram med artikeln samtidigt som den minskar risken för misstolkningar utifrån läsarens perspektiv. Genom att använda sig av en språkanvändning med negativa adjektiv i vardagen så framställs GI-metoden som en nödvändighet för att få ordning på sin vardag. Vardagen som beskrivs med ”du äter lite men går inte ner i vikt”, ”du småäter”, ”du är trött och lättirriterad”, ”humörsvängningar”, ”ett mentalt obehag” samt ”träningsresultat som verkar utebli” påverkar läsaren att agera. Trots att hemsidan framställer karikatyrerna på ett överdrivet sätt, så kan man som läsare få en ökad förståelse för de olika personligheterna samt få sig ett glatt humoristiskt inslag genom framställningen av de stereotypa personligheterna.

Läsandet av texten präglas även av privata tolkningar hos läsaren genom sociokognitiva och sociokulturella aspekter. Det är således viktigt att läsaren har en förförståelse angående

framställningen av människorna i texten så att läsaren kan ta emot de budskap som GI viktkoll vill förmedla med dem. Det är just det som GI viktkoll vill få fram genom att göra stereotypa karikatyrer. ”Trötta Sture” är ett exempel på hur GI viktkoll använder argument som

motsvarar GI-metodens belägg angående den trötthet som dyker upp då blodsockret åker jo-jo. För att undvika irritation och trötthet och samtidigt gå ner i vikt så förespråkas GI-metoden.

Då hemsidan valt att avgränsa sig till en liten textmängd med en lika stor bild som text, kan detta tolkas som att hemsidan vill förmedla en känsla hos läsaren och inte en informationstext i sig. För att förstärka budskapet av de korta textsnuttarna visas bilden av ett ohälsosamt

leverne i en överdriven form. Dessa bilder visar på trötta människor med olika beroenden som alla är dåliga för kroppen. Hemsidan visar således en bild av en människa som läsaren inte vill identifiera sig med. Orsaken till att hemsidan har valt att lägga till en bild som förstärker den skrivna texten, kan vara p.g.a. minskad risk för missförstånd vid tolkning, vilket Hall kallar vid gynnande tolkningar. Det är viktigt att artiklarna är fria för tolkning men ändå insinuerar på att GI-metoden vore ett bra sätt för läsaren att gå ner i vikt med. Figurerna syftar inte endast till de personer som vill gå ner i vikt utan även de personer som tränar mycket och som vill se träningsresultat. Då träning och kost hör ihop så möter artikeln därmed ytterligare ett segment som kan tänkas intressera sig för GI. Detta styrks även ur intervjun med Lauritzson då han menar att en rätt GI kost förstärker träningsresultaten hos exempelvis en atlet.

Då identitet kan ses som en social konstruktion enligt Giddens och då medier är vår källa till förändring och ökad kunskap angående identiteter och livsstilar, så fyller GI viktkolls utbud av livsstilar en viktig funktion i läsarens liv. Genom att ta till sig GI viktkolls presentation av olika livsstilar så utgörs ett utbud läsare kan välja mellan. I ett postmodernistiskt samhälle så är det inte samhället i sig som ger individen en identitet utan det är personerna själva som formar den genom att göra olika val i livet. Det ges således makt åt individen att välja livsstil, samtidigt som det förutsätter att det finns livsstilar att välja mellan. Detta är hemsidans

uppgift, nämligen att presentera identiteter som gynnas av GI-metoden så att läsaren vill ta del av GI-metodens hälsoeffekter och därmed gå med i GI viktkoll. Artiklarna låter även läsaren reagera på sin kropp som en moralisk plikt.

5.2.2 Intervjupersonerna

Betydelsen av en text skapas genom den tolkning läsare gör av den. Bilderna på GI viktkolls hemsida visar glada kvinnor med levande gester och glada miner där man i ögonvrån kan uppfatta hopp och förtroende, i kontrast till bilder i en dålig miljö där de var överviktiga och mådde dåligt. För att öka effekten av artiklarna har GI viktkoll valt ut kvinnor med olika problem och som befinner sig i olika livssituationer som hart blivit ”hjälpta” av GI – metoden. Nedan presenterar jag ett slumpmässigt urval av intervjupersoners uttalanden kring deras livs förändring med hjälp av GI-metoden. Jag redovisar och analyserar tre personbeskrivningar. 20/11 -06

Nu är själen och kroppen på samma plan, Maria Wränghede, förskollärare i Stockholm, gick

ner 30kg på ett år med GI–metoden och menar att kroppen och själen nu mera är på samma plan. Maria talar om hur livsstilen förändrats till det bättre och hur sug efter sötsaker

försvunnit med GI-metoden, samt att den är lätt att följa. Hon berättar om hur hon numera kan köpa kläder i vanliga affärer och att de dessutom är billigare. Maria berättar hur hon

nuförtiden tränar regelbundet och lagt om sina kostvanor så gott som helt. (Se bilaga 3)

Från storlek 46 till 36, Ulrika Davidsson, 34 fick ett nytt liv med GI. Efter jo-jo bantning

under en längre period plus efter att ha provat andra dieter så fann Ulrika att GI–metoden var det enda sättet för henne att gå ner i vikt på. Ulrika berättar om ständig benvärk, värk i ryggen och högt blodtryck. Hon fortsätter med att detta har försvunnit i kombination med

viktnedgång genom GI–metoden. Sedan dess har hon lagt om sitt liv, blivit kostrådgivare, öppnat ett nytt företag och har sprungit Göteborgsvarvet, Stockholm maraton och tjejmilen. (Se bilaga 4)

Grattis Gunilla, vilken seger, minus 35kg – Gunilla Lignell var på väg att äta ihjäl sig – nu har

jag ett nytt liv. Gunilla orkade knappt gå, var sötsugen mestadels och p.g.a. övervikten hade hon inte jobbat på över femton år. Genom en GI – diet lyckades hon gå ner i vikt och blev ”fri” och behövde inte längre ha hjälp av andra för att röra sig. Gunilla var nära att äta ihjäl sig då hon till slut kom till ett vägskäl där hon fick bestämma sig om hon ville leva eller inte. Genom GI viktkoll fick hon hopp och hjälp att ta sig igenom de första kilona och rasade i vikt. (Se bilaga 5)

Vetenskaplig anknytning

Lauritzon berättar själv vid telefonintervjun att hemsidan inte står för det som

intervjupersonerna säger i sin intervju, utan att det endast är personliga berättelser. Detta kan således skapa problem för läsaren då denna inte vet när det är en expert som påstår något och när det är intervjupersonens subjektiva värderingar som kommer fram. Lauritzon fortsätter, att det inte finns någon vetenskaplighet bakom de påståenden som intervjupersonerna förmedlar och att GI viktkoll inte tar ansvar för intervjupersoners egna tolkningar. Dock menar han att kosten troligen ändå är anledningen till att intervjupersonerna mår bättre samt orsaken till Ulrikas värk.

Ansvariga på GI viktkoll har i uppgift att finna balansen mellan förmedling med klara budskap och underliggande budskap som läsaren själv ska tolka. Detta menar Hall är den komplicerade proceduren vid medieförmedling. Då Hall menar att läsaren är en aktiv person och inte endast en passiv mottagare så innebär detta att läsaren av en artikel som denna ofta motsvarar en förhandlande tolkning. Det innebär att läsaren förväntas göra egna tolkningar samtidigt som den förväntas ta emot de budskap som GI viktkoll förmedlar.

I artikeln beskrivs Ulrikas liv även som hälsofarligt. Det innebär att GI viktkoll

uppmärksammar en kvinna där en ohälsosam kost kan medföra livsfarliga konsekvenser. Detta är vad som kallas mediers riskrapportering. Då medier rapporterar om olika risker så tenderar läsare att uppmärksamma nyheten i större utsträckning, då det gäller läsarens egen hälsa. Detta utnyttjar GI viktkoll, liksom andra medier, då riskrapportering skapar debatt och ökar intresse hos läsaren att göra ett aktivt val gällande sin livsstil.

Analys

Artikel 1: I rubriken förmedlas en bild av hur själen och kroppen är på samma plan genom

GI-metoden. Bara med själva rubriken vill GI viktkoll förmedla en känsla av samröre mellan kropp och själ. På senare tid har medier kommit att uppmärksamma välmående i själen allt mer. Inte minst genom olika typer av träningsformer som Ki – balans och yoga yttrar sig expanderingen av en marknad där själslig balans uppmärksammas. Genom att rubricera artikeln på det sättet väcks en nyfikenhet och kunskapssökande inom en viss grupp i samhället som förespråkar själens betydelse. Genom att använda sig av frånvarande implikationer, så skapas således en tolkningsprocess beroende på vad läsaren har för förförståelse och kunskap samt intresse för inre balans och själens betydelse i det vardagliga livet. Rubriken är därmed typisk för den ideologi och kultur som samhället präglas av, då inre balans har kommit att uppmärksammas allt mer i medier.

Med utgångspunkt ur andra viktminskningsmetoder som inte har fungerat för

intervjupersonen så lyfts GI-metoden upp som den ultimata vägen till att lyckas bli smal och därmed hälsosam. Maria berättar i sin artikel att hela hennes livsstil förändrats och att hon därmed blivit mer accepterad i samhället. Resonemanget som förs fram syftar till att väga in vikten av samhällskulturen och normer som människor präglas av. En annan diskurs som förs fram är anspelning på mer pengar kvar i börsen vid månadens slut samt en ungdomligare look genom GI-metodens positiva effekter. Genom att anspela på dessa faktorer, som jag menar är centrala teman för kvinnor, så tillmötesgår Maria många kvinnor i samhället. Diskursen som förs ut lyder således, - gå ner i vikt och se yngre och fräschare ut.

Artikel 2: Genom att referera till sin yrkesroll som kostrådgivare inger detta läsaren en form

av förtroende för henne då hon har kunskap inom vikt- kostlära. Artikeln visar på ett orsak -verkan förhållande där konsekvenserna av intervjupersonens tidigare liv var direkt skadlig ur hälsosynpunkt. Artikeln riktar sig mot läsaren som besöker GI viktkolls hemsida och ger uttryck för ett liv som inte är hälsosamt men visar samtidigt på ett sätt att ta sig ur problemet, nämligen med GI-metoden. Positiva effekter av GI-metoden presenteras som att hon sprungit Göteborgsvarvet, Stockholm maraton och tjejmilen, vilket pekar på ett hälsosamt leverne och ger en känsla av Ulrikas energi. Detta är vad Ulrika vill få fram, nämligen orsak -verkan förhållandet mellan att ha ständig värk i benen till att springa maraton.

Genom att Ulrika förenar GI-metoden med positiva faktorer i sitt liv så ökar känslan av framgång med hjälp av en GI-kost. Den historiska bakgrunden representerar konflikten mellan dålig vikt och värk mot viktnedgång och ökad energi. Diskursen framhäver således två olika slags liv där det bättre livet nås genom GI-metoden.

Det finns många sjukdomar och värkar som är svåra att råda bot på men genom GI – metoden, som endast är en förändrad kost så förändrades Ulrikas liv. Då värk syftar till användning av läkemedel och annat preparat med dess bieffekter, kan kost ses som en enklare väg till ett gott leverne. Ulrika uppmärksammar även att viktuppgången skett vid samma tillfälle som hon varit gravid med sitt andra barn, vilket ett segment av kvinnor kan relatera till. Genom att Ulrika delar med sig av sitt problem och sedan presenterar en lösning, bidrar detta till att hon inte behöver vara en expert i sig utan det räcker att läsare kan känna igen sig henne genom ett slags samröre. Berättelsen fortsätter i att hon utvecklat sin kunskap kring mat och även skrivit böcker, startat företag och fått ett hälsosammare liv. Hennes identitet och livsstil har därmed genom GI-metoden fått sig en kick i rätt riktning. På så sätt verkar inte GI-metoden endast som en viktminskningsmetod utan även som vägen till framgång och lycka i det sociala livet.

Artikel 3: Gunilla representerar en person där det gått så långt att hon sätter sitt eget liv på

spel. En berättelse där hon nästan tappat allt hopp men ger det en sista chans och lyckas. För att förstärka hennes viktnedgång vävs även in experter som hävdar att hennes viktnedgång är ett mirakel samt där det framgår hur stolta de är över henne. Genom att låta läkare dra

slutsatser angående hennes liv, förstärks intrycket hos läsaren då läkare ofta inger en slags trovärdighet. Detta beror dels på deras institutionella språkanvändning men även på grund av den status läkare har i vår samhällskultur. Rubriken i diskursen består av ord som ”seger”, ”äta ihjäl sig” samt ”fått ett nytt liv”. Genom att rubricera artikeln på detta sätt väcks en nyfikenhet hos läsarens att läsa vidare om intervjupersonen, då det är så pass laddade ord. Huvudhändelsen i artikeln är den viktnedgång som intervjupersonen lyckats uppnå, kopplat till en historisk bakgrund som tjock då hon knappt kunde röra sig. Gunilla representerar en grupp i samhället, där överviktiga personers problem relaterat till mat gått så långt, att de inte längre klarar av att gå ner i vikt på egen hand. Med utgångspunkt ur sig själv, berättar Gunilla

om att hon var nära att äta ihjäl sig och att hon kom till ett vägskäl där hon fick bestämma sig om hon ville leva eller dö. Genom att beskriva kontrasten mellan att leva och dö så blir

artikeln väldigt allvarlig. Den anspelar på en människans förutsättning att leva, vilket leder till att artikeln tas på allvar.

Diskursen som Gunilla förmedlar är en känsla av frihet sedan hon gått ner i vikt och en känsla av självständighet. Genom att ha använt sig av GI-metoden har Gunillas liv förändrats till det bättre och det är hemsidan GI viktkolls förtjänst då de gett stöd och hjälp för hur hon ska nå sitt mål. GI viktkoll vill härmed inte endast förmedla viktnedgång som något hälsosamt utan även som något livsviktigt och absolut nödvändigt. Genom att använda sig av en lexikal stil som att ”Gunilla var på väg att äta ihjäl sig” förmedlas en bild av ett livsviktigt behov av förändring.

I Sverige ses överviktiga personer eller fetma som något negativt och ohälsosamt. Detta uppmärksammar GI viktkoll med Gunilla genom att referera till henne som en ”outsider” i samhället. Genom att förstärka artikeln med en före - och efter bild så ökar förståelsen för Gunillas fetma hos läsaren. Bilden uppmuntrar läsaren att ta texten på allvar och att inte låta sig själv hamna i samma situation. GI viktkoll uppmuntrar således läsaren att reagera över sin egen livsstil i hopp om att kunna förändra eller påverka den genom förmedling av

GI-metoden. Då en nyhetstext ofta ses som något trovärdigt, leder detta till att läsare ofta tar till sig budskapen och gör om dem till sina egna värderingar. På så sätt blir det lättare för medier att utveckla föreställningar som redan etablerats hos läsaren och utveckla dem efter egen vinning.

Intervjupersonerna uttalar sig angående det liv de hade då vardagen fylldes av nedgångar, värk, dåliga blodvärden, sockersug och dåligt självförtroende. Textens struktur består av olika delar, dels av intervjupersonerna själva, dels deras roll i samhället samt deras förändrade liv och vardag sedan de började med GI-metoden. Den övergripande diskursen som jag finner i artikelserien är den förskönade bilden av livet med hjälp av en bra vikt. Diskursen fortlöpor i det att intervjupersoner förenar GI–metoden till andra positiva faktorer i sina liv, som bättre blodvärden, välmående och framgång. På så sätt förknippas GI–metoden med en positiv syn