Uppsala universitet
Institutionen för medier och kommunikation C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd VT 2007
GI-metoden – bluff eller vägen till ett hälsosamt liv?
En studie om hur medier marknadsför hälsobegreppet Glykemiskt index
Abstract
Title: The GI- method –bluff or the path to healthy life?
Number of pages: 41
Tutor: Lowe Hedman
Author: Annika Westlund
Course: Media and Communication Studies C
Period: Fall 2006
University: Division of Media and Communications Studies C
Purpose/Aim: The aim of this essay was to investigate how the site GI viktkoll describes glycemic index on their
website. The intention was also to investigate how the media presented GI through articles and how they used doctors and dieticians to appear trustworthy. Another aim was to investigate what effect GI viktkoll could have on its readers.
Method/Material: I have chosen a qualitative method where I did a discourse analysis of the articles which were
presented on the GI viktkolls website during a period of three weeks. This was my main method in the essay. I also did two interviews with educated professionals. The articles on the website were thereby the main material I used in the essay. Main results: My result shows that GI viktkoll do have an
underlying aim in wanting to influence its readers in a specific way. Therefore my result shows that it is important as a reader, to be aware of that GI viktkoll might not present a critical way of thinking and every aspect of the phenomenon. GI viktkoll also has influence on people because they have power to change peoples mind about the phenomenon GI-method in the society. GI viktkoll only presents the healthy way of living through the GI method, although there still there is a lot of disagreement from other directions such as doctors and dieticians about the actual effects of the GI method on healthy people.
Sammanfattning
Då mediers makt i samhället tenderar att öka, bidrar detta till att mediepåverkan blir av ett allt mer centralt intresse för oss läsare. Detta ger upphov till ett behov av ökad kritisk granskning av mediers rapporteringar angående olika fenomen. Uppsatsen syftar till att ge en inblick i hur fenomenet GI-metoden framställs på GI viktkolls hemsida med avseende på hälsoeffekter och dess eventuella påverkan på hemsidans läsare.
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur GI viktkoll framställer GI-metodens hälsoeffekter på hemsidan. Dessutom har det varit intressant att se närmare på vilken expertis GI viktkoll säger ligger till grund för de hälsopåståenden som förmedlas till läsaren på hemsidan. Det har även varit intressant att se närmare på vilka effekter som artiklarna som presenteras på
hemsidan, kan tänkas ha på läsaren i såväl positiv som negativ bemärkelse.
Jag utgick använde kvalitativ metod då min uppsats baserades på dels två personliga intervjuer, dels en diskursanalys av ett slumpmässigt urval av artiklar på hemsidan GI
viktkoll. Intervjuerna utfördes på professionella yrkespersoner och har därmed stor betydelse för uppsatsens trovärdighet.
Mina resultat visar att GI viktkoll inte visar alla aspekter gällande GI-metodens hälsoeffekter på friska människor. De presenterar enbart fördelar med att äta en GI-kost och ger därmed inte en allsidig bild till läsaren av GI-metodens hälsoeffekter. Mycket forskning har gjorts kring GI-metodens hälsoeffekter på människan men forskningsresultaten skiljer sig åt i många avseenden. Trovärdig forskning som gjorts i olika organisationer presenteras på
Livsmedelsverkets hemsida, vilken hävdar att positiva hälsoeffekter inte än kan fastställas angående GI-metodens påverkan. Ändå presenteras forskning som visar på positiva hälsoeffekter på GI viktkolls hemsida vilket således kan ses som en förvrängd bild av verkligheten. GI-metoden är således baserad på både vetenskap och en myt om att ett mer hälsosamt liv kan nås genom en strikt GI-kost.
Innehållsförteckning 1. Inledning
... 5 1.2 Syfte och frågeställningar
... 6 2. Bakgrund ... 7 2.1 Begreppet GI ... 7 2.2 GI processen ... 7 2.3 GI på marknaden ... 7 2.4 GI viktkoll ... 8 2.5 Mediers påverkan, trovärdighet och ansvarstagande
... 9 2.5.1 Medier och mediekultur
... 9 2.5.2 Mediers trovärdighet och ansvarstagande på samhällsnivå
... 9 2.5.3 Mediers påverkan på identitetsbildande och livsstil
... 10 2.6 Översikt av tidigare publicitet
... 11 2.6.1 Positiva artiklar angående GI
... 11 2.6.2 Negativa artiklar angående GI–metoden
... 12 3. Teoretiska utgångspunkter ... 14 3.1 Encoding/decoding ... 14 3.2 Kritisk diskursanalys ... 16 4. Metod ... 19 4.1 Forskningsdesign ... 19 4.2 Metod för datainsamling ... 19 4.2.1 Urval och avgränsning
... 19 4.2.2 Personlig intervju
... 20 4.3 Metod för databearbetning
... 20 4.3.1 Diskursanalys & encoding/decoding
... 20 4.3.2 Validitet, Reliabilitet och generaliserbarhet
... 21 4.4 Genomförande
... 22 4.5 Etiska aspekter
... 22 4.6 Källkritik och svårigheter vid undersökningen
... 22 5. Analys
... 24 5.1 Övergripande diskursanalys
... 24 5.1.1 Hemsidans tematiska struktur
... 24 5.1.2 Hemsidans schematiska struktur
... 25 5.1.3 Hemsidan utifrån ett mikrostrukturellt perspektiv
... 26 5.1.4 Ekonomiskt perspektiv
... 26 5.2 Tre aktörer i fokus
... 27 5.2.1 Stereotypa karikatyrer ... 27 5.2.2 Intervjupersonerna ... 29 5.2.3 Expterter ... 32 5.3 Ideologi och GI viktkoll
... 35 6. Slutsatser och diskussion
... 37 6.1 Undersökningsområde
... 37 6.2 Resultat
... 37 6.3 Sammanfattande diskussion av resultat
... 40 6.4 Metoddiskussion
... 41 6.5 Riktlinjer för vidare forskning
... 41 6.6 Slutord
1. Inledning
Hälsofrågor har kommit att uppmärksammas allt mer i kvällspress och har därmed fått en allt större roll i offentlig debatt. En av anledningarna till att ämnet blivit så omdiskuterat i dagens samhälle beror på den ständigt ökande övervikten och dess konsekvenser för folkhälsan. Hälsofrågor blir således ett samhällsproblem som måste tas på allvar.
Viktminskningsmetoder har funnits sedan en lång tid tillbaka. Dock har medier sällan varit så överens och enade om en viktminskningsmetod som GI - Glykemiskt index. Det är GI som hälsometod som jag i min uppsats vill granska och hur medierna kan bidra till att
marknadsföra denna metod.
Beroende på hur risker uppmärksammas och presenteras i medier så påverkas vårt val av leverne i form av att vi byter ut olika livsmedel, aktivt anmäler oss till exempelvis en viktklubb eller försöker öka vår kunskap angående olika aktuella teman. Rapporteringen angående GI behöver således inte endast ha konsekvenser för en människas livsstil och hälsa utan kan även i ett större perspektiv resultera i reducerade samhällskostnader i form av sjukvård. Detta antagande bygger då på att GI-metoden verkligen är styrkt ur medicinsk forskning samt har blivit prövad på tillräckligt många människor för att resultat ska kunna fastslås.
Medier verkar som en informationskanal i syfte att öka människors kunskap angående olika ämnen, som exempelvis rapporteringar om viktminskningsmetoder rubricerade som ”vägen till ett gott liv” genom GI – metoden. Den bild som medier förmedlar påverkar i sin tur befolkningen i stor utsträckning, då det är medierna som sätter dagordningen och därmed gör ett urval av vad som är en viktig nyhet och inte. 1 Det är därför intressant att se närmare på hur
GI viktkoll har gestaltat GI: s hälsoeffekter och hur detta har påverkat läsaren.
GI viktkoll syftar till att ge läsare ökad kunskap om viktens betydelse för ett hälsosamt liv. GI viktkoll presenterar ett utbud av olika tjänster som tilltalar läsaren beroende på vad denne är
intresserad av. Främst syftar sidan till att hjälpa läsare att gå ner i vikt på ett hälsosamt sätt, genom att läsaren anmäler sig till GI viktkoll för en viss summa pengar. Dock vänder sig GI
viktkoll även till läsare som är aktiva och tränar mycket samt till dem som vill gå upp i vikt
eller helt enkelt vill leva ett mer hälsosamt liv. Sammanfattningsvis vänder sig GI viktkoll till olika målgrupper i samhället i syfte att värva medlemmar och expandera i allt större grad. Att leva sunt ligger i tiden och jag finner det intressant att undersöka hur medier
kommunicerar fram en föreställning om vad som är bra och dåligt för oss människor. Förutsättningarna för att medier, tidningar och dess hemsidor ska kunna fortsätta att uppmärksamma och rapportera om olika viktminskningsmetoder, grundar sig i att läsarna köper tidningarna och dess koncept. Då GI viktkoll är vinstdrivande företag, vill jag i min studie undersöka hur förmedling och marknadsföring av GI-metoden presenteras på GI viktkolls hemsida och därmed försöka utvärdera hur läsaren påverkas.
Sedan lång tid tillbaka har intresset för viktminskning varit stort världen över. Aldrig förr har människor varit så medvetna om värdet av bra kost och träning. Trots detta tenderar ändå sjukdomar som diabetes II, även kallad åldersdiabetes som är en sjukdom orsakad av att produktion av insulin i bukspottskörteln är otillräcklig och fetma att öka i allt större
utsträckning. Antal svenskar som är överviktiga har mer än fördubblats de senaste 20 åren. År 2004 uppskattades 47 % av männen och omkring 35 % av kvinnorna i Sverige lida av fetma eller övervikt. I början av 2000- talet hade omkring 575 000 personer fetma i Sverige.2År
2004 uppskattades även samhällskostnader i form av fetmarelaterade sjukdomar till omkring 3 miljarder kronor per år i sjukvårdskostnader.3
Marknadsföringen av viktminskningsmetoder tenderar att lägga allt större vikt på hälsa och förebyggande effekter av olika slags sjukdomar än själva viktminskningen i sig. Det blir således fokus på individens personliga ansvar angående sin kropp och hälsa. Den information som medier förmedlar till läsaren kan dock bli svårt för läsaren att verifiera, då denne inte vet vilket vetenskapligt underlag som ligger till grund för de olika påståendena som medier presenterar angående de olika viktminskningsmetoderna. Olika metoder framhäver hur
sjukdomar som diabetes II, ledvärk och cancer kan undvikas genom att individen gör ett aktivt val, nämligen att gå ner i vikt med den förespråkade metoden. Hur ska läsaren, - ”den
presumtive bantaren” kunna sovra i djungeln av viktminskningsmetoder eller så kallade hälsometoder?
1.2 Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med uppsatsen är att få ökad kunskap om hur GI-metoden framställs på GI viktkoll och få insikt om hur läsare kan tänkas uppfatta informationen. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur de använder sig av vetenskap och hur den förmedlas till läsaren.
1. På vilket sätt förmedlar hemsidan, GI viktkoll, GI-metoden till läsaren? 2. Hur kan läsare påverkas av hemsidan?
3. Vilka vetenskapliga belägg finns för hemsidans påståenden om GI-metodens hälsoeffekter?
2 Filippa von Haartman, ”Åtgärder mot fetma”, Statens folkhälsoinstitut, Swedish National Institute of Public
Health, http://www.fhi.se/templates/Page____895.aspx Referensen upprättad: (2006-12-15)
2. Bakgrund
I detta avsnitt förklaras begreppet GI, dess process, GI: s expandering samt mediers ansvar. Här ges också en bakgrund till debatten om GI-metoden och dess effekter. Positiva och negativa röster om metoden i artiklar angående GI under åren 2000-2006 refereras.
2.1 Begreppet GI
Begreppet Glykemiskt index, GI, skapades av den kanadensiska professorn David Jenkins år
1981. Huvudsyftet med GI var då att hjälpa individer med diabetes att förstå hur olika livsmedel, i huvudsak kolhydrater, påverkade blodsockret i kroppen. 4 Då Jenkins
uppmärksammade GI: s påverkan var intresset inte så stort, men med åren har GI blivit mer och mer omtalat och uppmärksammat som en viktminskningsmetod.5 Idag är GI ett välkänt
begrepp och metoden har blivit av intresse även för individer som inte har diabetes. Det finns många olika varianter av GI – metoden men de går samtliga ut på att kolhydraterna ska ha lågt GI och att kosten ska innehålla mycket protein och att fettet mestadels ska vara omättat.6
2.2 GI processen
GI-metoden syftar till att förbättra fettförbränning, uthållighet, hälsa och för ökad
blodsockerkontroll. GI-metoden anger ”hur snabbt ett livsmedel höjer blodsockret, d v s hur snabbt ett kolhydratiskt livsmedel bryts ner i mag/tarmkanalen, passerar levern och tas upp i blodet.” GI mäter även mängden insulin som frigörs då blodsockret skjuter i höjden p. g. a. snabba kolhydrater, vilket ligger till grund för att välja livsmedel med lågt GI. Genom kost med lågt GI hålls sockernivån på en jämn och stabil nivå.7 Då blodsockret åker upp och ner,
stimuleras bukspottskörtelns produktion av insulin, vilket orsakar viktökning, fetma, ökad risk för diabetes typ II, förhöjt kolesterol hjärt-kärlsjukdomar samt vissa former av cancer. 8
2.3 GI på marknaden
Det finns olika typer av GI viktminskningsmetoder som exempelvis Atkins och Montignac, varav alla syftar till att äta mindre samt långsamma kolhydrater. Med välkända namn som Michel Montignac och Robert Atkins har GI vuxit sig allt större och fått ökat förtroende bland Sveriges befolkning. Nya namn som Fedon Lindberg, Cathrine Schück, Fredrik Paulún och
4 ”GI–metoden, vanliga frågor”, http://www.gi-metoden.info/gi-faq.asp Referensen upprättad: (2006-11-29) 5 Enström, Monica, Engström Kåre, ”Mat och livsstil vid diabetes och övervikt”,
http://www.svenskegenvard.se/Filer/glykemiskt_index.pdf Referensen upprättad: (2006-12-01)
6 Paulún, Fredrik, Allt om glykemiskt index, Fitnessförlaget 2003:5ff 7 Ibid. s, 32
Ola Lauritzson, samt fetmaforskaren Stephan Rössner sammanknippas allt oftare med GI. Alla är de i dag storsäljande författare med upplagor på 50 000 till 100 000 exemplar. Det är svårt att få fram en exakt siffra om hur stor GI-bokmarknaden är, men oavsett siffran så vet många människor i Sverige vad metoden är och vad den syftar till. Håkan Rudels,
marknadschef hos Albert Bonniers förlag, Fitnessförlaget, Icaförlaget och Forum menar alla att marknaden för GI är mycket stor och kommer att fortsätta att expandera. Samtliga menar dock att det är svårt att få fram några officiella siffror på hälsoboksförsäljningen, men att statistik placerar hälsoböckerna inom "facklitteratur" som årligen omsätter 750- 800 miljoner kronor. GI-metoden uppmärksammas således allt mer och har fått större utrymme i vår vardag vilket har resulterat i expandering av olika områden som böcker, mat., recept, GI-sajter, butiker som GI-Boden, GI-krogar med mera som även verkar globalt.9
2.4 GI viktkoll
Ägarintressen
Vd: n Ola Lauritzson, grundare och delägare i GI-sajten GI Viktkoll har kommit att bli ett välkänt namn inom GI världen. GI Viktkoll lanserades den 29 maj 2005 och medlemmar tenderar att öka allt mer, menar Lauritzson. Ägare är, förutom Lauritzson med kompanjonen Carl Hall, bland andra Expressen, TV4 samt bröderna Staffan och Erik Salén. Lauritzon menar att intresset för GI tenderar att öka bland män, men att medlemmarna fortfarande domineras av kvinnor, nämligen 80 %.10 Expressen och TV4 äger tillsammans knappt 50 % av
GI viktkoll och de resterande 50 % ägs av skaparna och experterna själva som är med på hemsidan. 11
Hemsidan
GI viktkoll är en hemsida där läsaren kan ta del av allt till artiklar angående GI-metoden, intervjupersoner vars liv har förändrats sedan de gick ner i vikt med hjälp av GI-metoden, bloggar, en TV-verksamhet m.m. För att ta del av samtlig information som finns på hemsidan så krävs det att läsaren går med i GI viktkoll. Då finns det även en söktjänst, möjligheter att chatta med experter, läkare, tränare och andra personer som kan ge råd och tips. Det finns förutom enkla tabeller med GI-värden på olika livsmedel även daglig matinspiration, hela menyer samt 3-stegsprogram för viktminskning. Läsaren kan även ställa frågor till en rad experter som bland annat en kock, en naprapat och en psykolog.
Tillväxt
GI-metoden har haft en stor genomslagskraft världen över, inte minst i Sverige och USA. Planerna för GI viktkolls framtid är att skapa samarbeten utomlands och på så sätt etablera GI-metoden i andra kulturer. Lauritzson menar att GI-metodens utveckling i Sverige har kommit så pass långt gällande värvning av medlemmar över Internet, att planen att tillämpa modellen i ett flertal andra länder ser ljus ut. Lauritzson menar att intresset för
viktminskningsmetoder tenderar att växa i allt större utsträckning och menar att allt fler individer börjar bli intresserade av att ta hand om sin kropp och förstår betydelsen av hälsan.12
9 Wallén, Mosse, ”GI:s triumfer tvingar Viktväktarna att banta”, Dagens Industri,
http://di.se/Nyheter/?page=%2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleId%3d2006%5c03%5c1 1%5c179396%26src%3ddi Referensen upprättad: (2006-11-11)
10 Ibid.
Lauritzson, har inlett ett samarbete med The Sun i Storbritannien. Han menar att marknaden för GI–metoden kommer att bli stor även där, inte minst på grund av den brist på kunskap som finns i landet angående kost och hälsa. GI viktkoll har sedan en tid tillbaka även gjort framsteg i sin marknadsföring av konceptet i både Baltikum och Österrike.13
2.5 Mediers påverkan, trovärdighet och ansvarstagande
2.5.1 Medier och mediekulturPublicerad text skapar olika typer av tolkningsprocesser hos olika människor och bidrar på så sätt till gemenskaper mellan läsare oberoende av tid och rum. Medier förmedlar en bild av hur samhället ser ut och hur framtiden kan tänkas se ut genom att presentera ett utbud som styrker eller förkastar vissa samhällsfenomen. Mediekulturen fungerar därigenom som ett nätverk där olika grupper hålls samman genom gemensamma kanaler men fungerar även som en länk mellan individer och institutioner. Medier har till synes stort inflytande vid skapande av identitet, livsstil och människors vardagliga meningsskapande. Det innebär att de fenomen som medier uppmärksammar i stor utsträckning, tenderar bli en del av livet på gott och ont.14
Beroende på land och kultur påverkas människor av medier olika mycket. Medier speglar den kultur som finns inom landet och sätter därefter dagordningen i hopp om att skapa nyfikenhet och genom att göra en ekonomisk vinning. Medier skapar forum för nya intressen och ökar vår kunskap inom många olika områden. För att medier ska åstadkomma en effekt, är det viktigt att kommunikatören är väl medveten om intresse, kultur, normer och regler som samhället präglas av. Därefter kan mediet sätta dagordningen. 15
2.5.2 Mediers trovärdighet och ansvarstagande på samhällsnivå
Medier står i dagens samhälle fria från politiskt beslutsfattande men har kommit att få en allt mer socialt betydande roll. Sveriges etiska nyhetssystem utgår ifrån att pressen ska stå helt fri från staten. Detta innebär ett högt förtroende för medier att deras rapportering därmed ska vara objektiv. Dessa etiska regler ska således främja att en allsidig nyhetsförmedling sprids. 16
Medieforskaren Jan Ekecrantz menar att ökad spridning av rykten på nätet påverkar de traditionella mediernas rapportering och på så sätt så skapas en dagordning där kontroll av källan inte har hunnits med.17 Organisationer tjänar dessutom mestadels i ett ekonomiskt eller
12Wallén, Mosse, ”GI:s triumfer tvingar Viktväktarna att banta”, Dagens Industri,
http://di.se/Nyheter/?page=%2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleId%3d2006%5c03%5c1 1%5c179396%26src%3ddi Referensen upprättad: (2006-11-11)
13 Stenström, Cecilia, ”GI viktkoll går på export till England”,
http://expressen.se/index.jsp?a=755981Referensen upprättad: (2006-11-18)
14 Jansson, André, Medierkultur och samhälle, Studentlitteratur Lund 2002
15 McQuail, Denis, Mass Communication Theory 4th edition, SAGE Publications 2000:455ff
16 Hadenius, Stig, Weibull, Lennart, Massmedier – en bok om press, radio & TV, 8:e upplagan, Albert Bonniers
Förlag 2003:30ff
17 Hadenius, Stig, Weibull, Lennart, Massmedier – en bok om press, radio & TV, 8:e upplagan, Albert Bonniers
opinionsmässigt syfte, vilket påverkar journalistiken åt ett subjektivt håll.18 Avreglering av
etermedia har därmed lett till att medier har en stor frihet i sin rapportering där olika
valmöjligheter uppmuntras, vilket kan skada demokratin då vinstdrivande medier ofta väljer de nyheter som säljer bra, så kallade sensationsnyheter.Ägarkoncentrationer inom medier har således också vuxit sig allt större, vilket främst beror på den fria marknadskonkurrensen.19 Det
finns etiska regler för vad och hur tidningar ska gå till väga innan publicering av artikel. Dessa regler är indelade i tre huvudavsnitt nämligen publicitetsregler, yrkesregler och regler mot textreklam. Dock är det inte alltid dessa regler följs och att kontroll av artiklarna sker. 20
WHO, 2005, uppger i sin rapport Global Strategy on Diet, Physical Activity and Health, att det finns vissa principer och regler för företag och därmed även medier att ta hänsyn till (avseende hälsopåståenden), i syfte att minska välfärdssjukdomar och därmed reducera samhällskostnader.
• Fortsätta att utveckla och tillhandahålla hälsosamma och näringsriktade alternativ som konsumenterna har råd till.
• Överväg att lansera nya produkter med bättre näringsvärde.
• Tillhandahåll konsumenternas adekvat och förståelig produkt – och näringsinformation.
• Använd enkel, tydlig och konsekvent märkning och bevisbaserade hälsopåståenden som hjälper konsumenterna att göra informerade och hälsosamma val med hänsyn till livsmedlens näringsvärden. 21
2.5.3 Mediers påverkan på identitetsbildande och livsstil
Gripsrud refererar till Benedict Anderson (1996), som hävdar att medier bidrar till att skapa förställda gemenskaper. Med det menar han att medier kan förmedla en känsla av gemenskap till läsare oavsett tid och rum och ger därmed en möjlighet för människor att interagera och skapa gemenskaper.22 Medier utgör en stor del av vårt identitetsskapande genom att presentera
olika livsstilar som läsaren kan välja mellan. På så sätt påverkas läsaren mycket av det utbud som medier presenterar.23 Det ligger i människans natur att vilja tillhöra en grupp i samhället
men identitetsbildandet förutsätter att det finns alternativ att välja på. Om läsaren endast blir erbjuden en typ av identitet, hotas identiteten.24 Medier har makt genom att de kan påverka
människor i stor utsträckning, då det är de som uppmärksammar rådande tankesätt och utvecklar dessa till sin fördel.25 Därför är det viktigt att som läsare kritiskt granska de
rapporter som tidningar publicerar angående olika teman som de inte har mycket kunskap om, då utbudet inte behöver vara efterfrågat av individen själv samt vinklat åt mediernas fördel.
18 Larsson, Larsåke, Tillämpad kommunikationsvetenskap, andra upplagan, Studentlitteratur Lund, 2001:234 19 Ibid. s, 307ff
20 Ibid. s, 316
21 World Health Organisation,”Global Strategy on Diet, Physical Activity and Health”,
http://www.who.int/dietphysicalactivity/strategy/eb11344/strategy_english_web.pdf , 2004;
www.snf.ideon.se/snf/Nyheter/Fullkorn_exjobb_CM.pdf Referensen upprättad: (06-11-20)
22 Gripsrud, Jostein, Mediekultur och Mediesamhälle, Bokförlaget Daidalos 2001:20 23 Ibid. s25
2.6 Översikt av tidigare publicitet
Eftersom uppsatsen utgår ifrån mediers förmedling av GI-metoden, redogör jag nedan för ett urval av artiklar gällande forskning som gjorts angående GI-metodens hälsoeffekter. Detta gör jag för att kunna ge en klarare och vidare bild av de olika uppfattningar som råder angående GI- metoden, samt för att läsaren ska ifrågasätta GI –metodens trovärdighet.
GI-metoden tycks klara sig relativt bra från kritik. Detta innebär dock inte att dietister, läkare, livsmedelsverket och forskning är överens samt övertygade av GI-metodens effekter på hälsan, samt om de olika påståendena i medier är sanningsenliga. Artiklarna består av ett slumpmässigt urval av artiklar hämtade från olika tidningar. Dessa artiklar ger inte en fullständig bild av GI-metoden men jag vill ge exempel på olika uppfattningar angående GI.
2.6.1 Positiva artiklar angående GI
• De personer som förespråkar GI-metoden poängterar främst att GI–metoden inte fungerar som en bantningsmetod utan att den snarare syftar till att äta mer hälsosamt. Poängen är inte att skära ner på intag av mat utan snarare att välja rätt kost som ökar förbränning och som håller en mätt under en längre period. Genom att välja livsmedel med lågt GI håller personen även insulinnivån stabil vilket resulterar i att suget på sötsaker inte blir lika starkt. 26
• Näringsfysiologen och GI–experten Fredrik Paulún menar att anledningen till att personen kan hålla sig mätt längre med kost med lågt GI är p. g. a. att de låga glykemiska kolhydraterna är mättande. GI - metoden syftar till att äta en sådan kost som får kroppen att vilja bränna fett och använda fettet som bränsle. GI-metoden främjar kost med rätt mängd och rätt slags kolhydrater då kroppen utan kolhydrater ger nersatt immunförsvar. Detta innebär att kolhydrater hämmar fettförbränning när de finns i blodet, på grund av insulinet, men underlättar fettförbränningen när de befinner sig i musklerna.27
• Livsmedelsverket uppmärksammar att det gjorts djurförsök där sambandet mellan kost och blodsockernivåer har undersökts och där resultatet blivit ökad risk för diabetes, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar vid högt GI i kosten.28
• Ulrika Davidsson, kostrådgivare och GI-expert, menar att GI–metoden inte endast är ett sätt att gå ner i vikt utan även ett sätt att få balans i kroppen och känna sig pigg och frisk. 29
26 Wallén, Mosse, ”GI:s triumfer tvingar Viktväktarna att banta”, Dagens Industri,
http://di.se/Nyheter/?page=%2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleId%3d2006%5c03%5c1 1%5c179396%26src%3ddi Referensen upprättad: (2006-11-11)
27 Paulún, Fredrik, Viktminskning utan träning, Fitnessförlaget, Toppform
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=15856&a=242972, Referensen upprättad: (2006-11-15)
28 ”Glykemiskt index – betydelse för hälsan”,http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=6739 Referensen
upprättad: (2006-11.16)
29 Kerstin Danielson, ”Farligt att äta med Atkinsdiet”,
• Positivt med GI är att blodsockret stabiliseras, blodfetterna påverkas gynnsamt, insulinkänsligheten förbättras, insulinbehovet minskar, mättnadskänslan förlängs och GI–metoden hjälper människor att gå ner i vikt. 30
• Det har gjorts en hel del forskning kring GI-metoden och många av dessa visar på resultat som att fetma och diabetes II, förhöjt kolesterol, hjärt-kärlsjukdomar samt vissa cancerformer kan orsakas av en onormalt stor utsöndring insulin, som sprutas ut i kroppen vid intag av kost som har högt GI. Ett högt blodsocker sliter även på hjärt- och kärlsystemen. 31
2.6.2 Negativa artiklar angående GI–metoden
• Trots att GI–metoden har kommit att bli stort och uppmärksammat i Sverige så finns det även de som är kritiska till metoden och menar att den inte alls främjar
viktminskning. En av dessa personer är doktor Elisabeth Meyer- Davis vid University of South Carolina i USA som under en femårsperiod undersökt 813 vuxna personers blodsockervärde med hjälp av att kontrollera deras matvanor. I sin studie som hon publicerat i British Journal of Nutrition, fann hon dock inget samband mellan hur högt GI-värde kosten hade och hur blodsockret förändras och menar därmed att GI inte är ett bra sätt att mäta hur mat påverkar blodsockret. Meyer– Davis fortsätter med att de mätningar som har gjorts på hur GI-värdet avgörs, har varit på personer som tidigare fastat. Detta ger inte samma resultat om värdena mäts på en person som håller sig till en normal kost fram till mätningen. Även tillagningen av kolhydraterna spelar roll och den kombination av mat som sammansätts och de gener och hormoner som
försökspersonen har. 32
• ”Problem som har uppmärksammats med GI-metoden är även risk för urkalkning av skelettet och för hjärt- och kärlsjukdomar menar Mette Axelsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. I tidskriften, British Journal of
Nutrition, kritiseras GI-metoden med utgångspunkt ur Mayer- Davis undersökning och
hon menar att livsmedel saknar betydelse för blodsockernivåerna.”33
• Dietisten Marlena Olivares- Dahlby menar att mat med högt GI inte alls höjer blodsockret, utan att det endast är ett påhitt för att öka försäljning av produkter med lågt GI. Hon menar även att personer som använder sig av GI – metoden går miste om viktiga fibrer, mineraler och vitaminer. 34
• Biverkningar med en låg GI – kost kan vara förstoppning, njursten, förhöjda blodfetter och näringsbrister. I samband med individer som lider av diabetes brukar man
30 Enström, Monica, Engström Kåre, ”Mat och livsstil vid diabetes och övervikt”,
http://www.svenskegenvard.se/Filer/glykemiskt_index.pdf Referensen upprättad: (2006-12-01)
31 Nyhetsnotiser, http://www.giviktkoll.se/default.aspx?id=6600, Referensen upprättad: (2006-11-18)
32 Stockholm TT, ”Kända bantningsmetoder kritiseras”,http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_12119264.asp
Senast upprättad: (2006-11-17)
33Sahlman, Madeleine, ”Forskare varnar för Atkinsbantning”
www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=264923, Referensen upprättad; (2006-11-17)
34 Kerstin Danielson, ”Farligt att banta med Atkinsdiet”,
rekommendera ett tillskott av flera mineralämnen och B – och D – vitamin.35
• Åsa Brugård- Konde samt Agneta Andersson, dietist, Med Dr, Uppsala Universitet, menar att en kost som är sammansatt med lågt GI kan innehålla alldeles för mycket fett, protein och socker samtidigt som den innehåller för lite vitaminer, mineraler och fibrer. Hon menar även att själva tillredningen av maten har stor betydelse för hur GI - värdet blir. Agneta Andersson konstaterar att GI inte heller berör alla typer av
människor i samhället. Istället menar hon att livsmedel med högt GI är av stor vikt för en person som tränar mycket, då denne behöver snabba kolhydrater för att återhämta sig.36
• Lågt GI kan sägas vara bevisat bra för diabetiker, menar FAO/WHO, medan åsikterna skiljer sig åt, då det gäller friska personer som äter kost med lågt GI.
Vetenskapsakademin i USA menar att det inte finns tillräckligt med forskning om GI kost hos friska personer för att de ska göra ett uttalande och rekommendationer. Nordiska näringsrekommendationer vill inte häller uttala sig om GI-metodens effekt och betydelse för friska människor. Seriösa forskare vill inte uttala sig om eventuella hälsoeffekter förrän upprepade försök har genomförts av olika laboratorier. Detta är även för att kunna fastställa kvalitén på forskningen. 37
De meningsskiljaktigheterna som råder ovan, visar på att det inte finns några entydiga
slutsatser att dra gällande GI- metodens påverkan på människan. De flesta artiklar hänvisar till undersökningar och forskning som styrker de argument de själva lyfter fram samtidigt som annan forskning visar på det motsatta. Detta gör det inte bara svårt för mig som författare att dra slutsatser utan även för GI viktkolls läsare samt de läsare som min uppsats vänder sig till.
35Kolhydratbantning. Inte effektivare än konventionell diet och dessutom riskabel på sikt) http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=9292 Referensen upprättad: (2006-12-10)
36 Åsa Brugård-Konde, ”Glykemiskt index (GI) . visar GI vägen till bra mat?”, Livsmedelsverket, http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=9150 Referensen upprättad: (2006-12-02)
3. Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel beskrivs de teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen.
Då min uppsats syftar till att undersöka hur GI viktkoll förmedlar GI – metoden samt hur läsaren kan uppfatta budskapet, så är Stuart Halls teori om encoding/decoding av hög relevans. Halls encoding/decoding modell beskriver hur sändaren utifrån sitt perspektiv vill förmedla ett budskap till läsaren där den skrivna texten är avsedd att tolkas på ett visst sätt. Hur texten sedan tolkas av mottagaren, beror dock på vilken kultur, samhälle, normer och
kunskap som denna bär med sig.
Diskursanalys kan ses och användas som såväl teori som metod. Den franske filosofen Michel Foucault var den person som myntade ordet diskursanalys och som utvecklade den samtidigt som han uppmärksammade det orimliga med att göra generella sanningsanspråk.
Diskursanalys syftar inte till att undersöka texten i sig utan snarare att se närmare på hur användning och tolkning av text ger texten mening och innebörd. Foucault studerade även förhållandet språk och makt och dess inflytande på individer, institutioner och samhälle.38
3.1 Encoding/decoding
Kultursociologen Stuart Hall skapade teorin ”encoding/decoding” 1973. Hall menar att den kultur som ett samhälle präglas av, påverkar individers förståelse av skriven text. Kultur innebär olika koder, normer och språk som gör att vi uppfattar en skriven text på ett bestämt sätt. Då läsaren tolkar skriven text så kommer förståelsen av texten således se olika ut beroende på vem läsaren är, vilken kultur, förutfattade meningar, och kunskapen denne har.39
Encoding
Encoding avser sändarens roll i kommunikationen, d.v.s. sändaren som vill förmedla ett budskap till läsaren. Hall menar att medier eller så kallade kommunikatörer ofta kodar
budskapen i en ideologisk och institutionell mening och således påverkar avkodarens tolkning av text på ett bestämt sätt. Då medier själva bestämmer hur de vill förmedla budskap, så ökar oddsen för att mottagaren avkodar budskapet på det sätt som mediet vill. Budskapet präglas då ofta av mediers värderingar som sedan blir läsarens egna åsikter. Således har medier makt genom att de väljer hur de ska presentera en text eller fenomen så att avkodaren ska förstå och tolka budskapet på avsett sätt. I texten som medier publicerar kan det även finnas
underliggande subjektiva värderingar och medvetna vinklingar av budskap. För att budskapet ska tas emot på avsett sätt så är det viktigt att ”kodaren” har kännedom om rådande
föreställningar, normer och kultur i det samhälle som texten publiceras i. Därefter kan kommunikatören utforma budskap som mottagaren tar till sig på såväl medvetet som ett omedvetet plan.
38 Gauntlett, David, Media, Gender and Identity – an introduction, Routledge 2002:115ff
Decoding
Decoding ger uttryck för hur individen avkodar det budskap som sändaren förmedlar och hur budskapet tolkas och ger texten mening. Den tolkningen behöver dock inte stämma överens med avsett budskap från sändarens håll. Avkodaren kan t o m ibland läsa mellan raderna och på så sätt istället ifrågasätta mediers underliggande budskap i texten.40 Texten som är full av
kontexter och underförståelser kommer även att tas emot på olika sätt beroende på vem det är som läser den. Det vill säga faktorer som erfarenhet, kunskap, kön, etnicitet och kultur
kommer att påverkar personens tolkning. Genom att kommunikatören är medveten om denna kunskap, underlättar det för honom att förstå hur han ska förmedla budskap så att budskapet mottas på avsett sätt. Hall tar även fasta på att medier och journalister mestadels är subjektiva i sin rapportering, vilket borde uppmärksammas av läsaren vid läsning av text.41
Figur 142
Tolkningar
Hall finner ett stort intresse i mötet mellan text och mottagare ur ett kritiskt kulturellt perspektiv. Hall menar att individer är aktiva varelser och inte passiva mottagare av
mediebudskap. Hall menar därmed att det ofta finns underliggande meningar och budskap i texter som släpps fria för individen att tolka som den vill, men att tolkningen alltid en aktiv process. Tolkningar kan se olika ut beroende på vem det är som tolkar budskapet, menar Hall. Ett exempel på detta är ”Preferred thinking” som kan översättas med gynnande tolkningar som innebär att medier ibland använder bilder, i syfte att förstärka rådande föreställningar samt för att öka chansen att texten mottas på avsett sätt. Hall bygger vidare på denna teori från Parkin (1972), som menar att det finns tre olika angreppssätt för att öka förståelsen för varför individer tolkar och reagerar på mediala budskap på ett bestämt sätt.43
En dominant tolkning, innebär att mottagaren till fullo tar emot det sända budskapet från
medietexten. Det vill säga att individen inte ifrågasätter de dominerande värderingarna och gynnande tolkningarna som finns i budskap och i samhället.
En förhandlande tolkning, innebär att mottagaren mottar en del av de avsedda budskapen
samtidigt som han motsätter sig en del. Det vill säga ett system som medger de rådande värderingarna och den faktiska strukturen samtidigt som mottagaren har ett kritiskt förhållningssätt till den skrivna medietexten.
En oppositionell tolkning, innebär att mottagaren tolkar budskapet i medietexten på ett helt
annat sätt än avsedd mening. Individen avvisar de sociala värderingar som råder och menar att tolkningen är felaktig och falsk.44
Breda koder
Hall menar att det finns s. k breda koder som individer inte behöver någon utbildning för att förstå. Dessa är socialt betingade och syftar till att finna faktorer som binder samman
människor och samhälle. Hall menar att det finns tre sätt för individer att tolka ett
meddelandes budskap. Det första syftar till innehållet, som innebär att för att innehållet ska kunna tas emot av så många som möjligt, är det viktigt att innehållet är brett. För att komma i underfund med vad som är ett bra innehåll, krävs en skicklig masskommunikatör som kan känna av sin publik och därmed välja rätt innehåll i artikeln. Det är då av stor vikt att sändaren tar hänsyn till den kultur som artikeln publiceras i då det kan finnas rum för mycket känslor, attityder och värderingar. Den andra aspekten på hur publiken tolkar budskap och bestämmer dess värde, är genom meddelandets form. Det innebär att kommunikatören i sin rapportering måste finna ett förankrat tankesätt hos publiken där förväntningar uppfylls genom texten. Det vill säga, utveckla ett budskap som läsaren förstår och kan ta till sig. Detta tankesätt präglas många gånger av ideologin i samhället, vilket innebär att förväntningarna ofta är kulturellt och socialt betingade. Den tredje aspekten är en utveckling av föregående analys. Då breda meddelanden sänds ut till publiken, så står det ofta en institution bakom som håller uppe dessa föreställningar. Meddelandena präglas således ofta av en institutions värderingar och är därmed ofta en produkt av det samhället som den produceras i.45 Nedan följer två figurer för
att öka förståelsen för hur kommunikationen ser ut med avseende på encoding/decoding.
3.2 Kritisk diskursanalys
Ingrid Sahlin menar att det finns en skillnad mellan den skrivna textens betydelse och de budskap som texten för fram. Därmed kan texten uppfattas olika beroende på vem det är som läser och tolkar den trots att personerna tar del av samma text. Hon menar att det finns två olika sätt att skilja på diskurser, nämligen hegemoniska diskurser och motdiskurser. Då de hegemoniska diskurserna står för dominerande värden, föreställningar och uttrycksmönster så står motdiskurser för de diskurser som har regler, nyckelbegrepp och argument som står i opposition till de hegemoniska.46 Sahlin fortsätter att det som är intressant vid en
diskursanalys inte är att se vad författaren avsett med sin text utan snarare vad som går att utläsa ur den. Det som läsaren tolkar utifrån en text behöver därmed inte nödvändigtvis stämma överens med det som författaren har avsett förmedla. Sahlin poängterar även att diskurser har ett dubbelriktat och dialektiskt förhållande till samhället, nämligen att de både påverkar och påverkas det.47
Nedan följer Peter Berglez förklaring av hur en diskursanalys kan förstås.48
44Fiske, John, Kommunikationsteorier – en introduktion, Centraltryckeriet AB, Borås 2001:151. 45Ibid. s, 103ff
46Ingrid Sahlin, ”Diskursanalys som sociologisk metod” i Katarina Sjöberg (red.), Mer än kalla fakta. Kvalitativ forskning i praktiken 1999: 83-106, Studentlitteratur Lund
47Ibid.
48 Berglez, Peter, Kritisk diskursanalys, (CDA)´ i M. Ekström & Larsson (red), Metoder i
En text bör förstås utifrån dess sociala sammanhang, d v s ur socialt, kulturellt, kognitivt, ideologiskt, politiskt och ekonomiskt perspektiv. Nyhetstexten produceras och finns i ett samhälle och det är samhället med dess kultur, normer och begrepp som ger texten en
innebörd. Det är således viktigt att läsare ställer frågor omkring olika intressen, funderar över sanningshalten och ifrågasätter vilka slags intressen, maktanspråk och normer som kan tänkas vara mer eller mindre dolda i texten på grund av den samhällskultur den verkar inom.
Problemet med läsning av nyhetstext kan även vara att den ibland tolkas som renodlad information utan att läsaren ifrågasätter sanningshalten i den. Anledningen till detta är att då samhället uppmärksammar ett fenomen tillräckligt mycket, så blir fenomenet efterhand något naturligt i samhället och ifrågasätts därmed inte.
Diskurser präglas av språkanvändning i olika former. Vid en diskurs mellan en professionell– lekman, styrs interaktionen av olika maktförhållanden då diskursen utgörs av olika former av språkanvändning. Det är därmed språket som synliggör maktförhållandet i diskursen. Det språk som en institution använder sig av vid förmedling av nyhetsartiklar påverkar således läsaren vid läsning av text, då institutioner tenderar att använda sig av speciella regler och expertis inom sitt område i diskursen. Olika institutioner använder sig av olika typer av språk och det är genom språket som reglerna, rutinerna och konventionerna blir synliga.
Vidare handlar relationen mellan text och läsare om kognition, d v s uppfattande, förståelse och memorering av text, vilket styr läsarens skapande av mening. Ofta kan artiklar vara subjektivt skrivna p g av journalistens egna värderingar. Det kan även bero på andra
bakomliggande faktorer som ägarskap eller ett samarbete mellan olika parter som gynnar en viss typ av artiklar. Läsande av text präglas även av privata tolkningar hos läsaren genom sociokognitiva och sociokulturella aspekter. Det är därför viktigt att läsaren har en
förförståelse angående temat i texten så att läsaren kan motta texten med dess budskap som sänds på förväntat sätt. Annars är det lätt att meningsskapandet och kommunikationen brister.
Ideologi uppmärksammas inte bara i medier utan även på individnivå genom familj,
arbetsplats och bland vänner. Ideologi formuleras av en person och verkställs genom en institution i syfte att påverka och nå ut till andra i samhället. Ofta tas den ideologiska texten som en renodlad informationstext, då läsaren inte tar hänsyn till bakomliggande faktorer som ägarskap och ägarintressen.49 Berglez utgår ifrån Zizeks som i sin tur utgår ifrån Hegels
uppfattning om religionen för att förenkla förståelsen av vad som menas med ideologi. Hegels menar att ideologi är komplexa idéer som skapar övertygelse om något som olika institutioner bär upp. Han menar även att ideologi präglar samhället både på makro -och mikro nivå. Detta menar han kan även ske på ett omedvetet plan genom det vardagliga livet utan individers vetskap.
Vid analys av textens ideologiska egenskaper försöker man kartlägga förekomsten av värderingar, opinioner och underliggande meningar. För att göra en diskursanalys rättvisa är det viktigt att ställa sig utanför det samhälle man lever i för ökat kritisk tankesätt. Det innebär en ifrågasättning av underliggande meningar, opinioner och värderingar. Paradoxalt nog så är det samtidigt kulturen som forskaren lever i som utgör förutsättningarna för en lyckad
diskursanalys. 50
49
50 Berglez, Peter, Kritisk diskursanalys, (CDA)´ i M. Ekström & Larsson (red), Metoder i
Det finns två olika sätt att analysera diskurser, antingen en tematisk och schematisk analys på
makronivå eller en analys på mikronivå. Den tematiska strukturen syftar till den hierarkiska
organiseringen av rubrikerna i tidningen. Det innebär exempelvis var på sidan artikeln förekommer och hur rubriken är utformad. Denna analys syftar således till att ta fasta på journalistens syn och behandling av nyheten. Den anknyter även till hur nyheten är förankrad till andra sekundära händelser. Denna struktur präglas också av en schematisk struktur. Inom denna struktur ges det utrymme för källor som kommenterar, hur läsaren reagerar, vem som får dra slutsatser, vem som bedömer konsekvenserna av en viss händelse, samt orsak-verkan förhållanden. Den schematiska strukturen tar även hänsyn till historikens betydelse för utformningen av text. Textens tematiska och schematiska struktur syftar till att undersöka nyhetsrapporterandets diskursiva karaktär gällande beskrivningen av verkligheten.
Nyhetsdiskursen som journalisten använder sig av ligger i färdiga scheman som nyheten placeras inom. Detta innebär att det är schemat som bestämmer hur nyheten ska utformas och inte tvärtom, vilket kan komma att påverka trovärdigheten i nyheten relativt mycket.
Vid analys av text på mikronivå läggs mer fokus på koherens, implikationer och stilmässiga
faktorer. Dessa syftar till hur man för ihop läsaren och avsändarens förståelse till
sammanhängande meningar. Koherens innebär hur en sammanhängande mening skapas mellan läsare och sändare. Detta innebär att den skrivna texten är av lika stor vikt som tolkarens meningsarbete vid förståelse av text. Lokal koherens och frånvarande information syftar till hur läsaren tolkar en text utifrån sin egen förkunskap och bygger sin förståelse för text utifrån den. Detta innebär att texten inte syftar till att ge information till läsaren utan förutsätter snarare att läsaren har viss förkunskap angående ämnet som texten sedan syftar till att förstärka respektive försvaga. Det implicita eller frånvarande planet innebär att det lämnas vissa fria luckor för tolkaren att väva in sin egen tolkning av text. Dessa luckor fylls således med värderingar utifrån den kultur, ideologi som råder i samhället och som läsaren därmed präglas av. Detta förutsätter dock att kommunikationen mellan textens skapare och läsaren fungerar väl och att sändaren är väl medveten om hur läsaren kommer att tolka texten. Annars fyller ”luckorna” ingen funktion då meningsskapandet i kommunikationen brister.
Närvarande implikationer innebär hur nyhetstexten förmedlar kunskap som egentligen inte
har med nyheten i sig att göra, i syfte att skapa en viss tolkning av text. Detta kan vara irrelevant och överflödig information i syfte att starta olika tolkningsprocesser. Anledningen till detta kan vara dels på individualpsykologisk nivå, d. v.s. journalistens subjektiva
verklighetsbild, eller på grund av sociokognitiva konventioner, som innebär det journalistiska rutinmässiga sättet att rapportera om ett fenomen. Det kan även vara bra att ifrågasätta den
lexikala stil som journalisten använder sig av i sin förmedling. Det vill säga vilka ordval som
journalisten väljer att använda sig av i texten. Det kan därför vara av vikt att ifrågasätta varför just de ordval valts ut av journalisten då det finns en mängd andra ord med samma textuella innebörd men som inte är lika laddade.51
Ett viktigt inslag i diskursanalysen är att studera hur språkanvändning och makt är förknippade. Michael Foucault kritiserar de som anser att makt är något som bara finns i institutioner och dominerande grupper i samhället. Istället menar Foucault att makt snarare kan förstås som något som utövas vid en interaktion. Makt är därmed något som genomsyrar relationer och nätverk av relationer. Foucault menar att det inte går att säga att en person har makt i sig själv, utan snarare att personens ställning innebär en maktposition, exempelvis expertis. Makt menar han, kan inte utövas endast av en grupp eller människa utan makt förekommer överallt i relationer och interaktioner. Foucault fortsätter att det inte finns någon
51 Berglez, Peter, Kritisk diskursanalys, (CDA)´ i M. Ekström & Larsson (red), Metoder i
makt utanför sociala relationer utan att makt utövas inom dessa. Detta innebär att för att ett maktförhållande ska kunna uppstå, så krävs det interaktion och förståelse mellan en grupp människor. Makt behöver därmed inte ses som en institution utan kan även vara kunskap vid en diskussion mellan två personer som interagerar. 52
4. Metod
4.1 Forskningsdesign
Holme & Krohn Solvang menar att då undersökningen syftar till att studera ett problem och inte att pröva generell giltighet så är det bästa tillvägagångssättet en kvalitativ metod. Vid en kvalitativ metod är forskarens tolkning av materialet i centrum för studien.53
Min studie syftar till att undersöka hur GI viktkoll framställer GI– metoden och jag använder mig av diskursanalys för att studera de artiklar som berör ämnet GI på hemsidan. För att få ytterligare perspektiv på GI-metodens positiva och negativa effekter, har jag valt att göra två intervjuer med dels en förespråkare av GI-metoden och dels en kritiker till den.
4.2 Metod för datainsamling
4.2.1 Urval och avgränsningJag använder mig av det som Holme och Solvang kallar för tillfällighetsurval och
bekvämlighetsurval, angående mitt urval av artiklar för diskursanalysen. Med det menas att jag inte valt ut artiklarna genom statiska metoder utan har valt dem på grund av dess
tillgänglighet. 54 Jag har således valt artiklar från Expressens sajt GI viktkoll.
Diskursanalysen gjordes på de artiklar som dök upp i anslutning till sidan av Expressens GI viktkoll under en treveckorsperiod, med start den 2006-11-20 till den 2006-12-11. Jag befattade mig med de slumpmässigt utvalda artiklarna som var 5 stycken och granskade dem kritiskt. Under dessa tre veckor förändrades innehållet på hemsidan knappt utan de
huvudsakliga artiklarna bibehålls. Jag valde att utgå ifrån ett kvinnligt perspektiv, eftersom rapporten från Dagens Industri 55menar att 80 % av läsarna är kvinnor.
Då jag inte tyckte att en specifik teori lämpade sig bra för min undersökning så valde jag att förhålla mig till flera teorier för att pröva de olika teoriernas begrepp mot min empiri. Teorin gjorde att jag erhöll analysverktyg som jag sedan kunde applicera på min empiri.
52 Gauntlett, David, Media, Gender and Identity – an introduction, Routledge 2002:118
53 Holme, Idar., Krohn Solvang, Bernt Forskningsmetodik, Om kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder,
Lund: Studentlitteratur, 1991, 1997:95
54Ibid. s, 183
55Wallén, Mosse, ”GI:s triumfer tvingar Viktväktarna att banta”, Dagens Industri,
För att få tillgång till en del av reportagen och artiklarna krävs en speciell TV-tjänst. Då jag valde att göra en generell undersökning, avgränsade jag mig till de artiklar som kan läsas utan den tjänsten.
Jag valde att avgränsa mig till två intervjuer. En av intervjuerna var via telefon och den andra intervjun fördes via ett personligt möte. Anledningen till att en av intervjuerna gjordes per telefon berodde på intervjupersonens önskemål om detta. Av den anledningen minskade även möjligheten för mig att få ner all information, då jag var tvungen att skriva samtidigt som intervjun pågick. Det innebar att jag fick skriva ner viktiga nyckelbegrepp som jag efter telefonsamtalet fick sammanfatta med mina egna ord. Därför är validiteten något sämre för telefonintervjun än för den andra personliga intervjun.
Jag valde även att avgränsa mig till hur GI viktkoll förmedlar hälsoeffekter av GI-metoden och således inte gå in djupare på det medicinska, då detta inte skulle vara relevant för en medier -och kommunikations uppsats.
4.2.2 Personlig intervju
En kvalitativ forskningsintervju kan vara utformad på olika sätt. Den jag använder mig av är en så kallad professionsintervju. En professionsintervju innebär intervjuer med professioner så som politiker, journalister och reklamfolk. Syftet med intervjun är att få en uppfattning av intervjupersonens syn på fenomenet GI. Berglez hänvisar till Larsåke Larsson, som menar att det finns ett tiotal olika aspekter för att förstå meningen med den kvalitativa
forskningsintervjun. Några av dem som bör tas hänsyn till är meningen i livsvärlden,
kvalitativ kunskap, nyanserade beskrivningar, specifika situationer, förutsättningsmedvetande, mångtydighet m fl. 56 Intervjusituationen kan även ses som en diskurs i sig. Det är viktigt att
skilja på intervjuer som är med informanter, vilket innebär att de ger sak- och
bakgrundsupplysningar som ger värde åt forskningsuppgiften och respondenter som ger sin uppfattning angående en fråga eller ett fenomen.57 I mitt fall avser båda intervjuerna till att
personerna har både dessa roller.
Då studien är kvalitativ så använder jag mig av dels en personlig intervju med Ola Lauritzon, vd för Expressens viktkoll, förespråkare till GI–metoden och dels intervjua en legitimerad dietist och lektor vid Uppsala universitet, Agneta Andersson, som ställer sig kritiskt till GI– metoden. Båda intervjupersonerna gav mig sin tillåtelse att använda mig av deras namn i uppsatsen, varav jag hänvisar till dem vid efternamn i uppsatsen.
4.3 Metod för databearbetning
4.3.1 Diskursanalys & encoding/decoding
56 Berglez, Peter, Kritisk diskursanalys, (CDA)´ i M. Ekström & Larsson (red), Metoder i kommunikationsvetenskap 2000:194-218, Studentlitteratur Lund. s, 49ff
Diskursanalysen är både ett teoretiskt och ett metodologiskt förhållande som inte kan skiljas från varandra. Utgångspunkten för en diskursanalys är att språket är konstruerat på ett sådant sätt, att diskursen bildar olika slags mönster. Därför är det inte fokus på betydelsen av den skrivna texten i sig utan snarare vårt användande och vår tolkning av texten som ger den en innebörd och mening. Därigenom finns det inget rätt och fel eller en objektiv sanning som forskaren kan upptäcka.58 Mina analysverktyg hämtar jag dels från Halls modell om
encoding/decoding, dels av Berglez begrepp som han använder sig av i beskrivningen av en kritisk diskursanalys. Genom att applicera begreppen på empirin så ökar förståelsen för läsaren av uppsatsen, samtidigt som trovärdigheten för min analys ökar. Således bearbetar jag empirin med hjälp av de analysverktyg som jag finner i mina teoretiska utgångspunkter.
4.3.2 Validitet, Reliabilitet och generaliserbarhet
Vid en undersökning är begreppen validitet, reliabilitet och generalisering grundläggande för att få fram ett bra forskningsresultat. För att resultatet ska bli så bra som möjligt krävs ett klart definierat teoretiskt problem som testas på ett empiriskt plan. Då är det av stor vikt att det som sagts ska mätas i teorin också mäts rent praktiskt. Detta är vad dessa tre begrepp syftar till. 59
Validitet kan översättas med giltighet. Graden av validitet hos en viss mätmetod har att göra
med hur väl mätningar överensstämmer med det sanna värdet. Validitet innebär mätning av det vi ämnar mäta, d v s ”att ha en god överensstämmelse mellan teoretiska definitioner och operationella indikatorer.”60 Då jag i min undersökning gjorde en diskursanalys på ett urval
artiklar och även sökte svar från artiklar inom ämnet GI med motsatt uppfattning, menar jag att jag försökte svara på mina forskningsfrågor på ett seriöst sätt. För att få en klar bild av de olika perspektiven gällande GI– metodens trovärdighet så gjorde jag två personliga intervjuer med dels en förespråkare och dels en dietist som ställer sig kritsikt till GI – metoden. Det ökade även validiteten på min uppsats då det gav en klarare bild av de artiklar jag ämnade göra en diskursanalys av.
Reliabilitet kan översättas med tillförlitlighet. Graden av reliabilitet hos en viss mätmetod har
att göra med hur upprepade mätningar av samma objekt överensstämmer med varandra. Är överensstämmelsen mellan mätningarna god är det hög reliabilitet, är den dålig så är det låg reliabilitet.Bristande reliabilitet kan bero på slump – och slarvfel under datainsamlingen och den process som följer efter den. Det är därför av stor vikt att det material som används är noggrant kontrollerat.61 Då jag gör en tolkning i min bedömning angående artiklarna från
GI-viktkoll är det svårt att få en generellt hög reliabilitet då en annan person kan dra andra slutsatser på samma material. Undersökningen skulle ha kunnat se annorlunda ut om den gjorts under en annan tidsperiod, då eventuellt även andra aspekter skulle ha kunnat tas upp i undersökningen. Reliabiliteten på uppsatsen blir dock lägre då min ena intervju fördes via telefon. Detta bidrog till att jag fick skriva ner viktiga nyckelbegrepp under samtalet som jag senare fick utveckla direkt efter vi lagt på luren. Detta kan ha en inverkan på de svar som jag skrev ner då de inte blev ordagranna.
58 Winther, Jorgensen, Marianne & Phillips, Louise, diskursanalys som teori och metod, Lund studentlitteratur
2000
59 Esaiasson, Peter m fl, Metodpraktikan –konsten att studera samhälle, individ och marknad, andra upplagan,
Norsteds Juridik AB 2004:67ff
Intervjupersonen som förespråkar GI gav mig även tillåtelse att maila om jag hade kompletterande frågor. Den andra intervjun var en personlig intervju, vilket gav mig
möjligheten att spela in samtalet. På så sätt kunde jag efter intervjun sätta mig ner och skriva ner hennes det hon sagt ord för ord. Detta innebär att tillförlitligheten blev större. Andersson gav mig också tillåtelse att maila kompletterande frågor vid behov.
Syftet med forskning är att kunna se mönster, regelbundenheter och samband som upprepas och som forskaren därigenom kan generalisera. Generalisering innebär att det ska vara
möjligt att generalisera undersökningsresultatet till en större grupp än den undersökningen har utförts på.62 Då mitt urval av artiklar inte är stort och då jag endast utgår ifrån en sajt är det
svårt att göra en generell bedömning av materialet. Vid en mer omfattande uppsats där mer material hade studerats, hade det således varit lättare att generalisera.
Däremot säger det material jag studerat en del av den generella bild som GI viktkoll förmedlar.
4.4 Genomförande
Efter att ha mailat till Ola Lauritzson så fick jag svar inom en halvtimme där jag blev beviljad en intervju med honom via telefon. En god vän till mig som studerar till dietist,
rekommendera mig en lektor från sin skola som hon menade skulle kunna hjälpa mig att få svar på mina frågor. Efter att ha mailat till henne fick jag svar inom några dagar att jag var välkommen till henne för en intervju. Intervjun spelades in på band vilken jag sedan transkriberade till skriven text. Jag skrev ut texten med vanligt skriftspråk. Pauserna
markerade jag med en symbol och tveksamhet med annan symbol som jag sedan använde vid tolkning av text. Intervjuerna tog vardera ca en halvtimme och sedan omkring två timmar vardera att transkribera. Utifrån materialet markerade jag mönster i diskursen med olika färgpennor för att sedan kunna placera in intervjuerna under de rubriker jag skapat i min diskursanalys. På liknande sätt försökte jag hitta återkommande mönster i de artiklar på GI viktkolls hemsida som jag analyserade.
4.5 Etiska aspekter
Vid uppsatsskrivandet så är forskaren skyldig att tillämpa vetenskapsrådets HSFR: s
forskningsetiska principer som innebär att forskningen ska bedrivas öppet. Detta innebär att intervjupersonerna ska informeras om principerna, samt att deltagandet av intervjuerna är frivilliga. Jag har utgått ifrån de fyra krav som ska gälla, nämligen informationskrav,
samtyckeskrav, konfidentialitet och nyttjandekrav. Då intervjupersonerna gav sitt medgivande till att använda deras namn, har anonymitet således inte vara nödvändigt.
4.6 Källkritik och svårigheter vid undersökningen
För att källorna som används i uppsatsen ska ses som trovärdiga är det viktigt att de granskats enligt principerna för äkthet, oberoende, samtidighet och tendens. Äkthet syftar till att granska
62 Esaiasson, Peter m fl, Metodpraktikan –konsten att studera samhälle, individ och marknad, andra upplagan,
om källmaterialet är sanningsenligt eller om det präglas av falsk information med hänsyn till den person som gjort påståendet samt skapat materialet. Oberoendet syftar till att bedöma i hur pass stor utsträckning som författaren är påverkad av andra människor samt yttre omständigheter. Grundregeln för oberoende är även att primärkällor är mer trovärdiga än sekundärkällor. Samtidighetsprincipen tar hänsyn till den tid som går mellan själva händelsen och berättelsen om den, då ofta validiteten blir sämre ju längre tid som går. Detta beror på att viktig fakta kan glömmas bort samt efterkonstrueras. Tendens innebär att värdera sanningen i det som källan förtäljer samt granska om källan avsiktligt ger felaktig information. Därför är det viktigt att komplettera med ett flertal källor för att öka trovärdigheten.63
Då jag måste hålla mig inom en viss tidsperiod samt avgränsa storleken på uppsatsen, måste jag således använda det material som bäst uppfyller kraven om äkthet, oberoende, samtidighet och tendens64. Därför blev mitt urval av teoretiska utgångspunkter från den tryckta
kurslitteratur som jag använt mig av under min studietid i medie -och kommunikation A, B och C. Andra källor som jag använder mig av i mitt uppsatsskrivande är forskning gjord av legitimerade yrkespersoner samt fastställda forskningsresultat som är erkända. På så sätt kan min forskning sägas ha hög trovärdighet. Dock är det viktigt att uppmärksamma att jag även använder jag mig även av mindre trovärdiga källor, d.v.s. källor som kvällspress, vilket minskar trovärdigheten då informationen kan vara subjektiv eller av ekonomiskt intresse. Detta uppmärksammas dock läsaren av uppsatsen om vid läsning av fotnoter till tillhörande avsnitt. Jag har även använt mig av oberoende källor, vilket har underlättat för mig som forskare att kunnat dra mer generella slutsatser.
Då båda mina intervjupersoner är professionella yrkespersoner, kan således båda parterna ses som trovärdiga källor i min undersökning. Dock är det viktigt att poängtera att Vd: n Ola Lautitzon är speciellt inriktad på just GI-metoden och därmed har mycket kunskap angående GI och dess påverkan, medan Andersson är en legitimerad dietist inom alla områden och därför inte är en direkt GI- expert. Det är även viktigt att understryka att de uttalanden som Lauritzon gör, kan vara subjektivt vinklade, då GI viktkolls ekonomiska vinning påverkar hans egen ekonomi. Detta innebär att då Lauritzon själv är delägare i GI viktkoll, ökar detta risken för att hans uttalanden på hemsidan syftar till det ekonomiska intresset som han har och därmed ger vinklade uttalanden som främjar hemsidan samt sin privata ekonomi. Även vissa andra experter som uttalar sig på GI viktkolls hemsida är delägare av GI viktkoll, vilket kan innebära en vinklad förmedling av GI-metoden till GI viktkolls läsare. Detta skiljer sig från Andersson som inte har någon personlig vinning i sina uttalanden angående GI-metodens påverkan utan endast uttalar sig utifrån sin kunskap som dietist. Detta ger således de
uttalanden hon gör, mer trovärdighet än Lauritzon. Detta är således vad oberoendet syftar till. Det är även viktigt att uppmärksamma att de uttalanden som intervjupersonerna gör angående sin hälsa på GI viktkolls hemsida inte har något stöd i forskning, utan är subjektiva tankar och uppfattningar som det inte finns några vetenskapliga belägg för. Detta har Lauritzon själv berättat vid vår intervju och hävdade då att det inte nödvändigtvis finns några vetenskapliga bevis för det som intervjupersonerna säger. Sett ur ett medieperspektiv, fyller dock
intervjupersonernas uttalanden och därmed dess påverkan på läsaren en viktig funktion.
63 Esaiasson, Peter m fl, Metodpraktikan –konsten att studera samhälle, individ och marknad, andra upplagan,
Norsteds Juridik AB 2004:303ff
Då jag har valt att presentera ett flertal olika artiklar angående GI-metodens påverkan, positiva som negativa, ökar detta möjligheten för läsaren av uppsatsen att skapa en egen uppfattning om GI-metoden utifrån flera perspektiv.
5. Analys
Detta kapitel syftar till att först ge en översikt gällande hemsidan GI viktkoll. Därefter
fokuserar jag på personer och individer och avslutningsvis behandlas ideologin i diskurserna.
5.1 Övergripande diskursanalys
Hemsidan GI viktkoll består av ett flertal fönster med budskap om GI–metoden. Läsaren översköljs av ett språk som genomsyras av positiva budskap om människors liv som
förändrats till det bättre med hjälp av GI–metoden. I anslutning till artiklarna dyker det även upp fönster med reklam för olika produkter som proteindrinkar, GI skola, GI–recept, GI-chatt, vinn en GI–expert, lär dig äta rätt med GI-produkter med mera. Det finns även forum för att blogga och det finns listor på de mest lästa bloggarna som uppmärksammar ämnet GI. I dessa bloggar kan läsare prata om vikt och hälsa och diskutera andra ämnen berörande GI, vikt och hälsa.
5.1.1 Hemsidans tematiska struktur
Analys på makronivå
Den tematiska strukturen syftar till den hierarkiska organiseringen av GI viktkolls hemsida, d. v. s. vilka händelser som det läggs fokus på och hur de framställs med rubrik, ingress och innehåll. Det nyhetsdiskursiva hanterandet av hemsidan organiseras i tre teman på hemsidan, nämligen intervjupersoners uttalanden, expertutlåtanden angående GI-metoden och
information om GI–viktkoll och dess syn på GI-metoden. Dessa tillsammans utformar GI viktkolls hemsida.
Hemsidans struktur är är uppbyggd av olika rubriker, ingresser och bilder som läsaren kan ta del av. Ett av de viktigaste huvudmomenten utgörs av intervjupersoner som uttalar sig om sin viktminskning. Det överordnade temat är således viktminskningen i kilon medan det
underordnade temat är dess påverkan i det sociala livet. Personen sägs vara mer aktiv, mår bättre och är gladare sedan den gått ner i vikt. Hemsidan känneteckens även av läkares syn på GI-metoden och dess koppling till personers välmående samt energitillskott. Läkarrollen som en form av expertis framhävs i syfte att förstärka rådande föreställningar angående
GI-metodens positiva påverkan på personers välmående. Hemsidan GI viktkoll förmedlar även andra sekundära aspekter av GI-metoden som styrker de primära huvudrubrikerna. Detta uppmärksammas genom tidigare forskning kring GI-metoden i positiv bemärkelse samt VD:n Ola Lauritzons egen biografi gällande sin viktminskning. Expertutlåtanden och
intervjupersoner varvas med reklamutbud gällande GI-metoden samtidigt som även
