3) På vilken vetenskaplig grund förs GI-metoden fram till läsaren?
6.5 Riktlinjer för vidare forskning
Uppsatsen har väckt en nyfikenhet hos mig utifrån framförallt två aspekter.
• Hur många läsare går med i GI viktkoll och är kvar i klubben efter ett år? På vilka grunder är de kvar eller går de ur? Det skulle vara intressant att försöka få fram hur många personer som metoden verkligen fungerar för och hur pass stor roll som GI-viktkolls program har i deras försök i att nå sin idealvikt. Det skulle även kunna vara av intresse att se närmare på hur GI viktkolls program fungerar för den enskilde individen samt hur länge genomsnittspersonen stannar som medlem på GI viktkolls
hemsida. Går det att urskilja någon trend till att vissa personer stannar kvar medan vissa går ur klubben?
• Kan negativa artiklar i andra tidningar påverka marknadsföringen av GI? (Går det att upptäcka en neråtgående trend i form av minskat antal medlemmar när negativa artiklar uppmärksammas?) Det skulle således vara intressant att göra en undersökning utifrån mottagarnas perspektiv, d.v.s. hur deras syn på ett fenomen som GI-metoden förändras vid negativ medierapportering angående GI-metoden. Hur stor är påverkan på läsaren vid exempelvis rapporter från Livsmedelsverket eller dagspress? Spelar kritiken någon roll för de personer som helt enkelt ”bestämt sig” för att den fungerar?
6.6 Slutord
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur GI - metoden presenterats på GI viktkolls hemsida samt dess möjliga påverkan på läsaren. Syftet var vidare att undersöka vilka vetenskapliga belägg som hemsidans hälsopåståenden vilar på.
Det har gjorts mycket forskning kring GI-metodens påverkan på människors blodsocker samt hälsoeffekterna av att äta en kost med lågt GI. Dock finns det inga direkta resultat som visar på att en frisk människa borde äta en kost med lågt GI. Forskare är däremot överens om att en låg GI-kost är bra för diabetiker samt personer som lider av fetma då den håller blodsockret i schack
.
Vetenskapsakademin i USA samt nordiska näringsrekommendationer menar att det inte finns tillräckligt med forskning om GI-kost hos friska personer för att de ska göra ett uttalande och rekommendationer. Trots detta rapporterar medier om positiva hälsoeffekter hos GI, utan att de har något egentligt stöd i forskning.Medier verkar ofta som en kunskapskälla dit läsare söker sig då de vill få information. Om medier vinklar kunskap på ett sätt som påverkar giltigheten i påståendena, kan detta bidra till en förvrängd verklighetsuppfattning angående GI-metoden, som kan resultera i negativa konsekvenser i ett större perspektiv. Ett mer nyanserat förhållningssätt skulle öka trovärdigheten.
Jag valde en något provocerande rubrik på min uppsats, nämligen ”GI-metoden – bluff eller vägen till ett hälsosamt liv”. Resultatet av min studie kan sammanfattas med att GI-metoden varken kan betraktas som en bluff eller som en vetenskaplig metod som passar för alla människor som vill leva ett hälsosamt liv. Det innebär att för de personer som den fungerar för är den bra och är en väg att gå för att nå en idealvikt och den kan också påverka människor till att vilja leva ett mer hälsosamt liv. Samtidigt kan GI-metoden upplevas som en besvikelse, eller en ren bluff för de som inte uppnår de resultat de vill. Jag menar att det är viktigt att vi uppmärksammar vilken påverkan media kan ha oavsett vilken bantningsmetod eller
hälsoprofil som framställs.
Mitt intresse för ämnet grundade sig på att jag tillhör en grupp som GI viktkoll gärna vänder sig till, nämligen kvinnor som är intresserade av att leva hälsosamt. Många i min ålder läser kvällspressen på Internet istället för att köpa tidningar. Eftersom många läser Expressens hemsida och de marknadsför en bantnings - eller hälsometod har det varit intressant att uppmärksamma hur GI viktkoll förmedlar uppfattningen om ett ”gott liv”. Jag känner således att jag under mitt uppsatsskrivande fått inblick i olika perspektiv på fenomenet GI.
Referenslitteratur
Böcker
Berglez, Peter, Kritisk diskursanalys, (CDA)´ i M. Ekström & Larsson (red), Metoder i
kommunikationsvetenskap 2000:194-218, Studentlitteratur Lund
Esaiasson, Peter m fl, Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad, andra upplagan, Norsteds Juridik AB 2004
Falkheimer, Jesper, Medier och kommunikation – en introduktion, Studentlitteratur, Lund 2001
Fiske, John, Kommunikationsteorier – en introduktion, Centraltryckeriet AB, Borås 2001 Gauntlett, David, Media, Gender and Identity – an introduction, Routledge 2002
Gripsrud, Jostein, Mediekultur och Mediesamhälle, Bokförlaget Daidalos 2001
Hadenius, Stig, Weibull, Lennart, Massmedier – en bok om press, radio & TV, 8: e upplagan, Albert Bonniers Förlag 2003
Holme, Idar., Krohn Solvang, Bernt Forskningsmetodik, Om kvalitativa och kvantitativa
forskningsmetoder, Studentlitteratur, Lund 1991, 1997
Ingrid Sahlin,”Diskursanalys som sociologisk metod” i Katarina Sjöberg (red.), Mer än kalla
fakta. Kvalitativ forskning i praktiken, Studentlitteratur Lund, 1999
Jansson, André, Medierkultur och samhälle, Studentlitteratur Lund 2002
Larsson, Larsåke, Tillämpad kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur Lund 1997 McQuail, Denis, Mass Communication Theory 4th edition, SAGE Publications 2000 Paulún, Fredrik, Allt om glykemiskt index, Fitnessförlaget 2003
Thompson, John B, Medierna och moderniteten, Bokförlaget Daidalos AB, MediaPrint, Uddevalla AB 2001
Winther, Jorgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund 2000
Internetsidor
Engström, Monica, Engström Kåre, ”Mat och livsstil vid diabetes och övervikt”, http://www.svenskegenvard.se/Filer/glykemiskt_index.pdf
Referensen upprättad: (2006-12-01)
Filippa von Haartman, ”Åtgärder mot fetma”, Statens folkhälsoinstitut, Swedish National Institute of Public Health, http://www.fhi.se/templates/Page____895.aspx
”GI –metoden, vanliga frågor”, http://www.gi-metoden.info/gi-faq.asp Referensen upprättad: (2006-11-29)
”Glykemiskt index – betydelse för hälsan”,
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=6739 Referensen upprättad: (2006-11.16)
Kerstin Danielson, ”Farligt att äta med Atkinsdiet”,
http://www.aftonbladet.se/vss/halsa/story/0,2789,794590,00.html Referensen upprättad: (2006-11-18)
”Kolhydratbantning. Inte effektivare än konventionell diet och dessutom riskabel på sikt” http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=9292
Referensen upprättad: (2006-12-10)
Liselotte Schäfer Elinder, ”Kostnaderna för bättre hälsa preciserade”, Statens folkhälsoinstitut http://www.fhi.se/templates/page____6453.aspx,
Referensen upprättad: (2006-11-27)
Nyhetsnotiser, http://www.giviktkoll.se/default.aspx?id=6600, Referensen upprättad: (2006-11-18)
Paulún, Fredrik, Viktminskning utan träning, Fitnessförlaget, Toppform http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=15856&a=242972,
Referensen upprättad: (2006-11-15)
Sahlman, Madeleine, ”Forskare varnar för Atkinsbantning” www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=264923,
Referensen upprättad; (2006-11-17)
Stenström, Cecilia, ”GI viktkoll går på export till England”, http://expressen.se/index.jsp?a=755981
Referensen upprättad: (2006-11-18)
Stockholm TT, ”Kända bantningsmetoder kritiseras”, http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_12119264.asp Referens upprättad: (2006-11-17)
Wallén, Mosse, ”GI:s triumfer tvingar Viktväktarna att banta”, Dagens Industri,
http://di.se/Nyheter/?page=%2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleId%3 d2006%5c03%5c11%5c179396%26src%3ddi
Referensen upprättad: (2006-11-11)
World Health Organisation,”Global Strategy on Diet, Physical Activity and Health”, http://www.who.int/dietphysicalactivity/strategy/eb11344/strategy_english_web.pdf , 2004; www.snf.ideon.se/snf/Nyheter/Fullkorn_exjobb_CM.pdf
Åsa Brugård-Konde, ”Glykemiskt index (GI) . visar GI vägen till bra mat?”, Livsmedelsverket, http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=9150 Referensen upprättad: (2006-12-02)
Bilagor
Bilaga 1
Söderström, Ewa, ”Häng med i Ewas GI-skola” 2006-11-26
http://expressen.se/expressen/jsp/polopoly.jsp?a=467184
Bilaga 2
”Känner du igen dig i någon av dessa personligheter”?
www.giviktkoll.se/default.aspx?id=852 2006-12-25 Bilaga 3
Lindbergh, Kicki ”Nu är kroppen och själen på samma plan”
http://expressense/index.jsp?a=743831, 2006-12-25 Bilaga 4
Lindbergh, Kicki, ”Ulrika, 34, fick ett nytt liv med GI”,
http://expressen.se/index.jsp?a=708821
Bilaga 5
Enqvist, Victoria, ”Grattis Gunilla- minus 35 kilo”,
http://expressense/index.jsp?a=734697, 2006-12-25 Bilaga 6
Personlig intervju med Ola Lauritzon Bilaga 7
Bilaga 1
hallås! expert Ewa Söderström är en av GI-föregångarna i Sverige. Hon är utbildare i förändringsbeteende, idrottsinstruktör, kostrådgivare och GI-expert. Hon håller föreläsningar och kurser om GI och är
chefredaktör för Expressens sajt giviktkoll.se