Grundl¨aggande faktorer

M¨anniskor och n¨atverk ¨ar tv˚a faktorer som utifr˚an b˚ada ramverken anses vara grundl¨agga- nde f¨or prestationen i en f¨ors¨orjningskedja. Vidare belyser Deloitte Consulting (2013) in- formationssystem och datahantering som viktiga grundl¨aggande byggstenar medan de Sou- za et al. (2011) anser att teknologi i form av informationssystem utg¨or en m¨ojligg¨orare.

3.2. KRITISKA FAKTORER F ¨OR F ¨ORS ¨ORJNINGSKEDJOR INOM RESERVDELSMARKNADEN

Med utg˚angspunkt i informationsteknologins kontinuerligt ¨okade betydelse och anv¨andning anses informationssystem och datahantering i denna studie som en grundl¨aggande f¨oruts¨att- ning f¨or dagens verksamheter. De grundl¨aggande faktorerna anses skapa f¨oruts¨attningar f¨or m¨ojligg¨orare och processer som i ett vidare steg p˚averkar det slutgiltiga m˚alet (Deloitte Consulting, 2013).

M¨anniskor och kompetens

M¨anniskor ¨ar av stor vikt f¨or prestationen i en reservdelsf¨ors¨orjningskedja och utan m¨anniskor hade teknologi s˚asom datorer, modeller och annan teknisk utrustning inte genererat n˚agot resultat (de Souza et al., 2011). Vidare ¨ar m¨anniskor mer flexibla d˚a de kan reagera p˚a ov¨antade h¨andelser i processen, speciellt g¨allande avvikelser som kr¨aver ett logistiskt resonemang f¨or ˚atg¨ard (Grosse et al., 2015). Det ¨ar d¨arav viktigt att ha personal med r¨att kompetens och motivation. Genom att ha r¨att m¨anniskor p˚a n˚agra f˚a nyckelpo- sitioner kan hela verksamhetens prestation lyftas. Dessutom skapar kontinuerlig tr¨aning och utbildning av personal inom verksamhetsutveckling mer f¨ordelar ¨an vad teknologiska framsteg medf¨or g¨allande servicelogistik. (de Souza et al., 2011)

Elementen av m¨anskliga faktorer definieras av Neumann & Dul (2010) som interaktioner i f¨orh˚allandet mellan m¨anniska och system vilka kan delas upp i fysiska, mentala och psykologiska aspekter. F¨or att kunna utnyttja de styrkor som erh˚alls genom att inklu- dera m¨anniskor i verksamhetens processer ¨ar det viktigt att utforma processerna med h¨ansyn till de m¨anskliga faktorerna. Vidare b¨or de m¨anskliga faktorerna ¨aven beaktas f¨or att reducera den negativa p˚averkan som de kan medf¨ora. Vid analys kring f¨orb¨attring av processer med h¨og arbetskraftsintensitet b¨or m¨ansklig karakt¨aristik och beteende som exempelvis l¨arande, tr¨otthet, tristess, gl¨omska och motivation tas i beaktande. (Neumann & Dul, 2010) Samtliga aspekter som Neumann & Dul (2010) n¨amner anser Grosse et al. (2015) har en direkt p˚averkan p˚a processen orderplockning med avseende p˚a tid, kvali- tet samt medarbetares h¨alsa och s¨akerhet. Grosse et al. (2015) n¨amner i sin artikel om m¨anskliga faktorers p˚averkan p˚a orderplockning exempel p˚a ˚atg¨arder som kan reducera f¨orekomsten av avvikelser i orderplockningsprocessen vilka presenteras nedan.

Inf¨orande av kvalitetskontroll

Kontroller att r¨att plock genomf¨orts antingen i realtid eller i efterhand vid en uppsam- lingspunkt av plock. Inspektionen kan antingen genomf¨oras rent visuellt eller med hj¨alp av teknologi (exempelvis scanning). (Grosse et al., 2015)

¨

Oka motivation

Medarbetares motivation ¨okar om de erh˚aller nya utmaningar (Hackman & Oldham, 1976), vilket kan ˚astadkommas genom att skapa flexibla och varierande arbetsuppgifter (Attia et al., 2014). Personlig feedback i kombination med uppsatta m˚al och uppmuntran- de program kan enligt Bateman & Ludwig (2004) utredning reducera antalet avvikelser i orderplock.

Inf¨orande av pappersl¨osa informationssystem

Genom att implementera pappersl¨osa informationssystem i processen reduceras risken f¨or avvikelser som uppst˚ar till f¨oljd av hantering av manuella plocklistor. Vidare finns flertalet m¨ojliga teknologier som st¨od vilka diskuteras senare i avsnittet. (Grosse et al., 2015)

N¨atverksstrategi

Saccani et al. (2007) anser det v¨asentligt att f¨oretag bygger upp en f¨ors¨orjningskedja specifikt f¨or eftermarknadsservice eftersom den skiljer sig fr˚an en f¨ors¨orjningskedja med prim¨arprodukter. Vidare ¨ar det viktigt att kontinuerligt optimera f¨ors¨orjningskedjan f¨or att erh˚alla snabba ledtider och e↵ektivitet eftersom industrin genomg˚ar en st¨andig f¨or¨andr- ing. I en f¨ors¨orjningskedja f¨or reservdelar ing˚ar vanligtvis fyra akt¨orer, en leverant¨or, ett regionalt logistikcenter, import¨orer eller landsspecifika lager och ˚aterf¨ors¨aljare. N¨atverket kan vidare konfigureras p˚a olika s¨att d¨ar exempelvis lagringen och distributionen kan se olika ut. (de Souza et al., 2011) Vidare ¨ar det i alla f¨ors¨orjningskedjor viktigt att redog¨ora en tydligt rollf¨ordelning, det vill s¨aga vilken akt¨or som ansvarar f¨or vad och vilken akt¨or som utf¨or de olika aktiviteterna samt koordineringen akt¨orerna emellan. (Oskarsson et al., 2013)

Informationssystem

Informationssystem ¨ar en f¨oruts¨attning f¨or att kunna hantera utvecklingen av service- marknaden som blir allt mer komplex samt f¨or att kunna bem¨ota kundernas ¨okande krav (Deloitte Consulting, 2013). Informationsteknologi har enligt Closs & Savitskie (2003) en avg¨orande roll g¨allande f¨oretags prestanda inom logistik och de Souza et al. (2011) menar att informationssystem b¨or st¨odja driften f¨or funktioner s˚asom sp˚arning av artik- lar, ¨overvakning av reparationsarbeten samt skapandet av rapporter f¨or analys av verk- samheten. Vidare menar Chopra & Meindl (2010) att informationssystemens roll i en f¨ors¨orjningskedja dels ¨ar att inh¨amta information och precis som de Souza et al. (2011) n¨amner ¨aven att utf¨ora vissa analyser f¨or att m¨ojligg¨ora ett framg˚angsrikt beslutsfattande. Likt Deloitte Consulting (2013) po¨angterar Childerhouse et al. (2003) vikten av att ha en v¨al fungerande informationsdelning i en f¨ors¨orjningskedja. Enligt ett praktikfall som Deloitte Consulting (2013) presenterar f¨orb¨attrade f¨oretaget Caterpillar sin serviceniv˚a samtidigt som lagerniv˚aerna halverades genom att arbeta med h¨og transparens och infor- mationsspridning i f¨ors¨orjningskedjan. Det anses vidare viktigt att informationssystemen ¨ar fullt integrerade f¨or att erh˚alla flexibilitet (de Souza et al., 2011). En f¨ors¨orjningskedja med integrerade informationssystem skapar en b¨attre ¨overblick vilket i sin tur m¨ojligg¨or en f¨ordelaktigare styrning j¨amf¨ort med de f¨ors¨orjningskedjor som inte har integrerade system. Att integrera informationssystem externt ¨ar betydligt sv˚arare ¨an att integrera systemen internt eftersom det involverar externa parter. (Childerhouse et al., 2003)

Pappersl¨osa informationssystem

G¨allande lagerhantering och huvudsakligen orderplockning presenterar Battini et al. (2015a) och de Koster & can der Poort (1998) f¨ordelarna med pappersl¨osa informationssystem vil- ka under senaste ˚aren f¨orb¨attrats till f¨oljd av ¨okade krav och minskade tidsf¨onster. Battini et al. (2015a) n¨amner ett flertal studier i sin artikel som styrker att ett inf¨orande av pap- persl¨osa system reducerar plockningsfel och f¨orb¨attrar processens prestanda. Vidare ex- emplifierar f¨orfattarna flera traditionella system vilka st¨odjer pappersl¨os orderplockning, d¨aribland mobila enheter som antingen ¨ar handh˚allna alternativt monterade p˚a fordon,

3.2. KRITISKA FAKTORER F ¨OR F ¨ORS ¨ORJNINGSKEDJOR INOM RESERVDELSMARKNADEN

terminaler eller skrivare. Nya tekniker s˚asom LED-sk¨armar, digitala sk¨armar, r¨oststyrda enheter, tr˚adl¨osa enheter och ljusstyrda system har utvecklats i syfte att ¨oka produkti- viteten ytterligare samt f¨or att reducera antalet felplock. Samtliga tekniker m¨ojligg¨or ett system d¨ar lagermedarbetare kan vara kontinuerligt uppdaterade med den senaste infor- mationen om exempelvis lagersaldon och avvikelser. (Battini et al., 2015a; de Koster & can der Poort, 1998)

Som tidigare n¨amnt finns ett stort urval av tekniska l¨osningar vilka kan kombineras eller appliceras frist˚aende. I Battini et al. (2015a) unders¨okning av olika pappersl¨osa order- plockningssystem presenteras generella tekniker och hur de p˚a olika s¨att kan appliceras. Antingen kan scanning eller RFID (radio-frequency identification) anv¨andas som identifi- kationsteknologi. Information om plock kan vidare erh˚allas via terminaler eller etikettskri- vare d¨ar enheterna dels kan vara mobila alternativt monterade p˚a fordon. Ut¨over dessa tekniker n¨amns ¨aven r¨ost- eller ljusstyrda system vilka inneb¨ar att plockarna erh˚aller in- formation via en r¨ost alternativt via ljussignaler. Enligt Connolly (2008), White et al. (2007) och McCathie & Michael (2005) anses det mest optimalt att utnyttja olika typer av informationssystem i olika delar av verksamheten beroende p˚a dess syfte. Vidare an- ser Garg (2012) att f¨oretag b¨or anv¨anda sig av alla teknologiska verktyg som finns till f¨orfogande f¨or att s¨anka kostnader och f¨orb¨attra processerna i verksamheten. G¨allande lagerkontroll menar Connolly (2008) att de ovann¨amnda teknikerna kan vara f¨ordelaktiga d˚a de m¨ojligg¨or realtidsinventering vilket eliminerar behovet av att utf¨ora regulj¨ara in- venteringar. I f¨oljande avsnitt presenteras de generella teknikerna mer utf¨orligt.

Scanning och RFID

Inom f¨ors¨orjningskedjor har det under flertalet ˚artionden varit vanligt f¨orekommande med scanning av streckkoder och det anses d¨arav som en mogen teknologi inom automatisk identifikation. Behovet av scanning har dock ifr˚agasatts under senare ˚ar till f¨oljd av intro- duktionen av den nyare teknologin RFID. (McCathie & Michael, 2005) I flertalet artiklar st¨alls teknologierna mot varandra och det framg˚ar av j¨amf¨orelserna att fler f¨ordelar kan erh˚allas med RFID men ocks˚a fler nackdelar. ˚Aterkommande presenteras en kombina- tion av scanning och RFID som den optimala l¨osningen i en verksamhet d˚a teknikerna fungerar som komplement till varandra. (McCathie & Michael, 2005; White et al., 2007; Garg, 2012) Genom att utnyttja f¨ordelarna med b˚ada teknologierna kan f¨oretag uppn˚a nya niv˚aer av e↵ektivitet b˚ade internt och externt (McCathie & Michael, 2005).

Streckkoder inneh˚aller exempelvis information om den tillh¨orande artikeln och f¨or att kunna tyda den formaterade informationen kr¨avs en scanner som kan l¨asa av streckko- den. Vid scanningstillf¨allet genereras en oformaterad version av informationen som sedan skickas till exempelvis en dator d¨ar informationen kan avl¨asas och lagras. (Garg, 2012) RFID fungerar p˚a liknande s¨att men med skillnaden att det ¨ar ID-taggar som avl¨ases vilka kan inneh˚alla betydligt mer information j¨amf¨ort med streckkoder. Vidare avl¨ases informationen via radiosignaler och det kr¨avs d¨armed inte n˚agon synlig avl¨asning av in- formation. (White et al., 2007) I figur 3.3 nedan presenteras en sammanst¨allning av f¨or- och nackdelar med respektive teknik (McCathie & Michael, 2005; White et al., 2007; Garg, 2012).

Figur 3.3: Sammanst¨allning av f¨or- och nackdelar med scanning respektive RFID (McCathie & Michael, 2005; White et al., 2007; Garg, 2012).

En stor f¨ordel med b˚ada teknikerna ¨ar att de genererar information som bekr¨aftar att artikeln blivit plockad samt att det ¨ar r¨att artikel som blivit plockad (Battini et al., 2015a). Det ger vidare m¨ojlighet till att identifiera och agera p˚a uppkomna avvikelser innan de p˚averkar processens vidare steg. Samtidigt skapas uppdaterade lagersaldon d˚a systemet erh˚aller exakt information om vilka och hur m˚anga artiklar som plockats fr˚an lagret (Connolly, 2008). Som tidigare n¨amnt p˚averkas scanningssystemets p˚alitlighet och korrekthet i st¨orre utstr¨ackning av m¨anniskor eftersom scanningen m˚aste utf¨oras aktivt av medarbetare medan RFID sker per automatik (Battini et al., 2015a).

3.2. KRITISKA FAKTORER F ¨OR F ¨ORS ¨ORJNINGSKEDJOR INOM RESERVDELSMARKNADEN

R¨ost- och ljusstyrda system

Ett r¨oststyrt orderplockningssystem best˚ar av r¨oststyrda enheter vilka har en funktion som ger plockare m¨ojlighet att kommunicera med informationssystemet f¨or lagerhanteringen. Via headset f˚ar plockare information om ett plock och kan sedan via mikrofonen bekr¨afta att det utf¨orts genom att exempelvis l¨asa upp de tre sista si↵rorna p˚a artikelns streck- kod. Systemet kan d¨arefter kontrollera att r¨att artikel plockats innan systemet f¨ormedlar information om n¨astkommande plock. Till skillnad fr˚an det r¨oststyrda systemet ger ett ljusstyrt system information om vilken artikel som ska plockas via ljussignaler. En ljus- signal signalerar varifr˚an plockaren ska plocka artikeln och f¨or att f˚a n¨asta instruktion m˚aste plockaren bekr¨afta plocket genom ett knapptryck eller via scanning. Ut¨over ljus- signaler kan ¨aven en indikator installeras som anger hur m˚anga artiklar som ska plockas fr˚an lagerhyllan. (Battini et al., 2015a; Connolly, 2008) Dessa system i kombination med RFID-l¨osningar refereras oftast som Poka Yoke-l¨osningar vilket syftar till l¨osningar som s¨akerst¨aller att det inte sker n˚agra misstag. Systeml¨osningarna ¨ar utvecklade efter prin- cipen att eliminera alla m¨ojligheter till misstag. (Baudin & Rao, 2005)

Displayer och skrivare

F¨orutom att erh˚alla information om plock via de mer innovativa r¨ost- och ljusl¨osningarna och de klassiska utskrivna plocklistorna kan terminaler och skrivare anv¨andas. Utifr˚an terminaler kan information om plock erh˚allas p˚a en display och vid anv¨andning av eti- kettskrivare p˚a truck erh˚alls ist¨allet informationen via plocketiketterna. Antingen kan plockaren erh˚alla information om flertalet plock samtidigt alternativt f¨or ett plock i ta- get. G¨allande det sistn¨amnda alternativet finns det m¨ojlighet att g¨ora tidsbesparingar genom att optimera plockrutten. Vidare finns m˚anga l¨osningar f¨or hur optimeringen kan konfigureras beroende p˚a lagrets struktur och utformning. (de Koster & can der Poort, 1998)

Implementering av informationssystem

G¨allande implementering av nya informationssystem po¨angterar Deloitte Consulting (2013) vikten av att vara medveten om de risker som det inneb¨ar. F¨oretagen b¨or fokusera p˚a att optimera processerna samt att f¨orbereda f¨oretaget inf¨or implementeringen av ett nytt informationssystem. (Deloitte Consulting, 2013) Det ¨ar vidare viktigt att inf¨ora de tekno- logiska l¨osningarna p˚a r¨att s¨att och i r¨att del av verksamheten f¨or att erh˚alla de positiva e↵ekter som ett nytt informationssystem kan medf¨ora (Battini et al., 2015a; Garg, 2012). I ett f¨orsta steg ¨ar det av stor relevans att f˚a en f¨orst˚aelse f¨or verksamhetens milj¨o och hur tekniken planeras anv¨andas innan det fattas n˚agra beslut g¨allande ett inf¨orande av teknologiska l¨osningar. Ut¨over det anser Battini et al. (2015a) ¨aven att den ekonomiska aspekten b¨or beaktas d˚a det ¨ar en st¨andig avv¨agning mellan kostnaden att investera i informationsteknologi och avkastningen som den medf¨or i form av reducerat antal avvi- kelser. Garg (2012) presenterar ett antal fr˚agor som anses n¨odv¨andiga att fundera ¨over vid beslutfattande g¨allande ett eventuellt inf¨orande av identifikationssystem i en verksamhet, vilka ˚aterges nedan:

• I vilken typ av milj¨o kommer identifikationssystemet anv¨andas? • Finns behov av kontinuerlig eller periodvis avl¨asning?

• Kr¨avs handsfree eller handh˚allen utrustning?

• Kommer avl¨asningen g¨oras p˚a korta eller l˚anga avst˚and? • Vad ska avl¨asaren vara kopplad till f¨or system?

• Beh¨over informationen som genereras vid avl¨asning erh˚allas i realtid?

Datahantering

Datahantering handlar om att planera, samla in, bearbeta, dela samt bevara data (Lunds Universitet, 2016). I ett dokument tillhandah˚allet av The Global Data Management Com- munity beskrivs datahantering som en vital funktion inom varje organisation. Det ¨ar allm¨ant k¨ant att data ¨ar en v¨ardefull tillg˚ang och att den m˚aste hanteras. De organisatio- ner som p˚a ett e↵ektivt s¨att lyckas hantera data ¨ar ocks˚a de organisationer som ¨ar mer e↵ektiva. (Mosley, 2008)

3.2.3

M¨ojligg¨orare

I ramverket som Deloitte Consulting (2013) presenterar ben¨amns verksamhetsstyrning som en m¨ojligg¨orare medan de Souza et al. (2011) ist¨allet anser att m¨atningar utg¨or en m¨ojligg¨orare. F¨or att kunna styra verksamheten ˚at r¨att h˚all ¨ar en central del enligt Patton & Feldman (1997) (refererad i de Souza et al. 2011, 776) att utf¨ora m¨atningar av f¨oretagets prestationer, d¨arav presenteras m¨atningar som en del av verksamhetsstyrning i f¨oljande avsnitt.

Verksamhetsstyrning

Den kontinuerliga ¨okningen av kundernas krav medf¨or enligt Gaiardelli et al. (2007) att det blir allt viktigare f¨or f¨oretag att genomf¨ora m¨atningar avseende prestationen inom eftermarknadsservice. I ett vidare steg m˚aste f¨oretagen j¨amf¨ora prestationen mot kon- kurrenters p˚a marknaden f¨or att veta hur och till vilken niv˚a de beh¨over f¨orb¨attra sin verksamhet (Gaiardelli et al., 2007). F¨or att ett f¨oretag ska kunna styra verksamheten p˚a ett konkurrenskraftigt s¨att inom bilindustrin kr¨avs ett v¨alfungerande informationsfl¨ode med aktuell och trov¨ardig information. Bristf¨allig information skapar en felaktig eller ofullst¨andig bild av verksamheten vilket i sin tur kan resultera i felaktiga beslut s˚a att prestationen i f¨ors¨orjningskedjan f¨ors¨amras. (Childerhouse et al., 2003)

Enligt Chopra & Meindl (2010) ¨ar information ett kritiskt element eftersom den anv¨ands som underlag vid viktiga beslut samt m¨ojligg¨or analyser i syfte att f¨orb¨attra en f¨ors¨orjnings- kedja. Chopra & Meindl (2010) presenterar fyra viktiga parametrar som b¨or vara uppfyllda f¨or att information ska anses vara anv¨andbar vid beslut g¨allande en f¨ors¨orjningskedja: 1. Informationen m˚aste vara riktig.

3.2. KRITISKA FAKTORER F ¨OR F ¨ORS ¨ORJNINGSKEDJOR INOM RESERVDELSMARKNADEN

3. Informationen m˚aste vara av r¨att sort. 4. Informationen m˚aste delas.

G¨allande den f¨orsta parametern po¨angterar Chopra & Meindl (2010) att det ¨ar viktigt med information som ger en korrekt bild av f¨ors¨orjningskedjan som st¨ammer ¨overens med verkligheten. Det inneb¨ar dock inte att att informationen alltid m˚aste vara helt riktig men det ¨ar viktigt att informationen ger indikationer i r¨att riktning. Vidare belyser f¨orfattarna ¨aven vikten av att informationen erh˚alls i r¨att tid och form eftersom att den snabbt blir inaktuell och oanv¨andbar. Den tredje parametern begrundas i det faktum att f¨oretag ofta har mycket information och data tillg¨anglig men som inte ¨ar anv¨andbar vid ett beslutsfattande. Det ¨ar d¨arf¨or av stor vikt att f¨oretag prioriterar att utnyttja resurser f¨or insamling av data som de har anv¨andning av. Slutligen inneb¨ar den fj¨arde parametern att informationen b¨or delges inom f¨ors¨orjningskedjan f¨or att de ber¨orda akt¨orerna ska kunna ta beslut som fr¨amjar utvecklingen av f¨ors¨orjningskedjan. (Chopra & Meindl, 2010)

Passiva och aktiva m¨atningar

Syftet med m¨atningar ¨ar enligt Gunasekaran et al. (2004) att erh˚alla kontrollerade och v¨aldefinierade processer d¨ar m¨atv¨arden endast varierar inom en viss gr¨ans, vilket enligt f¨orfattarna utg¨or en f¨oruts¨attning f¨or att i ett vidare steg kunna f¨orb¨attra en f¨ors¨orjnings- kedja. Avvikelser kan vidare identifieras med hj¨alp av passiva och aktiva m¨atningar. Pas- siva m¨atningar genererar information som inte kan anv¨andas till att styra ett f¨oretags material- och varufl¨ode i n˚agon st¨orre utstr¨ackning, medan aktiva m¨atningar ger nyttig och anv¨andbar information med h¨og aktualitet. Aktiva m¨atningar indikerar omedelbart om det f¨oreligger ett problem i verksamheten medan passiva m¨atningar uppt¨acker fel- aktigheter f¨orst i ett senare skede. Tid ¨ar d¨armed en kritisk faktor vid m¨atningar. Det inneb¨ar vidare att det ofta kan vara f¨ordelaktigt att snabbt erh˚alla en grov m¨atning med n˚agot l¨agre precision f¨or att uppt¨acka problem. Vid en noggrannare m¨atning erh˚alls mer exakta si↵ror men genomf¨orandet ¨ar ofta tids¨odande vilket medf¨or att m˚attet hinner bli inaktuellt och oanv¨andbart innan m¨atningen ¨ar avslutad och sammanst¨alld. (Storhagen, 2011)

3.2.4

Processer

Enligt Jonsson & Mattsson (2011) utg¨ors en process i logistiksystemet av logistiskt sam- manh¨angande aktiviteter. En process syftar till att skapa kundv¨arde med minimal re- surs˚atg˚ang (Jonsson & Mattsson, 2011) och har en direkt p˚averkan p˚a resultatet och prestationen i hela reservdelsf¨ors¨orjningskedjan (Deloitte Consulting, 2013). De viktigas- te processerna inom f¨ors¨orjningskedjor ¨ar enligt Deloitte Consulting (2013) och de Souza et al. (2011) lagerhantering, orderhantering, transport och distribution.

Oskarsson et al. (2013) konstaterar att transporter ¨ar komplicerade att hantera och pre- senterar ett exempel avseende ett svenskt f¨oretags reservdelsdistribution vars transport ¨ar mycket komplex vilket g¨or det sv˚art att hitta en balans mellan kostnad, ledtid och leveransservice. Vidare anser Deloitte Consulting (2013) att en e↵ektiv f¨orb¨attring av reservdelslogistiken, som fr¨amst inkluderar transport och lagerhantering, ¨ar en kritisk

faktor f¨or att uppn˚a stabilitet och r¨orlighet. F¨orfattarna menar ¨aven att det ¨ar av stor vikt att fr¨amja stabilitet och r¨orlighet inom f¨ors¨orjningskedjan f¨or att erh˚alla kontinuer- liga f¨orb¨attringar. Enligt en unders¨okning av Deloitte Consulting (2013) anses dock inte lagerhantering utg¨ora en nyckelfaktor vid f¨orb¨attring inom reservdelsf¨ors¨orjningskedjor. I nedanst˚aende avsnitt f¨oljer en beskrivning av processen f¨or transport och distribution samt lagerhantering.

Transport och distribution

Deloitte Consulting (2013) anser att den ¨overgripande distribuerade transporten med be- toning p˚a den interna logistiken och hanteringen av tredjepartslogistiker utg¨or de st¨orsta orsakerna till f¨oretags problem. Det ¨ar vanligt f¨orekommande att f¨oretag v¨aljer att outsour- ca just transport, distribution och lagerhantering till en tredjepartslogistiker f¨or att kunna fokusera p˚a k¨arnverksamheten. (de Souza et al., 2011) Dock resulterar outsourcing av pro- cesser ofta i en bristf¨allig insyn och kontroll ¨over driften. En annan negativ aspekt ¨ar att LTL2 _{transport ofta ut¨ovas p˚a grund av de l˚aga volymerna vilket vanligtvis inneb¨ar flera}

transportbyten som i sin tur ¨okar risken f¨or s¨amre leveranskvalitet och leveranse↵ektivitet. Vidare medf¨or det vissa sv˚arigheter avseende insamling av data kring f¨oretagets prestation