Kritisk granskning av valda arbetsmetoder

Vid genomf¨orandet av kartl¨aggningen applicerades tillv¨agag˚angss¨attet Processpromenad vilken dels inkluderar en fysisk promenad l¨angst fl¨odet samt ¨aven intervjuer och obser- vationer. Metoden medf¨or enligt Ljungberg & Larsson (2012) att det finns en risk att kartl¨aggningen blir f¨argad av de som utf¨or kartl¨aggningens personliga ˚asikter vilket i sin tur inneb¨ar att studiens objektivitet kan ifr˚agas¨attas. I den aktuella studien genomf¨ordes processpromenaden p˚a VPL med endast en medarbetare f¨or samtliga fl¨oden vilket kan ha p˚averkat studiens objektivitet i negativ bem¨arkelse. Om den ist¨allet hade genomf¨orts med olika medarbetare i respektive fl¨ode hade fler infallsvinklar erh˚allits och d¨armed re- ducerat risken f¨or en subjektiv bed¨omning. Det faktum att kartl¨aggarna ¨ar utomst˚aende samt att flertalet medarbetare intervjuades och observerades under processpromenaden anses vidare s¨akerst¨alla kartl¨aggningens objektivitet.

Under kartl¨aggningen genomf¨ordes det av praktiska och tidsm¨assiga sk¨al processprome- nader med tillh¨orande intervjuer endast hos ett urval av de terminaler och ˚aterf¨ors¨aljare som disponerar VPL:s gods. I det b¨asta fallet hade bes¨ok genomf¨orts p˚a fler termina- ler f¨or att s¨akerst¨alla reliabiliteten men d˚a det framgick under intervjuer att fl¨odet f¨or VPL:s gods var liknande p˚a samtliga terminaler samt att avvikelser inte var mer fre- kvent f¨orekommande p˚a n˚agon specifik terminal ans˚ags det inte n¨odv¨andigt. G¨allande ˚aterf¨ors¨aljarna fanns det av tidsm¨assiga sk¨al inte m¨ojlighet att bes¨oka ett st¨orre urval av ˚aterf¨ors¨aljare. Dessutom ans˚ags det tillr¨ackligt eftersom det endast beh¨ovde utf¨oras en ¨oversk˚adlig kartl¨aggning av fl¨odet. Utifr˚an dataanalysen som genomf¨ordes parallellt med kartl¨aggningen kunde det dessutom fastst¨allas att de st¨orsta problemen inte beror p˚a felaktig hantering hos ˚aterf¨ors¨aljarna.

Eftersom orsaksanalysen huvudsakligen baserades p˚a intervjuer ans˚ags det v¨asentligt att kontrollera den erh˚allna informationen f¨or att vidare s¨akerst¨alla studiens reliabilitet och objektivtet. Informationen kontrollerades dels genom anv¨andning av kontrollfr˚agor under intervjuerna f¨or att bekr¨afta att informationen uppfattats korrekt. Ut¨over det bekr¨aftades ¨aven den erh˚allna informationen genom intervjuer med andra k¨allor vilket ¨okar objekti- viteten i studien eftersom triangulering s¨akerst¨aller att informationen inte ¨ar f¨argad av personliga ˚asikter. I syfte att ¨oka studiens reliabilitet ytterligare genomf¨ordes samtliga in- tervjuer med flera deltagande intervjuare/observat¨orer vilket m¨ojliggjorde en j¨amf¨orelse av den registrerade informationen. Intervjuerna som genomf¨ordes i samband med orsak- sanalysen inkluderade vidare intervjufr˚agor med en tydlig koppling till teori vilket ¨okar studiens validitet (Patel & Davidson, 2011).

Vidare finns en viss os¨akerhet g¨allande den data som analyserats i syfte att identi- fiera problem p˚a grund av att den inte ¨ar fullst¨andig, d˚a det framg˚att av intervjuer med ˚aterf¨ors¨aljare att rutinerna vid rapportering av leveransanm¨arkningar varierar. Den ofullst¨andiga datan kan ha p˚averka validiteten d˚a det inte finns n˚agon garanti att r¨att sak faktiskt m¨ats. Dataanalysen har dock inte anv¨ants i syfte att definit identifiera de huvud- sakliga problemen i leveranskedja utan f¨or att f˚a en indikation om var i leveranskedjan

problem f¨oreligger. Trov¨ardigheten g¨allande validiteten hade kunnat s¨akerst¨allas genom att utf¨ora m¨atningar i det fysiska fl¨odet av material men p˚a grund av den stora m¨angd orderrader som hanteras varje dag samt antalet inblandade akt¨orer har det av tidsm¨assiga sk¨al inte varit m¨ojligt att genomf¨ora.

F¨orutom den ofullst¨andiga datan vid identifiering av problem kan trov¨ardigheten i resulta- tet av den ben¨amnda analysen ifr˚agas¨attas d˚a det i den aktuella studien utgick fr˚an att det det st¨orsta problemet f¨oreligger i det scenariot till vilken flest antal leveransanm¨arkningar kan kopplas. Begreppet st¨orst problem ¨ar sv˚ardefinierat och sett till Volkswagen ¨ar fr˚agan om det ¨ar kvantifieringen av antalet f¨orekomster som ¨ar det vitala att utg˚a ifr˚an. Det hade m¨ojligtvis varit mer relevant att fokusera p˚a en kvantifiering av de kostnader som respek- tive scenario medf¨or och att vidare utg˚a fr˚an att det st¨orsta problemet ¨ar det som kostar f¨oretaget mest. Dock anses kvantifieringen g¨allande antalet som en l¨amplig parameter att utg˚a ifr˚an d˚a studiens syfte ¨ar att reducera antalet leveransanm¨arkningar och inte kost- naderna. En kompletterande analys av kostnaderna hade dock ¨okat trov¨ardigheten men d˚a det inte varit m¨ojligt att kvantifiera samtliga kostnader som uppkommer i samband avvikelser har det inte kunnat ˚astadkommas.

Orsaksanalysen baserades fr¨amst p˚a kvalitativa forskningsmetoder d¨ar intervjuer anv¨andes i stor utstr¨ackning f¨or att erh˚alla s˚a detaljerad information som m¨ojligt om det specifikt identifierade problemet. Tillv¨agag˚angss¨attet ans˚ags l¨ampligt i ett skede d¨ar orsaker till problemet skulle identifieras eftersom intervjuer av det kvalitativa slaget karakt¨ariseras av ostrukturerade intervjuer som ger stort svarsutrymme och vidare ¨oppnar upp f¨or djupare diskussioner. Det ans˚ags i sin tur behj¨alpligt f¨or att f˚a medarbetarna p˚a VPL att analyse- ra f¨orekomsten av problemet och bidra med potentiella orsaker som annars hade kunnat f¨orbises. N¨ar rotorsaken till problemet identifierades hade ett kvantifierande av orsakernas f¨orekomst kunnat ¨okat studiens reliabilitet d˚a det hade bevisat den faktiska f¨orekomsten av orsakerna. Ett kvantifierade ans˚ags, med avseende p˚a den stora resurs˚atg˚angen som kr¨avdes, inte m¨ojligt att utf¨ora. F¨or att ¨oka analysens trov¨ardighet applicerades teoretiskt f¨orankrade analysmodeller s˚asom 5 Varf¨or och orsak/verkan-diagram. Analysmodellerna kompletterades vidare med teori om kritiska faktorer i f¨ors¨orjningskedjor f¨or att precisera vad analysen avs˚ags m¨ata, i syfte att ¨oka studiens validitet.

6. Kartl¨aggning

I avsnittet presenteras en kartl¨aggning av material- och informationsfl¨odet i VPL:s leve- ranskedja, vilket ¨aven inkluderar akt¨orerna Transportf¨oretaget samt ˚aterf¨ors¨aljarna. Inom respektive fl¨ode presenteras ¨aven de moment som anses kritiska avseende f¨orekomsten av avvikelser i leveranskedjan.

6.1

Leveranskedjan

Kartl¨aggningen baseras p˚a information fr˚an empiriinsamlingen, vilken inkluderar intervju- er och processpromenader hos VPL, Transportf¨oretaget samt hos ˚aterf¨ors¨aljarna. Under kartl¨aggningen bes¨oktes tv˚a ˚aterf¨ors¨aljare vilka i avsnittet ben¨amns som ˚Aterf¨ors¨aljare A och ˚Aterf¨ors¨aljare B, samt en av transport¨orens terminaler som anv¨ands vid distribution av VPL:s gods vilken ben¨amns som Terminal A. ˚Aterf¨ors¨aljare A och B anses representati- va f¨or samtliga VPL:s ˚aterf¨ors¨aljare och det g¨aller ¨aven f¨or den bes¨okta terminalen. I figur 6.1 nedan presenteras en ¨oversk˚adlig bild av material- och informationsfl¨odet i leveransked- jan. Som framg˚ar av figuren anv¨ander Transportf¨oretaget olika distributionsstrukturer f¨or VPL:s gods beroende p˚a ordertyp samt ˚aterf¨ors¨aljarnas geografiska placering.

Figur 6.1: En ¨overgripande bild av material- och informationsfl¨odet i VPL:s leveranskedja.

I figur 6.1 – 6.7 samt i figur 6.9 illustreras fl¨oden grafiskt vilka kan tolkas utifr˚an sym- bolf¨orklaringarna som presenteras i figur 6.2 nedan. F¨orstorade illustrationer av respektive fl¨ode ˚aterfinns i bilaga M.

Figur 6.2: F¨orklaring av de symboler som ing˚ar i fl¨odeskartorna.

6.2

VPL

I f¨oljande avsnitt presenteras material- och informationsfl¨odet vid VPL:s interna hantering av reservdelar.

6.2.1

Materialfl¨odet

Materialfl¨odets uppbyggnad p˚a VPL varierar beroende p˚a artikeltyp. Ut¨over det finns ¨aven ett separat fl¨ode f¨or de artiklar som endast crossdockas p˚a VPL vilka ben¨amns som Cardown-gods. Fl¨odena skiljer sig p˚a flertalet s¨att, bland annat avseende lagring, intern- transport och hantering. I f¨oljande avsnitt beskrivs aktiviteterna inom respektive fl¨ode samt de moment som enligt VPL:s medarbetare anses mest kritiska avseende uppkomsten av leveransanm¨arkningar av typen Ej levererat.

Cardown-gods

Det studerade fl¨odet b¨orjar vid inbokningen av Cardown-godset vilket fr¨amst best˚ar av artiklar som inte lagerf¨ors av VPL men ¨aven av artiklar f¨or lagerp˚afyllnad som ¨ar slut i VPL:s lager. Efter att godset ankommer till VPL registrerar plockpersonalen artiklarna i systemet genom att scanna inbokningskortet som finns tillg¨angligt p˚a alla ankommande kollin. D¨arefter skrivs artikeletiketter ut som anger om artiklarna ska lagras eller crossdoc- kas och d¨arav skickas vidare till sektionen Avg˚aende gods. F¨or de sistn¨amnda artiklarna skrivs det ¨aven ut plocketiketter. Plockpersonalen f¨aster artikel- och plocketiketterna p˚a artiklarna som d¨arefter sorteras i olika pallar efter lagerplats alternativt lands- och lin- jenummer. Ett linjenummer motsvarar ett geografiskt omr˚ade d¨ar ˚aterf¨ors¨aljaren som best¨allt godset ¨ar adresserad. Gods som ska levereras enligt ordertypen SDD alternativt med flyg sorteras till ett separat avsatt omr˚ade. Vid avropstiden f¨orflyttar plockpersonalen pallarna till respektive linjenummer i sektionen Avg˚aende gods. D¨ar sorterar packpersonal

6.2. VPL

artiklarna utifr˚an nummer p˚a ˚aterf¨ors¨aljare som st˚ar angivet p˚a respektive plocketikett. Vid varje linjenummer finns det pallar till de ˚aterf¨ors¨aljare som ryms inom den aktuella regionen uppm¨arkta med ˚aterf¨ors¨aljarnummer och adressetikett. Storleken p˚a pallarna kan vidare varieras med hj¨alp av pallramar. N¨ar sorteringen ¨ar klar f¨orsluts pallarna med ett lock och d¨arefter f¨orflyttas de till utlastningszonen. N¨ar godset ¨ar f¨ardigpackat l¨amnas ansvaret ¨over till Transportf¨oretaget vilka d˚a registrerar godset i deras system med hj¨alp av scanning innan godset lastas p˚a lastbilarna. Gods som ska levereras med flyg eller som SDD f¨orflyttas till en separat utlastningszon d¨ar det packas f¨or omg˚aende leverans. I figur 6.3 nedan illustreras material- och informationsfl¨odet f¨or Cardown-gods.

Figur 6.3: Illustration av material- och informationsfl¨ode f¨or Cardown-gods.

Kritiska moment i fl¨odet av Cardown-gods

Fl¨odet med Cardown-gods anses mer kritiskt ¨an resterande fl¨oden p˚a grund av att han- teringen d¨ar ¨ar mer tidspressad. Nedan presenteras de kritiska moment som f¨orekommer specifikt f¨or fl¨odet av Cardown-gods men ¨aven de kritiska moment som g¨aller generellt f¨or hantering i fl¨odesavsnittet Avg˚aende gods vilket ¨aven inkluderar pallgods.

Plockning och f¨orsta sortering av Cardown-gods

I Cardown-fl¨odet utg¨or b˚ade matchningen av artikeletikett och artikel samt matchningen av plock- och artikeletikett kritiska moment. Vid matchningen av etiketter beh¨over hela artikelnumret beaktas och det ¨ar d¨armed inte tillr¨ackligt att endast j¨amf¨ora ett f˚atal si↵- ror. Dessutom finns det p˚a varje plocketikett tv˚a stycken tv˚asi↵riga landskoder som anger om godset ska levereras till ˚aterf¨ors¨aljare i Sverige eller Finland. Det h¨ander att plock- personalen endast matchar de tre sista si↵rorna i ˚aterf¨ors¨aljarnumret vilket vidare kan resultera i geografiska fels¨andningar d˚a dessa si↵ror inte ¨ar unika f¨or varje ˚aterf¨ors¨aljare.

¨

Aven vid sorteringen i olika pallar efter linjenummer finns en risk att artiklarna placeras i fel pall. Ytterligare en riskfaktor avseende uppkomsten av avvikelser ¨ar att det ¨ar van- ligt f¨orekommande att det arbetar inhyrda konsulter med begr¨ansad arbetsvana inom det specifika omr˚adet. VPL har i dagsl¨aget 10 till 15 konsulter som de dessutom har en h¨og oms¨attning p˚a.

Vidare h¨ander det att artiklar g˚ar s¨onder under hanteringen och i Cardown-fl¨odet ¨ar det stor sannolikhet att det endast finns ett exemplar av artikeln eftersom den inte lagerf¨ors. Detta resulterar i att orderraden inte kan packas och det ¨ar d˚a av stor vikt att det rap- porteras till arbetsledaren s˚a att det registreras i a↵¨arssystemet. Om ingen rapportering utf¨ors tror ˚aterf¨ors¨aljaren att godset ska levereras, vilket i ett vidare steg resulterar i en leveransanm¨arkning av typen Ej levererat.

Andra sortering och packning av artiklar

I fl¨odesavsnittet Avg˚aende gods genomf¨ors ett flertal moment som anses kritiska avse- ende leveransanm¨arkningar. Det ¨ar dels stor risk att godset sorteras i fel pall eftersom flera ˚aterf¨ors¨aljarnummer liknar varandra vilket medf¨or att de l¨att kan f¨orv¨axlas. Vida- re h¨ander det ¨aven att gamla adressetiketter sitter kvar p˚a pallarna vilket kan resultera i en Geografisk fels¨andning. Ytterligare ett riskfyllt moment ¨ar d˚a det beh¨over adderas pallramar till de befintliga pallarna eftersom skylten som anger ˚aterf¨ors¨aljarens nummer d˚a placeras p˚a en n¨arliggande pall. Det finns d˚a en risk att skyltarna f¨or de ber¨orda pal- larna blandas ihop. N¨ar pallarna adresseras med adressetiketter finns vidare en risk att adressetiketterna matchas ihop med fel ˚aterf¨ors¨aljarnummer.

Sm˚agods

Plockningen av sm˚agods utf¨ors i plastl˚ador som transporteras l¨angs ett transportband som sammankopplar de olika hissautomaterna. Transportbandet tillsammans med his- sautomaterna kallas internt f¨or Manhattan p˚a grund av dess utseende. Vid respektive arbetsstation i Manhattan finns ett ljusstyrt orderplockningssystem som via ljussignaler anger varifr˚an artikeln ska plockas. Vidare skrivs plocketiketter ut f¨or en orderrad i ta- get och n¨ar plockpersonalen bekr¨aftat att orderraden plockats och placerats i den avsedda plastl˚adan med ett knapptryck skrivs n¨asta plocketikett ut. Varje plastl˚ada har en ID-tagg som ¨ar kopplad till en specifik ˚aterf¨ors¨aljare och dess aktuella order, och plockpersona- len hanterar hela tiden plock till tv˚a ˚aterf¨ors¨aljare parallellt. Informationssystemet anger med ljussignaler i vilken av de tv˚a plastl˚adorna som plockaren ska placera respektive ar- tikel. Med hj¨alp av ljussignaler informeras plockpersonalen n¨ar en ˚aterf¨ors¨aljares gods ¨ar f¨ardigplockat p˚a den specifika stationen. Plockpersonalen skickar d˚a vidare plastl˚adan p˚a transportbandet. Plockning till order av typen SDD prioriteras automatiskt i systemet och hanteras d¨armed alltid f¨ore de resterande ordertyperna. Vid avropstiden alternativt n¨ar en plastl˚ada ¨ar full transporteras l˚adorna till ett omr˚ade d¨ar det sker en automa- tiserad sortering efter linjenummer. D¨arefter etiketteras l˚adorna av VPL:s medarbetare med adressetikett samt f¨orsluts med lock innan de placeras p˚a en pall och f¨orflyttas till utlastningszonen f¨or respektive linjenummer i fl¨odesavsnittet Avg˚aende gods. I figur 6.4 illustreras fl¨odet av sm˚agods.

6.2. VPL

Figur 6.4: Illustration av material- och informationsfl¨ode f¨or sm˚agods.

Kritiska moment i fl¨odet f¨or sm˚agods

I fl¨odet f¨or sm˚agods sker ingen sortering utan plockning och packning sker i samma aktivitet eftersom artiklarna plockas direkt till det emballage som de sedan levereras i. Det reducerar d¨armed antalet tillf¨allen d˚a avvikelser kan uppst˚a. Nedan redog¨ors det kring de kritiska moment som f¨orekommer vid plock av sm˚agods.

Plockning av sm˚agods

G¨allande hanteringen av sm˚agods finns det risk att fel artikel plockas d˚a varje hylla i hissautomaten inneh˚aller m˚anga olika artikelnummer. Varje hylla och fack ¨ar namngivna med b˚ade nummer och bokst¨aver men det finns trots det en risk att det sker f¨orv¨axling av artiklar.

Vidare anv¨ands som tidigare n¨amnt ljussignaler vid plockning i Manhattan som anger i vilken l˚ada artiklarna ska placeras men det h¨ander ¨and˚a att artiklar sorteras fel. Det beror enligt VPL:s leveransanm¨arkningsspecialist huvudsakligen p˚a det faktum att ruti- nerad plockpersonal ibland bekr¨aftar plock- och packningen innan den faktiskt ¨ar utf¨ord, i syfte att erh˚alla en snabbare omst¨allningsprocess f¨or hissautomaterna i Manhattan. N¨ar plockpersonalen bekr¨aftar plocket i f¨ortid blir ljussignalerna missvisande eftersom infor- mationssystemet hamnar i otakt med den faktiska plockningen. Ytterligare en risk upp- kommer vid lagerkontroll d˚a lagerarbetarna avviker fr˚an det standardiserade arbetss¨attet med ljussignaler och ist¨allet arbetar manuellt. Vidare finns en risk att det sker f¨orv¨axlingar vid adresseringen av plastl˚adorna, till f¨oljd av att adressetiketten placeras p˚a fel l˚ada. Det finns dock en tydlig rutin f¨or hur adresseringen av sm˚agods ska utf¨oras och feladressering ¨ar enligt VPL:s leveransanm¨arkningsspecialist s¨allsynt f¨orekommande f¨or sm˚agods.

Pallgods

Vid plockning av pallgods skriver plockpersonalen i ett f¨orsta steg ut plocklistor in- neh˚allandes plocketiketter f¨or respektive linjenummer. Det ¨ar produktionssamordnarna som ansvarar f¨or utskrift av plocketiketter vilket sker vid flertalet tillf¨allen under arbets- dagen. Efter utskriften av plocketiketter planerar plockpersonalen sin plockrutt f¨or att

i s˚a stor utstr¨ackning som m¨ojligt plocka de tunga artiklarna f¨orst. En plockare samlar med hj¨alp av en truck pallgods f¨or ett linjenummer i taget och n¨ar en pall ¨ar full eller n¨ar ett linjenummer ¨ar f¨ardigplockat f¨orflyttas pallen till Avg˚aende gods. D¨arefter hanteras pallgodset i samma fl¨ode som Cardown-godset.

F¨or kemprodukter g¨aller av s¨akerhetssk¨al en s¨arskild hantering. Inledningsvis skrivs plock- listor ut p˚a samma s¨att som f¨or resterande pallgods men d¨arefter plockas produkterna och placeras i s¨arskilt avsedda kartonger. Artiklarna placeras i olika kartonger utifr˚an nummer p˚a ˚aterf¨ors¨aljare vilket ¨ar markerat p˚a kartongerna och de kartonger med ˚aterf¨ors¨aljare inom samma linjenummer staplas p˚a varandra. Plockaktiviteterna sker i ett avskilt ut- rymme avsett f¨or kemprodukter. Kemprodukterna transporteras d¨arefter till Avg˚aende gods d¨ar kartongerna sorteras efter linjenummer och ˚aterf¨ors¨aljare. Ut¨over den separata plockningen liknar fl¨odet f¨or kemprodukter fl¨odet f¨or resterande pallgods, vilket illustreras i figur 6.5 nedan.

Figur 6.5: Illustration av material- och informationsfl¨ode f¨or pallgods.

Kritiska moment i fl¨odet f¨or pallgods

Nedan presenteras de kritiska moment som uppst˚ar vid plockning av pallgods. De kritiska moment i Avg˚aende gods som presenterats i avsnittet f¨or Cardown-gods g¨aller ¨aven f¨or hanteringen av pallgods.

Plockning av pallgods

Vid plockning av pallgods ¨ar det som tidigare n¨amnt vanligt att plockpersonalen planerar sin egen rutt och att de i samband med planeringen klistrar plocketiketter p˚a truckramen. N¨ar plocketiketter placeras p˚a f¨oljande vis finns en risk att de faller av vid f¨orflyttning av trucken samt under sj¨alva plockningen.

Vid plockning av pallgods f¨orekommer ¨aven moment vilka ben¨amns som plockdi↵erenser och nedlyft som skulle kunna vara kritiska avseende f¨orekomsten av leveransavvikelser av typen Ej levererat. N¨ar en plockare uppt¨acker att en lagerplats med plock ¨ar tom och att

6.2. VPL

det saknas bu↵ert f¨or p˚afyllning ska plockaren rapportera en plockdi↵erens. Rapportering- en av plockdi↵erenser utf¨ors f¨or att ˚aterf¨ors¨aljaren ska bli informerad om att den specifika artikeln inte kommer att levereras som f¨orv¨antat. Plockdi↵erenser utg¨or ett riskmoment i den aspekten att om en rapportering av n˚agon anledning skulle utebli s˚a resulterar det i en leveransanm¨arkning. Vidare inneb¨ar momentet nedlyft att plockaren ¨ar i behov av hj¨alp fr˚an en kollega med p˚afyllning av gods fr˚an bu↵ertplats. Det inneb¨ar vidare flertalet hanteringar av plocketiketten vilket ¨okar risken f¨or att plocketiketten tappas bort eller som tidigare n¨amnt, faller av trucken. Riskmomentet som uppkommer i samband med plockdi↵erenser och nedlyft g¨aller ¨aven f¨or fl¨odet av l¨osgods.

L¨osgods

Plockningen av l¨osgods sker p˚a liknande s¨att som f¨or pallgods men eftersom godset ¨ar skrymmande plockas det ofta i burar vilka rymmer mer ¨an en pall. Vidare levereras oftast l¨osgods som enskilda kollin vilket skiljer sig fr˚an de ¨ovriga fl¨odena d˚a det inneb¨ar att en artikel utg¨or ett kolli. I samband med utskriften av plocketiketter skrivs ¨aven adresseti- ketter ut som anger godsets slutdestination. L¨osgods till de st¨orre ˚aterf¨ors¨aljarna plockas alltid separat vilket ¨aven g¨aller f¨or ˚aterf¨ors¨aljare som best¨allt mer ¨an 12 till 15 stycken artikelnummer i en leverans. F¨or resterande l¨osgods plockas ett linjenummer ˚at g˚angen. Efter plockningen f¨orflyttas godset till packningen d¨ar vissa av produkterna emballeras ytterligare. Eftersom l¨osgods oftast levereras som ett kolli adresseras de d¨armed med en adressetikett per plocketikett innan det f¨orflyttas till utlastningszonen f¨or respektive linjenummer. Material- och informationsfl¨odet f¨or l¨osgods illustreras i figur 6.6.