Precisering av fr˚ agor

4.2.3

Avgr¨ansningar

VPL distribuerar som tidigare n¨amnt reservdelar ¨aven till den norska import¨oren samt till ˚aterf¨ors¨aljare i Finland. En ¨oversk˚adlig analys av Norges leveranser p˚avisar att andelen le- veransanm¨arkningar av typen Ej levererat, vilken uppg˚ar till 13 procent, ¨ar betydligt l¨agre j¨amf¨ort med motsvarande si↵ra f¨or leveranserna till ˚aterf¨ors¨aljare i Sverige och Finland som uppg˚ar till 31 respektive 36 procent. Det kan d¨armed antas att leveransanm¨arkningar av typen Ej levererat inte utg¨or n˚agot st¨orre problem f¨or den norska import¨oren relativt den svenska samt finska import¨oren och kommer d¨arav att avgr¨ansas fr˚an studien. G¨allande de finska ˚aterf¨ors¨aljarna sker transporten med en extern distribut¨or som im- port¨oren i Finland bedriver ett samarbete med. VPL st˚ar dock helt utanf¨or samarbetet och av den anledningen i kombination med det faktum att antalet leveransanm¨arkningar inte ¨ar avsev¨art h¨ogre f¨or de finska leveranserna j¨amf¨ort med de svenska kommer endast den interna hanteringen av order till de finska ˚aterf¨ors¨aljarna att beaktas i utredningen. Vidare sker ¨aven vissa leveranser inom ett begr¨ansat omr˚ade i Sverige med en express ordertyp vilken ben¨amns som SDD och levereras med budbil. Som framg˚ar av avsnitt 1.2.2 Direktiv kommer endast Transportf¨oretagets hantering att beaktas och d¨armed av- gr¨ansas den externa hanteringen av SDD fr˚an utredningen. Den interna hanteringen av SDD-order ing˚ar dock fortfarande i studien.

4.3

Precisering av fr˚agor

I f¨oljande avsnitt presenteras de preciserade fr˚agorna inom respektive delprocess med utg˚angspunkt i nul¨agesbeskrivningen i kombination med inh¨amtad teori som ˚aterfinns i avsnitt 2 Nul¨agesbeskrivning samt i avsnitt 3 Teoretisk referensram.

4.3.1

Kartl¨aggning

I syfte att reducera VPL:s leveransanm¨arkningar ¨ar det av stor vikt att skapa en tydlig bild ¨over nul¨aget f¨or att vidare identifiera potentiella f¨orb¨attrings˚atg¨arder vilket base- ras p˚a Oskarsson et al. (2013) och Ljungberg & Larsson (2012) resonemang. F¨orfattarna po¨angterar vikten av kunskap om nuvarande processer och verksamhetens prestanda f¨or att i ett vidare steg kunna urskilja var det finns behov av f¨orb¨attringar och hur de ska ut- formas. Kartl¨aggning ¨ar ett f¨orsta steg f¨or att klarg¨ora nul¨aget av verksamheten. (Oskars- son et al., 2013; Ljungberg & Larsson, 2012) Genom att kartl¨agga kopplingar mellan olika funktioner synligg¨ors ¨aven processer som tidigare varit dolda (Ljungberg & Larsson, 2012) vilka kan vara en bakomliggande orsak till problem men som aldrig uppt¨acks. F¨or att f¨orst˚a orsaken till att det uppst˚ar problem med leveranser anser Mazur & Chen (2008) att det ¨ar av stor vikt att inledningsvis f¨orst˚a de ber¨orda processerna samt fl¨odet mellan dessa.

VPL:s leveranskedja av reservdelar ut till ˚aterf¨ors¨aljarna best˚ar av ett antal processer som vidare kan delas upp i aktiviteter. Inom de olika aktiviteterna kan flera akt¨orer vara delaktiga vilket skapar en komplexitet som g¨or det sv˚art att h¨arleda var i kedjan de uppst˚ar problem som resulterar i leveransavvikelser. Komplexiteten inom VPL:s leveranskedja

tillsammans med bakomliggande teori motiverar den f¨orsta huvudfr˚agan:

Fr˚aga 1: Hur ser den nuvarande leveranskedjan ut f¨or distribution av reservdelar fr˚an VPL till ˚aterf¨ors¨aljarna?

I ett f¨orsta steg av kartl¨aggningen anses det l¨ampligt att utreda vilka akt¨orer som ing˚ar i le- veranskedjan ut¨over de som presenterats i avsnitt 2 Nul¨agesbeskrivning. Utifr˚an vetskapen kring vilka akt¨orer som ing˚ar i leveranskedjan kan det vidare arbetet med kartl¨aggningen planl¨aggas. Ovanst˚aende resonemang ger upphov till f¨oljande underfr˚aga:

1.1: Vilka akt¨orer ing˚ar i leveranskedjan?

Att kartl¨agga material- och informationsfl¨odet anser Oskarsson et al. (2013) utg¨or det f¨orsta steget i en kartl¨aggning f¨or att i ett vidare steg kunna identifiera personer, avdel- ningar och aktiviteter involverade i leveranskedjan. Bakomliggande orsaker till uppkoms- ten av avvikelser som genererar leveransanm¨arkningar inom VPL anses vidare kunna h¨arledas till b˚ade material- och informationsfl¨odet vilket f¨oranleder nedanst˚aende under- fr˚agor:

1.2: Hur ser materialfl¨odet ut? 1.3: Hur ser informationsfl¨odet ut?

F¨or att f˚a helt¨ackande bild av informationsfl¨odet b¨or det dels utredas kring hur fl¨odet ser ut inom respektive akt¨ors verksamhet men ¨aven mellan akt¨orerna vilket motiverar f¨oljande detaljfr˚agor:

1.3.1: Hur ser informationsfl¨odet ut inom respektive akt¨ors verksamhet? 1.3.2: Hur ser informationsfl¨odet ut mellan respektive akt¨or?

Enligt Mazur & Chen (2008) ¨ar det av stor vikt att f¨orst˚a kopplingar mellan processer f¨or att i ett vidare steg kunna identifiera problem i en leveranskedja. Vidare b¨or ¨aven kopplingen mellan material- och informationsfl¨odet framh¨avas d˚a informationsfl¨odet i en leveranskedja utg¨ors av den information som styr och/eller st¨odjer processen (Ljungberg & Larsson, 2012). I syfte att utreda kopplingarna mellan fl¨odena beh¨over d¨arav nedanst˚aende fr˚aga utredas:

1.4: Hur ¨ar material- och informationsfl¨odet integrerade?

Konfigurering av n¨atverk utg¨or enligt de Souza et al. (2011) en av nyckelfaktorerna vid skapandet av en e↵ektiv f¨ors¨orjningskedja. Bland annat ¨ar det viktigt att kunna redog¨ora hur rollf¨ordelningen ser ut vilket syftar till vilken akt¨or som ansvarar f¨or vilka processer, vilken akt¨or som utf¨or de olika aktiviteterna samt koordinering mellan akt¨orerna (Oskars- son et al., 2013). Vidare anses det av f¨orfattarna v¨asentligt med en tydlig redog¨orelse av de involverade akt¨orernas roller inom leveranskedjan f¨or att kunna h¨arleda grundor- saken till problemen som ger upphov till leveransanm¨arkningarna. Med utg˚angspunkt i ovanst˚aende teori och resonemang motiveras en vidare utredning av f¨oljande underfr˚agor:

1.5: Vad har respektive akt¨or f¨or ansvar?

4.3. PRECISERING AV FR˚AGOR

4.3.2

Identifiering av problem i leveranskedjan

F¨or att m¨ojligg¨ora ett framtagande av relevanta ˚atg¨ardsf¨orslag m˚aste i ett vidare steg de problem som finns i leveranskedjan identifieras med utg˚angspunkt i kartl¨aggning och erh˚allen data (Mazur & Chen, 2008). Vidare menar Petersson et al. (2009) att det ¨ar av stor vikt att identifiera och ˚atg¨arda avvikelser i en leveranskedja f¨or att kontinuerligt f¨orb¨attra verksamheten. VPL:s problem med f¨orekomst av leveransavvikelser i kombina- tion med presenterad teori ger upphov till den andra huvudfr˚agan:

Fr˚aga 2: I vilken del av leveranskedjan uppst˚ar problem som resulterar i leveransavvikel- ser?

F¨or att besvara huvudfr˚agan m˚aste det inledningsvis fastst¨allas vid vilka scenarion i le- veranskedjan som det uppst˚ar leveransavvikelser. Genom att unders¨oka frekvensen av respektive scenario kan det fastst¨allas i vilken del av VPL:s leveranskedja som de st¨orsta problemen f¨oreligger. Vidare kan informationen anv¨andas f¨or prioritering av problem vid framtagandet av ˚atg¨ardsf¨orslag i syfte att erh˚alla l¨osningar som medf¨or en s˚a omfattande och kostnadse↵ektiv reducering av leveransavvikelser som m¨ojligt. Ut¨over frekvens b¨or det ¨aven utredas kring vilka akt¨orer som ¨ar inblandade i respektive scenario, f¨or att i ett vidare steg m¨ojligg¨ora h¨arledning av orsaken till uppkomsten av leveransavvikelser. De ovann¨amnda aspekterna ger upphov till underfr˚agan:

2.1: Vilka scenarion som resulterar i leveransavvikelser ¨ar mest frekventa?

4.3.3

Identifiering av orsaker

En f¨oruts¨attning f¨or att kunna ˚atg¨arda ett problem ¨ar enligt Mazur & Chen (2008) ana- lysmetod att f¨orst finna orsaken till att det uppst˚ar. Innan det ¨ar m¨ojligt att formulera ˚atg¨ardsf¨orslag beh¨over d¨armed orsaken till de identifierade problemen som f¨orekommer i VPL:s leveranskedja fastst¨allas. Detta resonemang bekr¨aftas vidare av Petersson et al. (2009) och Liker & Meier (2006) som menar att det ¨ar av stor vikt att identifiera rotorsa- ken till problem f¨or att kunna formulera v¨al underbyggda ˚atg¨ardsf¨orslag. ¨Aven Oskarsson et al. (2013) betonar vikten av att finna den verkliga orsaken till att avvikelser uppst˚ar f¨or att p˚a ett e↵ektivt s¨att kunna genomf¨ora f¨orb¨attringar i en verksamhet. Som ett steg f¨or att m¨ojligg¨ora reducering av avvikelser i VPL:s leveranskedja beh¨over d¨armed f¨oljande huvudfr˚aga utredas:

Fr˚aga 3:Vad ¨ar den bakomliggande orsaken till de identifierade problemen?

F¨or att kunna fastst¨alla bakgrunden till att det f¨orekommer problem som resulterar i leveransanm¨arkningar i VPL:s leveranskedja m˚aste huvudfr˚agan delas upp i ett antal underfr˚agor. Det m˚aste dels utredas kring vilka kritiska moment som finns i leveranskedjan samt om det finns n˚agra potentiella f¨orb¨attringsm¨ojligheter som skulle kunna reducera f¨orekomsten av leveransavvikelser. Det ger vidare upphov till att nedanst˚aende underfr˚aga anses n¨odv¨andig att utreda:

3.1: Vad finns det f¨or kritiska moment som kan resultera i leveransavvikelser?

tionen i VPL:s f¨ors¨orjningskedja. Deloitte Consulting (2013) och de Souza et al. (2011) presenterar tv˚a olika ramverk som belyser de faktorer som ¨ar kritiska f¨or att uppn˚a en e↵ektiv och h¨ogpresterande f¨ors¨orjningskedja av reservdelar inom bilindustrin. Vidare po¨angterar Deloitte Consulting (2013) ¨aven att det ¨ar de presenterade faktorerna som b¨or beaktas vid f¨or¨andringsarbete d˚a det ofta f¨orekommer problem kopplade till de kri- tiska faktorerna. Det ¨ar d¨armed ¨aven inom de kritiska faktorerna som det vanligtvis finns stora f¨orb¨attrings- och utvecklingsm¨ojligheter vilka kan generera positiva e↵ekter f¨or hela f¨ors¨orjningskedjans prestation. D¨arav beh¨over de kritiska faktorerna avseende de identifi- erade problemen i VPL:s leveranskedja fastst¨allas utifr˚an fr˚agest¨allningen:

3.2: Vilka faktorer ¨ar kritiska f¨or prestationen i VPL:s f¨ors¨orjningskedja avseende le- veransavvikelser?

4.3.4

Rekommendationer

N¨ar de huvudsakliga problemen i leveranskedjan och dess orsaker identifierats ska enligt Mazur & Chen (2008) analysmodell en beskrivning ¨over vad som beh¨over g¨oras f¨or att problemen ska ˚atg¨ardas formuleras. Det faktum att VPL ¨onskar minska antalet leveran- sanm¨arkningar i kombination med den presenterade teorin ger upphov till nedanst˚aende huvudfr˚aga:

Fr˚aga 4: Vad beh¨over g¨oras f¨or att reducera antalet leveransanm¨arkningar i VPL:s leve- ranskedja?

I ett n¨asta steg ska det enligt Mazur & Chen (2008) klarg¨oras hur och n¨ar dessa ska ˚atg¨ardas. Vidare po¨angterar Petersson et al. (2009) vikten av att inkludera medarbeta- re i arbetet f¨or att de ska ha f¨orst˚aelse f¨or och acceptera implementering av ˚atg¨arder. F¨orfattarna menar ¨aven att det ¨ar vanligt att organisationer fokuserar p˚a att ˚atg¨arda de avvikelser som har st¨orst inverkan p˚a resultatet f¨orst. Dessa tar dock ofta l¨angre tid att ˚atg¨arda och f¨or att motivera medarbetarna till att uppr¨atth˚alla f¨orb¨attringsarbetet me- nar Petersson et al. (2009) att det ¨ar f¨ordelaktigt att variera arbetet genom att behandla b˚ade stora och sm˚a avvikelser. Mazur & Chen (2008) och Petersson et al. (2009) teorier motiverar fr˚agest¨allningen nedan:

Fr˚aga 5: Hur och n¨ar ska de identifierade problemen ˚atg¨ardas?