Årets arbete
Övergripande arbete
Under läsåret har många insatser skett på skolor och fritidshem. De mål i verksamhetsplanen som tagits fram gemensamt i rektorsgruppen har brutits ner på enhetsnivå. De gemensamma insatser som gjorts är att ett arbete slutförts med att ta fram ett förväntansdokument för grundskolan. Här har verksamheten tydliggjort vilka förväntningar man kan ha som elev och förälder på grundskola och fritidshem samt vilka förväntningar som finns på elever och föräldrar kopplat till grundskolans uppdrag. Dokumentet tar sin utgångspunkt i skollagen (2010:800) samt i Läroplanen (Lgr 11). Dokumentet finns översatt till flera språk och används på samtliga skolor.
Barn- och utbildningsförvaltningen, 59380 Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: 0490-25 40 00 E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: www.vastervik.se
Arbetet med Nyanländas lärande har inneburit att fokusera på utveckling av undervisning inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt där interkulturellt förhållningssätt ingår som en del. Ett interkulturellt förhållningssätt förutsätter dialog och samarbete. Planeringen av undervisningen utgår från elevernas erfarenheter och bakgrund för att kunna stötta både språk- och kunskapsutvecklingen. Innehåll och arbetsformer väljs utifrån elevernas behov.
Arbetsformerna bygger på interaktion och stöttning där eleverna kan lära och utvecklas tillsammans. Målen formuleras så att de omfattar både sociala- och kunskapsmässiga områden, både inom ämnet och med koppling till språkutveckling. Hållpunkter för ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt finns beskrivet i ett dokument för grundskola,
gymnasium och Komvux. Utgångspunkten är Läroplanernas första och andra kapitel.
Modersmålslärarna har många samtal, framför allt med de äldre eleverna om hur det är att leva i Sverige. Här kommer frågeställningar som till exempel hur gör pojkar och flickor. Att ge flickor mer talutrymme, att flickor och pojkar är lika mycket värda. Modersmålslärarna tar tag i situationer som uppkommer i undervisningen kopplat till dessa områden. Här ser lärarna en utmaning i att eleverna kan uppleva att alla är ute efter dem. Det handlar om att många av våra elever kommer från länder där det förekommer korruption. Lärarna får därför jobba med att få de svenska normerna att sätta sig och att man som medborgare i Sverige kan känna att man litar på systemet.
Förvaltningen har arbetat med elevers trygghet och studiero/hälsa och lärande under året.
Arbetet har framför allt skett på skolorna och i det arbetet har Central barn- och elevhälsa funnits med i några delar. Skolpsykologer och skolsköterskorna är del av den lokala
elevhälsan och där bidrar man tillsammans med övriga med sin yrkesspecifika kompetens. De insatser som de fokuserat på utifrån verksamhetsplanen är insatser kring barnkonventionen, insatser kring elever med särskilda behov, NPF och tillgänglig lärmiljö. Andra områden där skolor fått stöd och hjälp är genom handledning till medarbetare och som stöd vid stor skolfrånvaro. I det arbetet har olika modeller provats under hösten 2020 med fokus på relation, trygghet och undervisning. Kommunens åk 8:or har deltagit i YAM. YAM innebär en möjlighet till en ökad förståelse av psykisk ohälsa/hälsa och hur man kan förstå sig själv och andra och tänka och göra runt detta. Det handlar om ett tillsammansarbete där vi samverkar med socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen samt barn- och ungdomshälsan för att skapa goda förutsättningar för lärande och god hälsa exempelvis vid övergångar mellan olika stadier och skolformer.
Övergångar är fortsatt i fokus. En bra och väl genomtänkt övergång är viktig för eleverna genom hela utbildningskedjan. Från förskola till grundskola/fritidshem och vidare till
gymnasiet. Under 2020 har arbetet med övergångar fått ske på lite annorlunda sätt på grund av coronapandemin. De så kallade ÖGLAN-dagar som brukar genomföras med gemensamma aktiviteter i de grupper som eleverna ska komma att tillhöra till hösten har fått anpassas utifrån rådande läge. Det innebär bland annat att eleverna har fått ses i mindre grupper med färre vuxna och i hög grad utomhus. De föräldramöten som brukar genomföras har inte kunnat ske på samma sätt som vanligt.
Övergångar inom grundsärskolan är viktig för alla barn och elever, inte minst för de barn och elever som har en intellektuell funktionsnedsättning. Det gäller alla övergångar, den från förskolan till skola och slutligen upp till gymnasiet. I förskolan identifieras barn, där man tidigt i deras liv vet, kommer påbörja sin skolgång på träningsskolan på Fågelbäret. Denna process påbörjas tillsammans med föräldrar, förskola, träningsskolan och representant från
Barn- och utbildningsförvaltningen, 59380 Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: 0490-25 40 00 E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: www.vastervik.se
7 (25)
Central barn- och elevhälsa under barnets sista år på förskolan. Som förälder är man trygg i nuläget men ibland osäker inför hur framtiden kan se ut och vad som finns “för mitt barn”.
Många tankar finns hos vårdnadshavarna: kommer mitt barn kunna gå i en förskoleklass, till exempel, kan mitt barn stanna kvar på förskolan och finns det en skola som är anpassat för mitt barn, är några av de tankar som dykt upp hos föräldrar till denna målgrupp av barn.
En observation av barnet i verksamheten, för att lära känna barnet det handlar om, leder till ett möte med hela nätverket där syftet är att tillsammans samtala kring nuläget, vilka alternativ som finns och det skapar en trygghet och tillförsikt inför framtiden. Tillsammans skapas en plan för vilket alternativ som skulle fungera bäst för barnet, där alla aktörer runt barnet får komma till tals. Beslut fattas och detaljer kring övergång planeras. Personal från Fågelbäret gör besök i barnets vardag och tvärtom. Plan för inskolning och avlämnande av information görs mellan mottagande och avlämnande skola under våren och är extra viktig för den här elevgruppen.
Övergång för eleverna mellan högstadiet och gymnasiet sker gradvis, mycket till hjälp av den PRAO som eleverna har, där de får testa på de olika gymnasiesärprogrammen som finns.
Även här finns en kommunikation med rektor för gymnasiet inför hösten i överlämnandet av antal elever och vilket program de kommer välja.
Kränkningar online och via SMS – tidigare Motverka nätkränkningar
Det projekt som finansieras av Sparbanksstiftelsen och som handlar om hur vi kan arbeta med nätkränkningar på våra enheter pågår och redovisades i december 2021. Arbetet sker i ett nära samarbete med förebyggandegruppen, socialtjänsten samt i samverkan med biblioteket och fritidsgårdarna. I projektgruppen finns representanter från både grundskola och gymnasium. Insatser såsom föreläsningar, kompetensutveckling, information,
uppdatering av hemsidor som skett är kopplade till Sparbanksstiftelsens projekt. Under våren kommer arbetet att utvecklas ytterligare i samverkan med ovan nämnda aktörer.
Projektet har dels en webbsida för skolorna med information och material1, dels en sida på kommunens webbplats2. Även Fältarna har spelat en stor roll i arbetet på våra skolor. På några av våra skolor har det varit föräldramöten som haft fokus på nätet och de kränkningar som sker online och via sms. Ofta sker kränkningar på fritiden och det som sker på fritiden påverkar våra elever i skolan. Något som är väldigt viktigt i jobbet är att arbeta med att ha goda relationer för att kunna förebygga och främja hur våra elever lever sina liv på nätet.
Under året har också fritidsgårdarna varit en viktig samarbetspartner på ett flertal skolor.
Samarbetet har utvecklats under Coronapandemin och har gett oss en bättre gemensam grund, vilket är glädjande.
Elevhälsans medicinska insatser (EMI)
EMI har arbetat extra mycket tillsammans för att ge alla elever sina vaccinationer och sina hälsobesök enligt folkhälsomyndighetens rekommendationer vid Covid-19. Hälsobesöken är en del av en del av elevhälsan hälsofrämjande arbete och är ett samtal mellan eleven och skolsköterskan, som syftar till att främja hälsa och förebygga ohälsa. Under hälsobesöket ingår bedömning av elevens allmänna hälsotillstånd, tillväxt, utveckling och inlärning. Målet
1 https://sites.google.com/skola.vastervik.se/natkrankningar/startsida
2 https://www.vastervik.se/Utbildning-och-forskola/Mobbning-trygghet-sakerhet/projekt-motverka-natkrankningar/
Barn- och utbildningsförvaltningen, 59380 Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: 0490-25 40 00 E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: www.vastervik.se
är att upptäcka elever i behov av stöd eller insatser i något avseende. Under 2020 har hälsobesöken varit viktiga, då behoven har ökat på grund av Covid-19. Allt fler barn och unga efterfrågar en samtalskontakt.
Elevhälsolagen på skolorna och utökad specialpedagogisk kompetens
Skolorna har inspirerats och arbetet med elevhälsomötet enligt EHM-modellen har fortsatt.
EHM är en främjande, förbyggande och lärande modell för elevhälsomöte. I modellen ingår att läraren gör en temperaturmätning före mötet och en återkoppling efter, med sin grupp, så att elevernas röster ska bli beaktade.
Arbetet med kränkningsanmälningar och inspektionsärenden
Under 2020 kom det in 104 kränkningsanmälningar kopplat till grundskolan. Av dessa var 87 kränkande behandling, 9 trakasserier och 8 sexuella trakasserier. Skolor och fritidshem har under året rapporterat in kränkningsanmälningar som har följts upp av barn- och
utbildningskontoret. De kränkningar som kommit in har i stor utsträckning handlat om verbala kränkningar mellan elever. Ett fåtal ärenden är av sexuell karaktär, det har då främst handlat om kränkningar som skett på nätet utanför skoltid. I några fall har elever blivit kränkta av vuxna. Dessa ärenden har hanterats av rektor tillsammans med medarbetare på skolorna. I några fall har grundskolechefen involverats. Samtliga ärenden följs upp av förvaltningen.
Enkäter
Under våren 2019 genomfördes Luppen, en enkätundersökning som vänder sig till åk 8.
Resultatet lyfte särskilt fram flickors känsla av trygghet i skolan. Ett arbete har därför initierats på huvudmannanivå och arbetet med att kartlägga och åtgärda sker på skolorna.
Varje rektor har skapat en handlingsplan för arbetet. Den elevenkät som genomfördes på förvaltningen hösten 2019 visar på ett bättre resultat avseende detta. Under 2020
genomfördes inte någon elevenkät på huvudmannanivå då Skolinspektionens enkät Skolkoll genomförs i början av 2021. Ett flertal av grundskolorna har dock genomfört egna enkäter, bland annat för att följa upp trygghet och studiero. Dessa enkäter ligger till grund för varje skolas fortsatta arbete och är en del av arbetet för att främja och förebygga istället för att hamna i åtgärder.
Exempel från grundskolan där eleverna har beskrivit sina känslor i bilder som en del i värdegrundsarbetet.
Barn- och utbildningsförvaltningen, 59380 Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: 0490-25 40 00 E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: www.vastervik.se
9 (25)
Resultat och analys
Övergripande arbete
Det förväntansdokument som tagits fram har använts i verksamheten under 2020. Den utvärdering som har gjorts i rektorsgruppen visar att vi haft glädje av dokumentet. I pandemitider när vi inte kan genomföra föräldramöten som vanligt, är förväntans-dokumentet ett sätt att ha kommunikation med föräldrar om vårt värdegrundsarbete.
Ett delmål i projektet Nyanlända är att utveckla alla barn och elevers känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen samt att öka förmågan att leva sig in i och förstå andra människors situation och lära sig respektera andra människors egenvärde. I och med att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt tillämpas på skolorna finns ökade förutsättningar för detta. Det är olika hur långt man kommit i detta arbete på skolorna och det går ännu inte att utläsa vilka effekter detta arbete har för hela organisationen. Arbetet med Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA), samt interkulturellt förhållningssätt fortgår och uppföljningen är en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Modersmålslärarna upplever att de ibland har svårigheter att nå fram till eleverna och arbetet innebär svårigheter att förändra de normer och värden som eleverna ibland har med sig hemifrån.
De viktigaste analyserna och diskussionerna kopplat till SKUA, är därför de som görs på varje skola, till det egna resultatet. Detta följs sedan upp i bland annat kvalitetsdialogerna.
Ledarskapet i klassrummet och lärarnas pedagogiska skicklighet är det som gör störst skillnad menar rektorerna. I den genomlysning som gjordes på uppdrag av revisionen under 2018/19 kring ledarskap i klassrummet såg man att det är välfungerande på skolorna och att det bedrivs ett målmedvetet arbete på enheterna. Det är viktigt att vi fortsätter arbetet med att fortsätta utbilda våra medarbetare så att de får ännu fler verktyg att möta alla elever. Utifrån detta har förstelärarna genomgått en fortbildning i hur man kan coacha kollegor för att bättre kunna stötta och hjälpa till där det bäst behövs. Även specialpedagogerna har fortbildats inom området att coacha kollegor kopplat till ledarskapet i klassrummet. Under hösten 2020 är fokus på SKUA för specialpedagoger och förstelärare.
Fler vuxna runt eleverna är viktigt. Genom statsbidraget för utöka elevhälsa och likvärdighetsbidraget kan stöd i form av socialpedagoger sättas in. Här är också de olika samverkansdialoger som genomförs på förvaltningsnivå viktiga att få till så att vi kan göra skillnad för eleverna. Inför 2021 kommer ytterligare statsbidrag att sökas kopplat till att utveckla det förebyggande och främjande arbetet kring normer och värden för att skapa goda förutsättningar för utveckling och lärande.
Samverkansmöten som sker systematisk med elev, vårdnadshavare och andra aktörer har visat sig vara en stor framgångsfaktor. Dessa möten har vid utvärderingar visat sig viktiga för ett relationsbyggande, vilket ger en stor trygghet för både elever och vårdnadshavare.
Genom att eleverna blir mer delaktiga i utformandet av insatser som rör dem själva ser vi att insatserna får större effekt, vilket troligen främjar både trygghet och studiero.
Inrapporteringen av elevers frånvaro sker varje månad. Under 2020 har frånvaron ökat, vilket gjort att det mobila teamet ökat sitt samarbete med familjeenheten. De har tillsammans
Barn- och utbildningsförvaltningen, 59380 Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: 0490-25 40 00 E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: www.vastervik.se
deltagit på närvaromöte ute på skolorna. Det mobila teamet har provat olika arbetssätt för att få tillbaka elever till skolan med god framgång. Det är insatser som till en början skett digitalt för att skapa trygghet och tillit. Dessa har sedan övergått till fysiska träffar och en återgång till skolan.
I arbetet med övergångar behöver varje förskola och skola bli ännu bättre på att lämna över den information som gynnar eleverna. En bild som ofta framkommer är att mottagande stadium inte har så mycket information som behövs för att kunna möta gruppen och individerna. Det kartläggningsmaterial och bedömningsstöd som genomförs i förskoleklass och i åk 1 är ett stöd men det finns en önskan om att utveckla arbetet ytterligare.
För särskolans del kommer eleverna i F-6 erbjudas plats i en särskolegrupp på Skogshaga från och med hösten 2021. Om föräldrarna väljer detta, så sker ett aktivt skolval till Skogshaga och överlämning sker dit i samverkan med avlämnande skola och specialpedagog för särskolan.
En analys av måluppfyllelsen visar att pojkars och flickors måluppfyllelse ser olika ut. Det kan skilja mycket mellan könen i samma ämne. Här har därför samtal förts i kvalitetsdialogerna för att synliggöra detta. Rektor följer upp dessa samtal med sina medarbetare under året. För högstadiernas del har ett arbete skett kring detta. Arbetet har dock fått stå tillbaka under Coronapandemin och kommer därför att följas upp under 2021.
Elevhälsans medicinska insatser (EMI)
Elevhälsans medicinska insatser har under året utvecklats ytterligare genom att lägga stort fokus på hälsobesöken som genomförs i årskurs 1, 4 och 8. Resultatet analyseras på grupp- och skolnivå och redovisas sedan på elevhälsomöten, vilket ger god information om hur skolan kan utveckla det hälsofrämjande arbetet på varje skola. Skolsköterskornas upplevelse är att det finns en oro över elevernas mående på grund av Coronapandemin men det finns ingen statistik att visa i nuläget. Även kuratorer signalerar att det finns belägg för att en del elever har en ökad risk för psykisk ohälsa.
Elevhälsolagen på skolorna och utökad specialpedagogisk kompetens
Elevhälsomötena (EHM) har utvecklats under året och allt fler skolor har anammat modellen.
Skolornas lokala elevhälsoteam har tillsammans med skolpsykologerna verkat för att införa ett systematiskt arbetssätt genom till exempel arbetsmodellen EHM. Flertalet av kommunens skolor har infört EHM och utvärderingar visar på att personalen på skolorna upplever en tillfredsställelse med systematiken. De utvärderingar som gjorts visar på att arbetet tar allt mer fart men att vissa justeringar behöver göras. Coronapandemin har bidragit till att flera elevhälsolag inte ses fysiskt, vilket har försvårat arbetet. Att mötas digitalt ger inte samma effekt som det fysiska mötet.
Personalen uttrycker även att det är positivt med att elevhälsoteamet har större inblick i det dagliga elevhälsoarbetet. Utvärderingarna visar också att det är centralt att elevhälsomötena får se lite olika ut då skolornas förutsättningar är så olika.
Barn- och utbildningsförvaltningen, 59380 Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: 0490-25 40 00 E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: www.vastervik.se
11 (25)
Arbetet med kränkningsanmälningar och inspektionsärenden
De allra flesta kränkningar som sker är verbala eller fysiska. Dessa löses i de allra flesta fall av de som är närmast eleverna. Det är lärare, fritidspedagoger och övrig pedagogisk personal.
På flera skolor finns också socialpedagoger och kuratorer som har en viktig roll i arbetet.
De anmälningar som gjorts till Skolinspektionen och Barn- och elevombudsmannen har visat på att förvaltningen har ett gott systematiskt arbete kring kränkningar. I samtliga fall har de beslut som delgivits kommunen varit av karaktären att skolorna har gjort allt de kan för att förhindra kränkningar, men att arbetet med att förankra hur arbetet med kränknings-anmälningar ska ske behöver utvecklas på några av våra skolor. Skolinspektionens
bedömning är att det sker ett stort arbete på de skolor där vårdnadshavare eller anonyma har anmält. Förvaltningen har inte brustit i någon av de anmälningar som kommit in under året, enligt Skolinspektionen och Barn- och elevombudsmannen.
När det gäller projektet Motverka nätkränkningar har 12 grundskolor tagit del av föreläsningarna som erbjudits till skolor. Föreläsningar har vänt sig till både elever och vårdnadshavare. Ytterligare efterfrågan finns men Covid-19 har gjort att projektgruppen behövt tänka om och erbjuda digitala lösningar framöver. Behovet av kvarstår och barn och ungas aktiviteter på nätet är en del vardagen, vilket gör detta främjande och förebyggande arbete fortsatt viktigt. Ambitionen är att nå ut till samtliga grundskolor via olika forum.
Enkäter
Att känna sig trygg i skolan och att inte känna sig utsatt är fortsatt ett område som
förvaltningen behöver arbeta med. Det syns i de enkäter som skolorna har gjort själva och i de trygghetsvandringar som genomförs. Ofta är omklädningsrummet i idrotten en otrygg plats och därför en plats där det behöver finnas vuxna. Eleverna upplever i hög utsträckning att de vuxna finns där och att eleverna blir lyssnade på. Det är i vardagen och i det arbete som sker varje dag av pedagoger den allra största skillnaden kan ske. Utvärderingar visar också att de insatser som görs i och med YAM och Fältarnas deltagande i klassrummen, är uppskattade och värdefulla i arbetet.
Fortsatt arbete
Övergripande arbete
Förväntansdokumentet kommer att fortsätta användas i grundskolan. Under våren kommer vi se över innehållet för att eventuellt genomföra förändringar.
Nyanländaprojektet kommer att fortsätta under 2021. Det handlar främst om fortsatt arbete med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt men också om att implementera de rutiner kring mottagande som tagits fram.
Modersmålslärarna kommer fortsätta förändringsarbete kring normer och värden. För att få stöd i det jobbet får de som önskar nu handledning. Samtalen måste fortsätta och
tillsammans med chefen på modersmål lyfter man fram de goda exempel som finns. Arbetet med att inte bara förändra elevernas tankesätt utan ibland även hela familjer pågår. Vi
tillsammans med chefen på modersmål lyfter man fram de goda exempel som finns. Arbetet med att inte bara förändra elevernas tankesätt utan ibland även hela familjer pågår. Vi