Årets arbete
Normer och värden är läroplansuppdrag. Utbildningen i gymnasieskolan ska utformas med utgångspunkt i demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Gymnasieskolans mål, enligt läroplanen är att varje elev:
• kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde och integritet,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Man kan säga att skolans uppdrag blir dels att undervisa om innehållet i dessa mål, dels bedriva sin verksamhet i enlighet med målen. Ibland brukar det uppdraget benämnas att skolan genomför värdegrundsarbetet om, genom och för att kunna uppnå mål. Det ena utesluter inte det andra utan är varandras förutsättningar. Det förstnämnda kan handla om rena undervisningsmoment inom ramen för de enskilda kurserna eller som en del i
ämnesövergripande kunskapsområden med utgångspunkt från de enskilda programmens examensmål. Undervisningen ger kunskaper om demokrati. Det andra ordet handlar mycket om att leva som vi lär. Demokratiska värderingar ska genomsyra alla delar av verksamheten.
Vi lär genom att ge möjlighet till inflytande Det är viktigt att vuxna är förebilder. Det tredje ordet för innebär att vi lär så att eleverna utvecklar förmågor som att kunna formulera en åsikt, ta ställning, framföra åsikter, argumentera och lyssna. Att lyssna är en viktig del för att skapa goda normer och värden liksom att alla människor ses som bidragande tillgångar i verksamheten.
Vi arbetar med olika inslag i vardagen för att påminna om detta. Under 2018 etablerades ett elevråd som blir en viktig samtalspartner inte bara för skolledningen utan för hela
verksamhetsområdet gymnasieskola-gymnasiesärskola. Under 2020 har en ny
elevrådsstyrelse installerat sig. Skolledning har tillsammans med elevrådet bland annat bestämt att ett fokusområde kommer att vara hur ledning, medarbetare och elever
tillsammans kan skapa ytterligare mervärden inom gymnasieskolan. Mervärden kan handla om miljö, möjlighet att få använda olika typer av specialsalar under och efter skoltid, delta i skolans matråd, utbud i cafeterian. Elevrådet kommer också att fungera som referensgrupp vid tjänsteskrivelser. Det nära samarbetet med elevrådet har fortsatt under 2020 med regelbundna möten.
För gymnasieskolans del så har arbetet med normer och värden fokuserat på ett övergripande norm- och värdegrundsarbete i form av den hälsovecka som var tänkt att genomföras i april 2020, men som på grund av Covid-19 fick ställas in. Hälsoveckan 2020 var tänkt att behandla frågor kring narkotika och hur individ och grupp kan stärkas för att minska
Barn- och utbildningsförvaltningen, 59380 Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: 0490-25 40 00 E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: www.vastervik.se
narkotikaanvändning. Förhoppningsvis kommer vi att kunna återkomma till det planerade innehållet under våren 2021.
Till det övergripande arbete hör likabehandlingsarbetet där elever deltar i arbetet med att revidera planer och föreslå förebyggande och främjande åtgärder kring likabehandling. De vuxnas förebildlighet i sammanhanget är av yttersta betydelse på många plan inte minst att agera ansvarsfullt när det sker händelser som bryter mot de normer och värden som ska råda. Under året har likabehandlingsarbetet reviderats i enlighet med de bestämmelser där likabehandlingsarbetet ska ta sin utgångspunkt i de så kallade diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet, etnisk tillhörigt, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Bestämmelserna innebär även att skolan ska arbeta med mer aktiva åtgärder som bygger på elevers delaktighet enligt modellen:
Under 2020 har respektive rektorsenhet/program fortsatt att arbeta med enkäter, samtal med elever och på arbetsplatsträffar med medarbetare för att genomföra det undersökande arbetet och föreslå aktiva åtgärder. I arbetet ingår att skolan ska upparbeta riktlinjer mot trakasserier och sexuella trakasserier. Skolinspektionens skolenkät genomfördes inte 2020 med anledning av Coronapandemin. Några indexvärden eller andra grafer finns inte för 2020.
En del i arbetet med normer och värden är gymnasieskolans och gymnasiesärskolans elevhälsoarbete. I det systematiska elevhälsoarbetet genomförs arbetet genom modellen Elevhälsomötet. Rektor leder regelbundna möten där företrädare för elevhälsan träffar lärare på respektive program för att analysera nuläget och skapa goda förutsättningar för
lärsituationer och lärmiljöer utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå. Under rubriken resultat nedan beskrivs vilka insatser som görs på respektive rektorsenhet och program.
Enskilda hälsosamtal i årskurs 1 är ytterligare en del i elevhälsoarbetet. Skolsköterskorna samtalar om en lång rad frågor med varje elev kring hemsituation, trivsel i skolan, trygghet och studiero i skolmiljön, kompisrelationer, förekomsten av eventuella kränkningar eller trakasserier, stress och levnadsvanor. Dessa samtal bildar också underlag för samtal på det elevhälsomöten som rektor leder.
Barn- och utbildningsförvaltningen, 59380 Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: 0490-25 40 00 E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: www.vastervik.se
15 (25)
Under hösten 2020 var rektorsområde 3 del i Skolinspektionens nationella kvalitetsgranskning av gymnasieskolors arbete för att främja elevers hälsa.
Kvalitetsgranskningen fokuserade på tre huvudsakliga områden; de kunskaper eleverna ges om hälsosamma levnadsvanor och risk- och friskfaktorer, utbildningens utformning ur ett hälsoperspektiv samt arbetet med att främja elevers hälsa som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolinspektionen konstaterar att arbete sker i enligt med det uppdrag gymnasieskolan har men ger en rekommendation att arbetet kan stärkas genom att de insatser som genomförs kring levnadsvanor och risk-och friskfaktorer uppmärksammas mer systematiskt genom att bland annat utgå från begreppet hälsolitteracitet. Med det begreppet menas ”en individs kapacitet att lära sig, tolka och omsätta kunskaper om sin egen hälsa för att som en följd av det kunna utveckla hälsa och välbefinnande”. Skolinspektionen föreslår i sitt beslut att Skolverkets lärportal kan användas som utgångspunkt i det vidare arbetet.
Under 2021 kommer skolledning och elevhälsa arbeta vidare med det främjande hälsoarbetet utifrån rekommendationen.
Frågor kring demokrati berörs bland annat inom ramen för ett kommunalt samverkansarbete som benämns Ungdomsfullmäktige. I detta arbete får alla elever under sin studietid på gymnasieskolan träffa ledamöterna i kommunfullmäktige under en dag där elever får skriva motioner som sedan behandlas av fullmäktige enligt de ordinarie arbetsformer som
fullmäktige arbetar utifrån. Ungdomsfullmäktige planeras och följs upp av kommunens demokratiberedning och ledningen för gymnasieskolan. Arbetet med ungdomsfullmäktige inleds med en motionsskrivardag som inleds med en inspirerande föreläsning kring
demokrati. När motionerna väl är skrivna får eleverna rösta fram ett antal motioner som ska gå vidare för behandling i fullmäktige. Motionärerna är föredragande för sina motioner.
Under 2020 har skolledningen arbetat med ungdomsmotioner som berör frågor som sexualundervisning, trygghet, körkortsteori, färre håltimmar, droger och studiehjälp efter skoltid. Ungdomsfullmäktige är ett tydligt exempel på hur arbetet med normer och värden sker enligt modellen om-genom-för såsom det beskrivs i den inledande stycket i denna rapport under rubriken gymnasieskola och gymnasiesärskola.
2020 har inneburit stora omställningar med anledning av Covid-19. Ledningen för
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har kontinuerligt följt elevernas upplevelse av fjärr- och distansundervisning. På mentorstid för respektive klass har funnits stående punkter om hur eleverna upplever fjärrundervisningen. Elevhälsan och skolans stödenhet har gjort särskilda insatser på individnivå för att möte enskilda elevers förutsättningar för att klara studierna när så stor del av tiden varit skola hemifrån. Vi har också tagit del av nationella studier3 och uppföljningar för att rikta insatser så att eleverna ges goda förutsättningar i sitt lärande under fjärrundervisningsperioderna. De iakttagelser som presenteras i nationella studier har stämt väl överens med de bilder elever vid Västerviks gymnasium gett rörande fjärrundervisningen.
Hälsosamtal
Under läsåret 2019–2020 genomfördes hälsosamtal med 322 elever i årskurs 1. I samtalen framkommer bland annat att majoriteten av eleverna upplever att de känner sig trygga i
3 Exempelvis Uppföljande undersökning om gymnasielevers upplevelse av distansundervisning VT 2002. Sveriges Elevkårer/Skolverket.
Barn- och utbildningsförvaltningen, 59380 Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: 0490-25 40 00 E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: www.vastervik.se
skolan och att de anser att de får hjälp av sina lärare när de behöver stöd i undervisningen.
Konsumtionen av alkohol är låg i årskurs 1, men vi vet att den bilden ändras i årskurs 2–3.
En stor andel flickor känner stress i skolarbetet utifrån egna prestationskrav. Flickor uttrycker i högre utsträckning än pojkar att de påverkas av sociala medier. En stor grupp elever, såväl pojkar som flickor, upplever trötthet på grund av stress, oro eller brist på sömn. Pojkar tenderar i betydligt högre utsträckning än flickor att vända på dygnet på grund av spel på dator.
Dessa iakttagelser från hälsosamtalen visar att insatser kring stress och andra
hälsofrämjande åtgärder behöver fördjupas. Vi ser behov av att göra eleverna delaktiga i vilket lärande som måste ske för att goda levnadsvanor ska uppstå.
Det är glädjande att konstatera att eleverna känner trygghet i skolan. Trygghet är en viktig förutsättning för goda studieresultat.
Resultat och analys
Rektorsområde 1
På rektorsområde 1 som omfattar Industritekniska programmet, El- och energiprogrammet, Hantverksprogrammet (inriktning frisör och finsnickeri), Bygg- och anläggningsprogrammet har fokus under året varit att säkerställa arbetsformerna för Elevhälsomöten (EHM) som en viktig del i elevhälsoarbetet. Rektor och elevhälsan har möte med respektive program varannan månad där en särskild elevgrupps styrkor och förbättringsområden diskuteras.
Strategimöten som är en del i EHM genomförs varannan vecka där rektor och elevhälsan arbetar med enskilda elevärenden. Vid sidan om strategimötena träffas rektor och specialpedagog varje vecka för avstämningar kring enskilda elevärenden med fokus på uppföljning av åtgärdsprogram.
Mentorsträffar där elever och mentor möts en gång per vecka är viktiga forum för att följa upp elevernas upplevelse av undervisning, trygghet och studiero.
Under hösten har rektor tillsammans med mentorer och elever reviderat plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Rektorsområde 3
I rektorsområdet 3 ingår Samhällsvetenskapsprogrammet (SA), Ekonomiprogrammet (EK) och Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL). På rektorsområdet 3 arbetas det enligt samma elevhälsomodell som beskrivits för RO1. I samband med EHM och revidering av plan mot diskriminering och kränkande behandling framkom behov av att arbeta med grupprocesser på SA och EK. Fokus har riktats mot hur talutrymmet ser ut under lektionstid och hur elevernas förhållningsätt mot varandra kan utvecklas. Kurator har arbetat nära mentorerna för att tillsammans med eleverna stärka positivt beteende. I flera klasser har man
systematiskt arbetat med materialet ”Gör något” för att få informella ledare bland eleverna att agera positivt i gruppen. I några andra klasser har man provat med att arbeta med
”tvilling eller trilling” dvs. att lärare placerar elever i klassrummet för att elevgruppen ska lära känna varandra mer och på så sätt skapa en gynnsam miljö där alla känner sig inkluderade i gruppen. På RL har ett fokus varit att stärka närvaron i skolan. Det arbetet har skett på såväl grupp- som individnivå. Rektor arbetar även med så kallade referensgrupper där rektor
Barn- och utbildningsförvaltningen, 59380 Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: 0490-25 40 00 E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: www.vastervik.se
17 (25)
tillsammans med elevrepresentanter samtalar kring hur eleverna upplever undervisning, trygghet och studiero.
På RO3 ser man ett behov att också arbeta vidare med nätetik med fokus på beteende i sociala medier. Risk föreligger att icke önskvärt beteende på sociala medier kan bidra till konflikter och otrygghet under skoldagen.
Rektorsområde 4
Handels- och administrationsprogrammet och introduktionsprogrammen utgör
rektorsområde 4. Även på detta rektorsområde arbetas det efter EHM-modellen. Sedan flera år finns så kallade heltidsmentorer på detta rektorsområde. Heltidsmentorerna arbetar bland annat utifrån 7–20 modellen som kortfattat innebär en kombination av empowerment-pedagogik och ett omfattande metodmaterial att använda i arbetet med barn och tonåringar.
Fokus ligger på personlig utveckling och förändringsprocesser. Materialet kan användas när man arbetar enskilt med elever men också med grupper.
Empowerment kan ses som ett förhållningssätt till att motverka inlärd hjälplöshet. Det handlar om att bli medveten om vad som styr den enskildes liv och på vilket sätt man kan ta ansvar för sig och andra. Man arbetar med involveringspedagogik och lösningsfokuserat förhållningssätt. Arbetet syftar till att stärka elever att fatta beslut om kloka livsval.
Rektor genomför varje månad en enkät bland eleverna. Enkäten ligger till grund för samtal som rektor för med heltidsmentorer och programansvarig. Alla medarbetare informeras av enkätresultatet vid arbetslagsmöten. Utifrån analys av enkäten lyfts fokusområden till mentorstid. Under året har fokusområden bland annat varit otrygga platser, Covid-19 och fjärrundervisning. Frågor som rör arbetsro, mentorskap och trygghet finns alltid med på uppföljningen med elever.
På introduktionsprogrammen möter alla medarbetare upp eleverna när det kommer till skolan för att arbeta med trygghet och att alla känner sig sedda och välkomna.
Rektorsområde 5
Gymnasiesärskolan, Naturvetenskapsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet har under 2020 utgjort rektorsområde 5. På samtliga program arbetas det kontinuerligt med uppföljning av ordningsregler och plan mot diskriminering och kränkande behandling. På EHM fokuseras det särskilt på gruppnivå att främja god lärmiljö.
På naturvetenskapsprogrammet har rektor i avsaknad av elevenkäten arbetat med en egen övergripande trygghetsenkät för årskurs 1 med fokus på trygghet, trivsel och arbetsro.
Resultaten visar på hög trivsel, att eleverna är trygga i klassen och att undervisningen kännetecknas av arbetsro. Rektor har följt upp med elevrepresentanter i årskurs 1 i elevforum utifrån frågor och svar i enkäten. Kurator har tillsammans med mentorer på mentorstid arbetat med elever kring frågor som rör psykosocial arbetsmiljö. Även i årskurs 2–
3 har eleverna arbete med plan mot kränkande behandling genom olika typer av fyra-hörnsövningar. Även i årskurs 2–3 har rektor haft elevforum med fokus på undervisning, trygghet och trivsel. I de samtalen har några elever uttryckt att de känner det oklart vilka som är en del av elevhälsan.
Barn- och utbildningsförvaltningen, 59380 Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: 0490-25 40 00 E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: www.vastervik.se
Från och med augusti 2020 finns heltidsmentor även på Vård- och omsorgsprogrammet (VO) som i likhet med heltidsmentorerna på IM arbetar aktivt med elever på såväl individ- som gruppnivå. Heltidsmentor möter upp eleverna på morgonen och följer snabbt upp eventuell frånvaro på individnivå och kontaktar i förekommande fall vårdnadshavare omgående.
Tidigare år har elevenkäter visat på behov av att arbeta med upplevelsen av studiero på VO.
Här arbetar heltidsmentor snabbt och nära eleverna när konflikter eller andra situationer uppstår. Heltidsmentor kan också omgående kontakta vårdnadshavare när behov föreligger.
Bedömning är att heltidsmentorsinsatser gynnar studiero i ett främjande och förebyggande syfte. På VO har också mentorstiden utvidgats så att tid ska ges för värdegrundsfrågor.
Gymnasiesärskolan deltar normalt sett inte i elevenkäten men arbete och uppföljning kring trivsel, studiero och trygghet sker kontinuerligt på mentorstid och integrerat i
undervisningen. Varje pedagog har ett nära arbete med varje elev och eleverna visar tydligt trygghet och tillit i relation till de vuxna som finns i undervisningsmiljön. Rektor bedömer att trivseln är hög hos eleverna och många elever uttrycker att det inte vill ha lov, eftersom skolan ger trygghet, struktur och social samhörighet.
Under hösten 2020 har lärare i svenska och religionskunskap arbetat med ett tema kring identitet för gymnasiesärskolans nationella program med särskilt fokus på inslag av reflektioner, samtal och diskussioner. Rektor och lärare ser behov av att eleverna får
möjlighet att reflektera kring sin funktionsvariation och vad det betyder i relation till sig själv och till andra. Arbete med social gemenskap och värderingar är ett viktigt inslag i hela skolvardagen. Mentorer har bland annat på mentorstiden arbetat med ett material från Utbildningsradion som är riktat till elever med intellektuell funktionsnedsättning med frågor och aktuella ämnen kring det kommande vuxenlivet. Material består bland annat av
realityserien ”En särskild sommar” som följer en grupp ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och så kallade ”pratstartare” som kan fungera som inledning för klassrumsdiskussioner. UR-materialet har även använts i ämnet Hem- och
konsumentkunskap.
Biblioteket
Gymnasieskolans bibliotek är en resurs i arbetet med normer och värden. Medarbetarna arbetar i nära samverkan med lärare för att skapa goda förutsättningar kring elevers lärande i form av bland annat bland annat workshops i Digital samhällskunskap med fokus på
informationssökning (sökteknik, databaser med mera), källkritik (text), digital
Samhällskunskap (bild och film, copyright), nätetik (näthat, lagar och hur man ska agera på nätet). Bokinköp sker utifrån vilka värdegrundsfrågor som är aktuella i vår samtid. Särskilda historiska händelser eller stämningar i samtiden uppmärksammas genom utställningar och bokrekommendationer.
Modersmål
Lärare som undervisar i modersmål möter ofta elever i utsatta situationer såsom svårigheter med att bli en del av det svenska samhället, att befinna sig mellan två kulturer och att leva under utvisningshot. Lärargruppen har i det kollegiala lärandet under året fokuserat särskilt på hur man vägleder elever i jämlikhetsfrågor, stärka flickors möjligheter att ta plats i olika situationer och att samtala om begreppet demokrati. Modersmålslärarna ser att eleverna utvecklar förmågan att våga ingå i sammanhang och utveckla kunskaper i svenska språket
Barn- och utbildningsförvaltningen, 59380 Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: 0490-25 40 00 E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: www.vastervik.se
19 (25)
parallellt med att de också får tala sitt modersmål på lektioner i andra ämnen. Att växa som människa hänger samman med att vara stolt över sitt ursprung.
Kränkningsanmälningar och inspektionsärenden
Under året har ytterst få kränkningsanmälningar gjort och under 2020 har gymnasieskolan inte varit föremål för några anmälningar till Skolinspektionen.
Fortsatt arbete
Under 2021 kommer gymnasieskolan och gymnasiesärskolan fortsätta att leva med de förutsättningar som följer på Coronapandemin. I tider av oförutsägbarhet blir det särskilt viktigt att följa och uppmärksamma elevers behov av stöd i undervisningen och vikten av att få känna den sociala tillhörighet som skolan erbjuder. Skolans uppgift blir i tidevarv av pandemi än viktigare för att vara en plats där vi tillsammans förmedlar och utvecklar
kunskaper och förmågor som stärker ungdomars förmågor att bli goda samhällsmedborgare i en ljusnande framtid där demokratin är en förutsättning för att skapa goda förutsättningar för alla.