VARIATIONER I UNGAS ETABLERINGSMÖNSTER
6. UNGAS ETABLERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR I MALMÖ
6.3. Grundskoleavgångnas försörjningssituation
I det följande presenteras uppgifter om individer som var folkbok- förda i Malmö stad och lämnade grundskolan åren 2002 och 2011. Eftersom att de allra flesta som lämnar grundskolan, även bland de som inte uppnår gymnasiebehörighet, påbörjar studier inom gym- nasieskolan väljer jag att lyfta fram uppgifter om sysselsättning och försörjning fem år efter att de lämnat grundskolan.
För båda kohorterna som lämnade grundskolan 2002 respektive 2011 går det att urskilja tydliga skillnader i försörjnings- och sys- selsättningsstatus relaterat till utbildningsresultat, huruvida indivi- den är född i Sverige eller inte, samt i relation till kön. År 2002 lämnade totalt sett 19 procent grundskolan utan att fullborda ut- bildningen, det vill säga utan att uppnå behörighet till ett nationellt program inom gymnasieskolan. Andelen ökade till 21 procent år 2011. Den avgörande förklaringen till den försämrade genom- strömningen är rimligtvis att gymnasiereformen 2011 (GY11) in- nebar ökade krav för grundskoleeleverna att uppnå behörighet till nationella programmen i gymnasieskolan. För inrikes födda var andelen som inte fullbordade sina grundskolestudier 14 procent år 2002 respektive 17 procent år 2011. I gruppen utrikes födda var andelen som inte uppnådde behörighet till nationella gymnasiepro- gram större, 35 procent år 2002 och 42 procent år 2011. Totalt sett var andelen män som inte uppnådde behörighet 21 procent år 2002 respektive 23 procent år 2011. För kvinnor var motsvarande uppgifter 17 respektive 18 procent. Bland utrikes födda män var andelen som inte uppnådde behörighet störst.
85 I de två tabeller som följer redovisas uppgifter om andelen indi- vider med prekär försörjningssituation på kommun och stadsdels- nivå för respektive kohort fem år efter att de lämnat grundskolan. Individer som inte uppnår en förvärvsinkomst motsvarande två prisbasbelopp och som heller inte är studerande räknas in i katego- rin med en prekär försörjningssituation.
Tabell 6.3. Andel med prekär försörjningssi- tuation, grundskoleavgångna 2002, uppfölj- ningsår 2007.
Stadsdel Totalt An-
tal* Andel med pre-kär försörjnings- situation Malmö stad 2745 24 Centrum 260 31 Fosie 405 22 Husie 200 18 Hyllie 325 23 Kirseberg 175 29 Limhamn 375 15 Oxie 190 24 Rosengård 370 33 S. Innerstaden 255 26 V. Innerstaden 180 22 Källa: SCB Underlagstabeller
*Antalet individer har av sekretesskäl genom- gående avrundats till närmsta femtal. Andels- uppgifterna avrundas till heltal.
Tabell 6.4. Andel med prekär försörjningssitua- tion, grundskoleavgångna 2011, uppföljningsår 2016.
Stadsdel Totalt antal* Andel med prekär
försörjningssituation Malmö stad 2790 22 Centrum 235 21 Fosie 470 25 Husie 235 15 Hyllie 295 22 Kirseberg 135 15 Limhamn B. 480 16 Oxie 160 16 Rosengård 370 26 S. Innerstaden 205 34 V. Innerstaden 205 22 Källa: SCB Underlagstabeller
*Antalet individer har av sekretesskäl genomgå- ende avrundats till närmsta femtal. Andelsupp- gifterna avrundas till heltal.
Mellan de två uppföljningsåren 2007 och 2016 minskade andelen med prekär försörjningssituation något, från 24 till knappt 22 pro- cent. Det är sannolikt en effekt av en starkare konjunktur det sena- re året. Andelen förvärvsarbetande (med minst två basbelopp i års- inkomst) ökade från 33 till 37 procent. Sett till den totala andelen studerande kan en viss minskning urskiljas, från 40 till 38 procent. Bland inrikes födda minskade andelen studerande från 39 till 37 procent och bland utrikes födda minskade andelen studerande från 43 till 41 procent. Minskningen har främst skett av andelen stude- rande på komvux. När det gäller andelen som studerade på efter- gymnasial nivå kan i stället en viss ökning noteras. Även när det gäller den grupp som inte uppnådde behörighet för ett nationellt program inom gymnasieskolan minskade andelen studerande. I den gruppen minskade den totala andelen studerande från 25 procent vid det första uppföljningsåret till 22 procent vid det andra.
Syftet med att definiera en inkomstgräns på fyra prisbasbelopp är att identifiera gruppen som i högre grad förvärvsarbetar och i den meningen kan betraktas som etablerade. Andelen etablerade ökade marginellt mellan uppföljningsåren. Under det första upp-
87 följningsåret, 2007, var andelen etablerade totalt sett 61 procent. Under det andra uppföljningsåret, 2016, var 62 procent etablerade. Utrikes födda hade genomgående en lägre etableringsgrad än inri- kes födda. Män var i lägre grad etablerade än kvinnor, vilket främst var ett uttryck för att män deltog i utbildning i lägre grad än kvinnor. Gruppen som inte hade uppnått behörighet till gymnasie- skolans nationella program hade genomgående en lägre etable- ringsgrad. Under båda uppföljningsåren var strax under 40 procent av dem etablerade.
Tabell 6.5. Andel etablerade, grundskole- avgångna 2002, uppföljningsår 2007.
Stadsdel Totalt Antal* Etablerade
Malmö stad 2745 61 Centrum 260 56 Fosie 405 64 Husie 200 68 Hyllie 325 59 Kirseberg 175 63 Limhamn b. 375 71 Oxie 190 58 Rosengård 370 50 S. Innerstaden 255 57 V. Innerstaden 170 64 Källa: SCB Underlagstabeller.
*Antalet individer har av sekretesskäl genomgående avrundats till närmsta fem- tal. Andelsuppgifterna avrundas till heltal.
Tabell 6.6. Andel etablerade, grundsko- leavgångna 2011, uppföljningsår 2016.
Stadsdel Totalt antal* Etablerade
Malmö stad 2790 62 Centrum 235 64 Fosie 470 59 Husie 235 65 Hyllie 295 59 Kirseberg 135 70 Limhamn B. 480 68 Oxie 160 63 Rosengård 370 58 S. Innerstaden 205 51 V. Innerstaden 205 63 Källa: SCB Underlagstabeller
*Antalet individer har av sekretesskäl genomgående avrundats till närmsta femtal. Andelsuppgifterna avrundas till heltal.
6.3.1 Prekär försörjningssituation och sociala ersättningar
Andelen med någon form av arbetslöshetsrelaterad ersättning eller ekonomiskt bistånd av det totala antalet personer i de båda kohor- terna minskade under uppföljningsåren från 7 procent till 5 pro- cent. Andelen med en förvärvsinkomst som understeg fyra prisbas- belopp ökade marginellt från 29 till 30 procent.Bland dem som lämnade grundskolan utan att fullborda utbild- ningen minskade andelen som erhöll arbetslöshetsrelaterad ersätt- ning eller ekonomiskt bistånd från 20 till 17 procent. Andelen som erhöll arbetslöshetsrelaterad ersättning eller ekonomiskt bistånd i gruppen var ungefär tre gånger så hög som genomsnittet för re- spektive kohort. Andelen som fick ekonomiskt bistånd var betyd- ligt större än andelen som fick ersättning från Arbetsförmedlingen totalt sett under båda uppföljningsåren.
Individer som inte hade uppnått behörighetskraven för ett natio- nellt program inom gymnasieskolan var överrepresenterade i grup- pen med en prekär försörjningssituation. Under det första uppfölj- ningsåret var andelen med prekär försörjningssituation i den grup-
89 pen 32 procent och under det andra året hade andelen ökat till 36 procent.
Bland individerna med prekär försörjningssituation erhöll majo- riteten ingen social ersättning. Under det första uppföljningsåret 2007 var det 4801 individer som ingick i gruppen med prekär för- sörjningssituation (att jämföra med 2745 individer i kohorten to- talt). Av dem erhöll 80 procent inte någon social ersättning. Bland dem som avgick från grundskolan år 2011 ingick 490 individer i gruppen med prekär försörjningssituation år 2016 (att jämföra med 2790 individer i kohorten totalt). Av dem var det 82 procent som inte erhöll någon social ersättning.
6.3.2 Försörjningsvillkor relaterat till stadsdelstillhörighet
Uppgifterna om stadsdelstillhörighet säger något om var individer- na var folkbokförda när de lämnade grundskolan. Mycket talar för att det finns ett samband mellan socioekonomiska förutsättningar på stadsdelsnivå och utfallet för respektive kohort ur ett sysselsätt- nings och försörjningsperspektiv. Återigen kan det vara relevant att påminna om att uppgifterna inte säger något om var individerna var folkbokförda under uppföljningsåren.I stadsdelar som Husie, Limhamn Bunkeflo och Västra Innersta- den var andelen förvärvsarbetande och studerande högre och ande- len med prekär försörjningssituation lägre än genomsnittet för kommunen. Det gällde för båda uppföljningsåren. Det motsatta gällde för stadsdelar som Fosie, Hyllie, Södra Innerstaden och Ro- sengård. I de två sistnämnda stadsdelarna, Södra Innerstaden och Rosengård, var andelen med prekär försörjningssituation 26 re- spektive 32 procent under det första uppföljningsåret. Under det andra uppföljningsåret var andelarna i samma stadsdelar 34 re- spektive 26 procent. Minskningen av andelen med prekär försörj- ningssituation i Rosengård motsvarades av en ökning av andelen förvärvsarbetande och studerande. Även i Södra Innerstaden för- värvsarbetade en större andel under det andra uppföljningsåret medan andelen studerande minskade. I stället ökade gruppen med prekär försörjningssituation, det vill säga antalet individer som
varken studerade eller förvärvsarbetade i en sådan utsträckning att inkomsterna uppgick till två prisbasbelopp.
Värt att notera är att andelen med prekär försörjningssituation i de mer välbärgade stadsdelarna på inga sätt är obetydlig, även om de är lägre än kommungenomsnittet. Andelen var 18 procent i Hu- sie och 15 procent i Limhamn under det första uppföljningsåret. I Västra Innerstaden var andelen 22 procent. Under det andra upp- följningsåret hade andelen mer prekär försörjningssituation i Husie sjunkit till 15 procent, medan den förblev i princip oförändrad i Limhamn och Västra Innerstaden.