UVAS i populationen

Med hjälp av materialet går det att identifiera den så kallade UVAS-gruppen. Det UVAS-mått som används mest frekvent i Sve- rige, och som också diskuterades i kapitel 6, har tagits fram av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, tidigare Ung- domsstyrelsen, i syfte att öka kunskapen om unga som varken ar- betar eller studerar. För att räknas till UVAS får en individ under ett helt kalenderår inte haft inkomster över ett prisbasbelopp. Indi- viden får heller inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar.

Av individerna i population som undersöks här hörde 298 indi- vider, eller knappt 12 procent, till UVAS. Det bör noteras att man i MUCF:s UVAS-statistik räknar bort ett skattat antal gränspendlare från statistiken. Det handlar framför allt om individer som till ex- empel förvärvsarbetar i Norge, Danmark eller Finland och inte be- talar inkomstskatt i Sverige. Jag har inte räknat bort någon sådan grupp i mitt material. Den stora majoriteten kommer från gymna- sieskolans introduktionsprogram och en del av dem har ingen bak- grund inom gymnasieskolan över huvud taget. Många kommer från socioekonomiskt utsatta hemförhållande. Med andra ord handlar det i hög utsträckning om en grupp som generellt sett stö- ter på betydande etableringssvårigheter på den svenska arbets- marknaden. Min bedömning är att etableringssvårigheterna för den här gruppen är betydande också i Danmark (Bolvig m. fl. 2019).

8.5.1 Vilka hamnade i UVAS

Sannolikheten för att höra till gruppen påverkades av liknande bakgrundsfaktorer som framhållits tidigare. Det handlar till att börja med om den socioekonomiska bakgrunden. För individer vars vårdnadshavare inte var sysselsatta, hade en låg utbildningsni- vå och uppbar försörjningsstöd år 2008 ökade sannolikheten att höra till UVAS-gruppen.

Men det handlar också om faktorer relaterade till individens ut- bildningsbakgrund. Att inte ha befunnit sig på ett nationellt pro- gram inom gymnasieskolan ökade sannolikheten för att höra till UVAS. När det gäller inriktningarna på de nationella programmen, högskoleförberedande eller yrkesprogram, kan några intressanta iakttagelser göras. En logistisk regressionsanalys där samtliga som befunnit sig på något av de nationella programmen, alltså även de som inte fullbordade utbildningen, gav resultatet att sannolikheten för att höra till UVAS var lägst bland dem med en bakgrund på ett högskoleförberedande program. Kontrollerar man för huruvida in- dividen fullbordat utbildningen eller ej kan ett annat mönster ur- skiljas. Sannolikheten för att höra till UVAS ökade som väntat för de som inte fullbordat ett nationellt program. Däremot var sanno- likheten lägre för de som fullbordat en yrkesutbildning jämfört med de som fullbordat en högskoleförberedande utbildning. Det är rimligtvis ett uttryck för att yrkesprogrammen i högre grad än andra utbildningar skapar bryggor till arbetslivet.

I tabell 8.8 redogörs för sannolikheten att höra till UVAS- gruppen givet ett antal variabler. Risken för att höra till UVAS ökade alltså, återigen, om individen inte fullbordat en gymnasieut- bildning. Av tabellen framgår också att risken för att höra till UVAS ökade markant om individen hade aktivitetsersättning. Det bekräftar vad som framkommit i andra studier om UVAS gruppen (se till exempel MUCF 2017). Aktivitetsersättning, eller vad som fram till år 2003 kallades förtidspension, erbjuds unga i åldrarna 19-29 år som av medicinska skäl inte bedöms kunna arbeta under minst ett år framåt. Antalet individer som beviljats aktivitetsersätt- ning har ökat betydligt sedan systemet infördes, men under de se- naste åren har antalet minskat. År 2003 hade 5 547 individer i Sve- rige beviljats aktivitetsersättning, att jämföra med 38 695 individer år 2016. Motsvarande antal år 2019 var 29 119. Försäkringskas- san förklarar minskningen med regeländringar och att färre bevil- jas ersättning (Försäkringskassan 2019). Oaktat det minskade an- talet som är beviljade aktivitetsersättning återspeglar överrepresen- tationen av dessa individer i UVAS-gruppen att ohälsa är en viktig bidragande förklaring till att många hamnar i UVAS.

133 I studier om UVAS brukar intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt psykisk ohälsa framhållas som de vanligaste orsakerna till ohälsa bland unga som varken arbetar el- ler studerar (Engdahl & Forslund 2015; Arbetsförmedlingen 2017; SOU 2018:11). Hos Arbetsförmedlingen har andelen unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ökat. I en rapport från år 2016 framhåller myndigheten en ökning av just neuropsykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa (Arbetsförmed- lingen 2016; SOU 2017:19).

Av tabellen framgår också att risken för att höra till UVAS- gruppen var högre för män jämfört med kvinnor. Det är sannolikt en effekt av att kvinnors utbildningsresultat generellt sett är bättre än mäns. En ytterligare faktor som bidrar är troligtvis också att unga män är överrepresenterade bland dem som får aktivitetser- sättning (MUCF 2018:11).

Variabeln familjebakgrund, det vill säga inrikes respektive ut- ländsk bakgrund, påverkade inte i någon större utsträckning risken att tillhöra UVAS-gruppen. Gruppen med utländsk bakgrund är i lägre utsträckning sysselsatta än gruppen med inrikes bakgrund. Det har visats i det här kapitlet och i flera tidigare studier (för en översikt se Engdahl & Forslund 2016). Att utländsk bakgrund inte ökade risken att tillhöra UVAS i högre utsträckning beror troligtvis på den höga utbildningsbenägenheten hos unga med utländsk bak- grund. I den studerade populationen var till exempel gruppen över- representerad bland de som studerade på komvux. En betydande andel var också eftergymnasialt studerande.

Samtidigt är det värt att poängtera att gruppen med utländsk bakgrund är heterogen. Utmaningarna för individerna i gruppen kan variera beroende på varifrån de kommer. Nationellt sett har framhållits att utrikes födda, framför allt de som är födda utanför Europa och de som anlänt till Sverige i sena tonåren har särskilt hög risk att hamna i UVAS-gruppen (SOU 2017:9). En annan grupp som brukar lyftas fram utgörs av utrikes födda kvinnor (MUCF 2019b). Trots att utrikes födda kvinnor i högre grad än utrikes födda män klarar grundskolan, uppnår behörighet till gym- nasiet och går vidare till högre studier befinner de sig oftare i grup- pen UVAS (ibid).

Tabell 8.8. Resultat från logistiska regressioner för oddsen att tillhöra UVAS år 2017 för individer som gick i årskurs 6 i Malmö år 2008.

Årskurs 6 år 2008 UVAS Kvinna 1 Man 1,786 Gymnasieexamen 1 Ingen gymnasieexamen 4,564 Inrikes bakgrund 1 Utländsk bakgrund 1,117* Ingen aktivitetsersättning 1 Aktivitetsersättning 14,713 Källa: SCB Registerdata

8.5.2 Försörjningssituationen för UVAS-gruppen

För att höra till UVAS-gruppen får förvärvsinkomsten inte översti- ga ett prisbasbelopp, vilket år 2017 motsvarade 44 800 kronor. Bland unga som varken arbetar eller studerar i den studerade po- pulationen var den genomsnittliga förvärvsinkomsten betydligt läg- re än så, 6 500 kronor. Inkomstnivån kan jämföras med den ge- nomsnittliga inkomsten för de som inte tillhörde UVAS, 124 300 kronor. I kapitel 6 illustrerade jag hur många unga med mycket låga inkomster enbart i begränsad utsträckning erhåller ersättning från de sociala trygghetssystemen. Motsvarande mönster finns i den här populationen och syns tydligt i UVAS-gruppen, även om en del alltså var beviljade aktivitetsersättning.

Över hälften, 53,8 procent, saknade ersättning från såväl Arbets- förmedlingen och det kommunala försörjningsstödet. Drygt 14 procent hade både arbetslöshetsrelaterad ersättning och försörj- ningsstöd och 32 procent hade antingen arbetslöshetsrelaterad er- sättning eller försörjningsstöd. Ersättning från försörjningsstödet var vanligast. I hela den studerade UVAS gruppen var den genom- snittliga ersättningen från försörjningsstöd knappt 23 000 kronor.

135 Den genomsnittliga ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen var bara 300 kronor. Motsvarande ersättningsnivåer i gruppen som inte hörde till UVAS var 6 600 kronor för försörjningsstödet och 320 kronor för arbetslöshetsförsäkringen. De stora skillnaderna mellan ersättningsnivåerna kan tolkas som ett uttryck för att de er- sättningar som erbjuds via Arbetsförmedlingen är mindre relevanta för unga ur försörjningssynpunkt. I den mån unga klarar villkoren för arbetslöshetsrelaterade ersättningar är de oftast så pass låga att de behöver kompletteras med försörjningsstöd. Det är med andra ord ett uttryck för att ersättningarna från Arbetsförmedlingen är illa anpassad efter de behov som finns hos unga som står längst från arbetsmarknaden.

UVAS-gruppens försörjningsmässiga utsatthet kan avslutningsvis illustreras av gruppens genomsnittliga disponibla inkomst, det vill säga den inkomst som finns återstår efter skatt och olika transfere- ringar. Den genomsnittliga disponibla inkomsten i den UVAS- grupp jag studerar var 29 800 kronor. Nivån kan jämföras med den för individer som inte hörde till UVAS, 137 700 kronor. De stora skillnaderna illustrerar, återigen, att individerna i UVAS- gruppen enbart i mindre utsträckning kompenseras via sociala er- sättningar och bidrag.