Social stängning – om etableringsförutsättningar för

I avhandlingen används begreppet social stängning för att illustrera etablerings- och försörjningssituationen för lågutbildade unga. Inom sociologisk forskning används begreppet social stängning för att förstå hur gränsdragningsprocesser, konstruktionen av identite- ter och uppbyggnaden av gemenskaper kan användas för att mo- nopolisera knappa resurser till den egna gruppens fördel (Weber 1983; Parkin 1979; Murphy 1988). Begreppet har också använts inom professionsforskningen (Brante 2009) och syftar då ofta på ett mönster där högutbildade personer, inte sällan med yrkeslegiti- mation, strävar efter att bevara sin exklusivitet genom att ute- stänga andra yrkesgrupper från möjligheterna att konkurrera om jobben (Olofsson & Kvist 2019).

Begreppet härrör ursprungligen från Max Weber (1983) och hans beskrivningar av öppna och slutna ekonomiska relationer. Weber menade att tilltagande konkurrens i förhållande till för- värvsmöjligheter ökar intresset hos de konkurrerande att på något sätt begränsa konkurrensen (Weber 1983:239). En sådan begräns-

ning kan ske genom att några av de konkurrerande utesluter andra, faktiska eller presumtiva, konkurrenter på grund av något yttre konstaterbart kännetecken. Han betonar att dessa kännetecken kan vara av i princip vilket slag som helst, och nämner till exempel kva- lifikationer, etnicitet, språk, börd, social eller geografisk härkomst. Dessa monopolistiska tendenser antar, enligt Weber (1983:241), ”specifika former, då grupper bildas av personer som karakterise- ras av en gemensam, specifik egenskap, som förvärvats genom upp- fostran, utbildning eller praktik” (Webers fetmarkering). Syftet är att exkludera utomstående från sociala och ekonomiska möjlighe- ter.

Frank Parkin (1979) har utvecklat Webers stängningsbegrepp. Enligt Parkin (1979:47) är exkluderande social stängning den do- minerande formen av stängning. Historiskt sett lyfter han fram fle- ra exempel, till exempel kopplade till att adelns privilegier rättfär- digades genom börd eller att tillgången till kunskap begränsades till en liten grupp, exempelvis inom kyrkan. En av de stängningsmeka- nismer Parkin lyfter fram är kopplad till akademiska eller profes- sionella kvalifikationer (Parkin 1979:48). Även Weber förhöll sig till den här typen av social stängning (Weber 1983:240). Långa ut- bildningar som leder till examina och legitimationer av olika slag monopoliserar delar av arbetsmarknaden på ett sätt som begränsar tillträdet för de som saknar sådana utbildningserfarenheter. Parkin (1979:54) beskriver den här formen av social exkludering som ”the inflated use of educational certificates as a means of monitoring en- try to key positions in the division of labour”.

Parkin menar att användningen av utbildningskvalifikationer har bidragit till professionaliseringstrender inom flera yrken och bran- scher. Han ser på professionalisering som ett sätt att begränsa och kontrollera utbudet av valbara aspiranter till specifika yrken i syfte att bevara dessa yrkens status och marknadsvärde. I professionali- seringsprocesser formuleras rigorösa koder, eller kvalifikationer, kopplade till teknisk och social kompetens samt etiska standarder som bidrar till distanseringen från vanliga arbetaryrken och som ytterligare ökar och bevarar professionens status och ställning.

Enligt Parkin bidrar strävan efter att kontrollera utbudssidan på arbetsmarknaden på det här sättet, i alla fall delvis, till utbildnings-

55 expansion och ökade krav på arbetskraften att uppvisa kvalifika- tioner erhållna inom utbildningssystemet. Att kvalifikationer och utbildningsmeriter kommit att utgöra grundläggande förutsätt- ningar för tillträdet till arbetsmarknaden har motiverats med att arbetsuppgifterna, i spåren av bland annat teknisk utveckling och förändrade arbetsorganisationer, kommit att bli allt mer komplexa. Behovet av att pröva individers kvalifikationer blir därmed allt vik- tigare. Det är en bild som återkommer i den bredare forskningen om ungas övergångar och det är också den uppfattning som åter- kommer i de intervjuer som genomförts inom ramen för den här avhandlingen. I mina intervjuer har det emellertid blivit uppenbart att det inte bara är yrkesgruppernas företrädare som driver krav på ökade kvalifikationer utan det finns en bred uppslutning både bland arbetsgivare och fackliga företrädare om att upprätthålla yrkesstandarder och kvalifikationskrav. Samtidigt är det värt att betona att ökade utbildningskrav kopplade till ett yrke inte bara behöver ses som ett resultat av en yrkesgrupps strävan efter att för- stärka sin insiderposition. Mina intervjuer talar snarast för att det finns en samfälld uppfattning hos fackliga företrädare, arbetsgivar- företrädare och myndighetsföreträdare för att yrkeskvalifikationer bör upprätthållas generellt.

Begreppet social stängning för tankarna till begreppsparet insi- der/outsider inom arbetsmarknadsekonomisk forskning. Assar Lindbeck och Dennis Snower presenterade under 1980- och 90- talen ett antal studier där de utvecklade ett teoretiskt perspektiv en- ligt vilket det finns formella och informella kostnader för att an- ställa respektive avskeda arbetskraft och som ger redan anställda (insiders) marknadsmakt vid lönebildning (Lindbeck & Snower 1989; Lindbeck & Snower 2001). Det handlar om såväl kostnader förknippade med anställningsförfarande – alltså sådana som är förknippade med anställningsprocesser och osäkerheter förknippa- de med kompetensutveckling av arbetskraft. Vad Lindbeck och Snower beskriver är utvecklingen av en allt mer segmenterad ar- betsmarknad där resurssvaga grupper som till exempel lågutbilda- de unga tenderar att fastna i en outsider-roll.

Det finns naturligtvis också en rationalitet i ökade utbildnings- krav kopplat till olika yrkesområden. Ur ett nationalekonomiskt

perspektiv kan de senaste decenniernas ökade krav på utbildning uppfattas som något annat än ett uttryck för social stängning. En- ligt olika utbildningsekonomiska teorier finns en direkt koppling mellan en individs utbildningserfarenheter och dennes produktivi- tet (Wadensjö 2014c). Den klassiska humankapitalteorin gör till exempel gällande att utbildning innebär en investering som höjer individens produktivitet. Förutsatt att det finns en efterfrågan på individens kunskaper och förmågor på arbetsmarknaden ökar in- dividens anställningsbarhet. Det är givetvis rimligt att upprätthålla krav på yrkeskvalifikationer. Utan goda förutsättningar för kompe- tensutveckling skulle sannolikt såväl bredare förnyelsesträvanden inom enskilda branscher liksom på arbetsmarknaden i stort försvå- ras. Stabila anställningsförhållanden är samtidigt en förutsättning för att arbetsgivare ska vara villiga att investera i de anställdas kompetensutveckling (Sohlman 1996).

Längre fram i avhandlingen tydliggörs hur utbildningsresultat återspeglar individens socioekonomiska och demografiska erfaren- heter. I kapitel 5 presenteras ett etableringsindex som illustrerar skilda etableringsmönster för unga på kommunnivå. I de efterföl- jande kapitlen fördjupas analysen av den socioekonomiska bak- grundens betydelse för utbildningsval och utbildningsprestationer samt försörjningsvillkor genom att jag tittar närmare på villkoren i olika delar av Malmö stad.

57