Introduktionsprogrammen

Historiskt sett har andelen unga som deltar i gymnasieutbildning ökat kraftigt. Det gäller även under senare decennier, allt från in- troduktionen av den integrerade gymnasieskolan i början av 1970- talet och framåt. I början av 1990-talet var det mellan 10-15 pro- cent av de sökande till gymnasieskolan som inte antogs till någon utbildning (Skolverket 2009). Efter reformerna under samma årti- onde, särskilt efter införandet av programgymnasiet, sjönk andelen till 2-3 procent samtidigt som andelen elever på det individuella programmet (IV) ökade. Den senaste gymnasiereformen från 2011 (Gy11) ersatte IV med ett antal introduktionsprogram (IM) och i samband med det ökade behörighetskraven. Gymnasieskolans in- troduktionsprogram är sedan år 2019 fyra till antalet: individuellt alternativ, programinriktat val, språkintroduktion och yrkesintro- duktion (Skolverket 2020b).

Individuellt alternativ riktar sig till elever som inte är behöriga att läsa på ett yrkesprogram och som har stora kunskapsbrister och låg studiemotivation (Skolverket 2020b). Det kan också handla om elever som är osäkra på framtida studie- och yrkesval och som be- höver mycket individuell vägledning. Ett syfte med programmen är att förbereda eleverna för yrkesintroduktion. Eleverna ska läsa grundskoleämnen, men även delar av eller hela gymnasiekurser. Undervisningen är helt individuellt upplagd och anpassad till ele- vens studieförmåga. Detta innebär också att det inte förekommer några undervisningsgrupper och utbildningen är inte sökbar. Anta- let elever på individuellt alternativ uppgick läsåret 2019/20 till drygt 12 000 (Skolverket 2020b).

Programinriktat val ersatte höstterminen 2019 det som tidigare kallades programinriktat val (ibid). Programmet har vänt sig till elever som varit inriktade mot ett yrkesprogram, men kommer

fortsättningsvis att vara öppet för alla elever oavsett vilket natio- nellt program de siktar på. Inom ramen för programmet kan man läsa in de grundskoleämnen man saknar för behörigheten, men också studera kurser och följa arbetsplatsförlagt lärande (apl) kopplat till ett särskilt nationellt program. Syftet är att eleverna så snabbt som möjligt ska komma vidare till ett nationellt program. Undervisningen kan bedrivas i grupper och programmet är sök- bart. Antalet elever uppgick läsåret 2019/20 till drygt 8 500 (ibid).

Språkintroduktion är det största introduktionsprogrammet. Inom språkintroduktion erbjuds nyanlända möjligheter att lära sig det svenska språket. Utbildningen är individuellt anpassad, men erbjuds även i kollektiva undervisningsformer (Skolverket 2018a). Enligt nya bestämmelser i spåren av propositionen En gymnasieut- bildning för alla (Prop. 2017/18:183) ska utbildningen baseras på en inledande bred bedömning av elevernas kunskapsstatus, inte bara språkkunskaper. Det handlar också om att kartlägga olika ämneskunskaper och tidigare arbetslivserfarenhet. Även om målet är att eleverna ska tillägna sig tillräckliga språkfärdigheter för att kunna ta sig vidare till ett annat program ska språkintroduktion också kunna innefatta andra moment, allt från studier av traditio- nella skolämnen till arbetsplatsförlagt lärande. Utbildningen ska anpassas efter individens förutsättningar och behov. Det kan note- ras att antalet elever har minskat på språkintroduktion efter den kraftiga uppgången i antalet nyanlända 2015, men språkintroduk- tion är alltjämt det största introduktionsprogrammet. Antalet ele- ver uppgick läsåret 2019/20 till knappt 15 000 (Skolverket 2020b). Yrkesintroduktion är ett introduktionsprogram som vänder sig till elever som inte är behöriga att studera på ett yrkesprogram (ibid). Programmet syftar till att ge eleverna möjligheter att komma vidare till ett nationellt program eller att erbjuda tillräckliga kvali- fikationer för anställningsbarhet på arbetsmarknaden. Yrkesintro- duktion kan ha varierande utformning och en mer eller mindre tyd- lig programstruktur. Utbildningen kan vara helt individuellt utfor- mad eller gruppbaserad och sökbar. I vissa fall finns en mycket tydlig anknytning till ett yrkesprogram och eleverna studerar valda kurser tillsammans med eleverna på yrkesprogrammet. Antalet ele-

103 ver på yrkesintroduktion uppgick läsåret 2019/20 till drygt 9 000 (ibid).

Introduktionsprogrammen syftar, återigen, till att ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program eller förbe- reda dem för en etablering på arbetsmarknaden. Varje år övergår ungefär en fjärdedel av introduktionsprogramseleverna till ett na- tionellt program, men totalt sett är det få som fullbordar utbild- ningen genom att ta ut en examen (Skolverket 2019b).

För några introduktionsprogram, till exempel yrkesintroduktion, är ett ytterligare mål med utbildningen att underlätta elevernas möjligheter till arbetsmarknadsetablering (Skollagen 2010:800). Uppföljningar av eleverna som har följt introduktionsprogrammen visar att elever från yrkesintroduktion i högre utsträckning fått jobb än elever från andra introduktionsprogrammen (Skolverket 2019b). Vad gäller yrkesintroduktion presenterade Skolverket år 2015 en studie baserad på intervjuer med elever som genomgått en sådan utbildning. Eleverna i studien beskriver hur yrkesintroduk- tionen gett dem ”en andra chans” och att de genom utbildningen fick tillbaka ”viljan att bli något” (Skolverket 2015 s. 35). Studiens slutsatser pekar på att utbildning inom yrkesintroduktion behöver kopplas till något praktiskt som gör att eleverna uppfattar utbild- ningen som meningsfull. Eleverna framhåller att utbildningen leder till något som är ”på riktigt” (Skolverket 2015 s.7). Ett sätt att göra det är att introducera praktik och arbetsplatsförlagt lärande inom utbildningen.

Styrningen av utbildningarna inom introduktionsprogrammen har ökat på senare år (Prop. 2017/18:183, Skolverket 2018a). Kra- ven på huvudmännen att ta fram utbildningsplaner som innehåller bestämmelser om programmens mål, innehåll och längd har blivit tydligare. Dessutom ska en individuell studieplan upprättas där eleven är med och bestämmer vad utbildningen ska innehålla, vad målet med utbildningen ska vara och vilket stöd som krävs för att eleven ska fullborda utbildningen. En ytterligare nyhet är en garan- terad utbildningstid om minst 23 timmar i veckan. Mycket talar emellertid för att det finns brister. Undervisningstiden varierar till exempel mycket mellan olika skolenheter. Ofta saknas också ut- bildningsplaner och den individuella studieplanen är inte tillräck-

ligt detaljerad. Kritik har också riktats specifikt mot språkintro- duktionen (SOU 2016:77).

I betänkandet från Utredningen om elever som kommer till Sve- rige under grundskolans senare år (SOU 2017:54) undersöks hur undervisningen i grundskolan kan organiseras för att möta behov och förutsättningar hos elever med kort utbildningsbakgrund och som har kommit till Sverige under ett sent skede i grundskoleut- bildningen. Utredningen behandlar också introduktionsprogram- men och då i synnerhet språkintroduktion. Här framhålls att un- dervisningen inte är tillräckligt anpassad till enskilda elevers sär- skilda behov.1 _{Utbildningen är enligt Skolinspektionen (2017) för} ensidigt inriktad på språkträning. Ur den aspekten argumenteras för utökade möjligheter för fler språkintroduktionselever att böra andra introduktionsprogram, till exempel programinriktat indivi- duellt val eller yrkesintroduktion, det vill säga två program som i högre grad har en arbetslivsanknytning.