Yrkespaketen – en ofullständig utbildning?

I intervjuerna framkommer hos såväl representanter för arbetsgi- varorganisationer som fackliga företrädare farhågor som bottnar i uppfattningen att yrkespaketen förser eleverna med ofullständig utbildning.2 _{Genom att tillgodogöra sig en sådan, snarare än en} fullständig gymnasieutbildning, konstrueras ett slags B-lag på ar-

1 _{Även intervjuer som genomförts med företrädare för branschorganisationer och fackliga organisa-}

tioner talar för att det finns en stark tveksamhet.

2 _{Däremot har Svenskt Näringsliv uttryckt ett visst intresse för yrkespaket inom introduktionspro-}

grammen. Utgångspunkten för organisationens positiva inställning är behovet att öka antalet elever i yrkesutbildning för att underlätta rekryteringen av arbetskraft. (se Svenskt Näringsliv 2017

betsmarknaden. För dessa individer kan det vara svårt att hävda sig på arbetsmarknaden i tider av lågkonjunktur eller om konkur- rensen om jobben hårdnar av andra anledningar. En respondent från Transportföretagen, en bransch- och arbetsgivarorganisation för transportnäringen, arbetar särskilt med frågor kopplade till ut- bildning och kompetensförsörjning. Hon upplever yrkespaketen som ett direkt hot mot unga människors anställningsbarhet.

… om jag skulle börja plocka bort lite kurser och bestämma så här att nämen Skolverket har bestämt att det finns något som heter ”nästan-mekaniker” och den här ”nästan-mekanikern” den kan inte allt. Den kan 70 procent av vad en mekaniker kan. […] alltså risken man tar då är ju att vi utbildar folk som när konjunkturen vänder, så är det ju de som kommer bli uppsagda och inte vara anställningsbara. Då sitter de med en utbildning som inte är klar. (Representant Transportföretagen)

Liknande uppfattningar framkommer i flera intervjuer. En om- budsman från Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads), en facklig organisation som företräder arbetare inom byggbranschen, har ett snarlikt perspektiv, men betonar också att yrkespaketen som sådana innebär en sänkt ambitionsnivå för yrkesutbildningen generellt. Yrkespaketmodellen är inte förenlig med hur branscher- na upplever sina kompetensbehov.

Ska man få en kvalitetsökning och en statushöjning på våra yr- ken och yrkesutbildningar så tror jag tvärtom att man måste öka kraven. Öka utbildningsnivån och längden. (Ombudsman, Byggnads)

Representanten från Skolverket framhåller ett annat perspektiv och menar att utbildningen på introduktionsprogrammen tidigare har varit alldeles för ostrukturerat organiserad. För en del program, särskilt individuellt alternativ, som riktar sig till elever med stora kunskapsbrister och svag motivation alternativt elever som vill ha en mer allmänt inriktad utbildning, finns en tydlig ambition att hu- vudman ska kunna forma utbildningen efter lokala förutsättningar

109 och behov. Intentionen har varit individanpassade utbildningar med relevans för en vidare framtid inom utbildningssystemet eller arbetsmarknaden. Problemet, enligt respondenten, är att kvaliteten och i vilken utsträckning man lyckas med anpassningen varierar stort. Yrkespaketen är en del av arbetet med att hjälpa huvudmän- nen att styra upp utbildningen. När det gäller uppfattningen om dem som en ofullständig utbildning säger hon sig känna igen reso- nemanget, men hon köper det inte.

Utifrån mitt perspektiv att tänka på kvalitet, innehåll, utbild- ning, att så som man har gjort i dag inom yrkesintroduktion så ser jag bara positivt på att man slänger in kurser som eleverna faktiskt får läsa. I stället för att man inte får läsa nånting. Så för individen tänker jag att det är bättre med en halv utbildning än ingen alls. (Representant, Skolverket)

Att inte ha genomgått en gymnasieutbildning med godkända betyg är, återigen, ett hinder för etableringen på arbetsmarknaden. Av- saknaden av en fullständig gymnasieutbildning gör det svårt att även under högkonjunkturer ta sig in på arbetsmarknaden. Re- spondenterna argumenterar för att kraven på arbetsmarknaden har blivit så pass höga att etableringsmöjligheterna för de som inte ge- nomgått ett nationellt program inom gymnasieskolan är ytterst be- gränsade. Arbetsmarknaden präglas enligt respondenterna av en stigande grad av komplexitet, driven av digitalisering och krav på kundanpassning, som också bidrar till behovet av mer utbildning. Uppfattningen är att introduktionsprogramseleverna i praktiken inte är anställningsbara.

Några få respondenter, till exempel ombudsmannen från Bygg- nads, reflekterar över att arbetsgivare, generellt sett, inte har någon större koll på elevers utbildningsmässiga bakgrund. Han menar att arbetsgivarna inom hans bransch saknar kunskap om introduk- tionsprogrammen. Den kunskapen finns kanske hos arbetsgivare som är delaktiga i programråden, men andra arbetsgivare skulle kunna anställa en IM-elev utan att ”nånsin förstå att de gjort det”. Det positiva med det, enligt respondenten, är att utbildningsbak- grunden som sådan inte gör någon skillnad. Uppfattas individen

som duktig anställs hen ändå. Respondenten framhåller att utbild- ningen i sig inte borde vara utslagsgivande.

Min huvudtanke är att ingången till utbildning ska vara så öp- pen och bred som möjligt. Vem som helst ska kunna komma till vår bransch. Sen måste vi göra branschens kravspecifikation så tydlig så att det kanske inte är alla som kommer igenom. Men vem som helst är välkommen hit. I dag så tror jag att sortering- en sker på fel grunder och på fel nivå. Och då missar vi många som branschen hade haft nytta av. (Ombudsman, Byggnads)

Det bör betonas att majoriteten av respondenterna inte delar den här uppfattningen. Gymnasieutbildningen beskrivs genomgående som det nålsöga som ska passeras för att en individ ska få en chans på arbetsmarknaden.

Respondenterna representerar olika nivåer inom organisationer- na. Bland företrädare för partsorganisationer på branschnivå tycks skepsisen gentemot yrkespaketen inom ramen för introduktions- programmen vara påtaglig. Det gäller för såväl representanter för arbetsgivarorganisationer som fackliga företrädare. Däremot ser man mer positivt på att använda yrkespaketen inom ramen för vuxenutbildningen. En del respondenter framhåller också att yr- kespaketen skulle kunna vara ett alternativ för elever som vill byta mellan två nationella program, till exempel från ett högskoleförbe- redande program till ett yrkesprogram. Det är med andra ord inte konceptet som sådant man är kritisk till. Snarare tycks det handla om att eleverna på introduktionsprogrammen inte uppfattas som rätt målgrupp.

7.3.2 Yrkespaketen och synen på introduktions-