• No results found

4. MATERIALREDOVISNING OCH ANALYS

4.1. Personen på internet / ”Jag” på internet

4.1.3. Gruppens syn på deras sociala interaktion på internet

”De borde stänga ner Facebook för att tar sån jävla tid av livet, fy fan.” Terese (intervju 12)

Så gott som hela gruppen är online varje dag, tiden varierar mellan en till två timmar beroende på hur dagen ser ut i övrigt till att vara online konstant under sin vakna tid. I flertalet intervjuer kommer det fram att det skulle vara lättare att säga när de inte är online än att ge svar på hur mycket tid de är uppkopplade mot nätet. Respondenterna använder oftast nätet för att kommunicera med sina vänner. Majoriteten av dem använder sig av Facebook som är det främsta sociala mediet som diskuteras. I intervju 4 säger Erika följande om Facebook: ”/…/

alltså alla är ju där.”. En del respondenter säger att de inte är så sociala online men utrycker

ändå att de har en sida på Facebook och att kommunikationen via internet har en viss plats i deras liv. Andra respondenter gör ingen hemlighet av att de spenderar mycket tid online och isynnerhet på Facebook och i andra sociala medier.

”Det är som sagt mitt liv. Så ja det är väl väldigt viktigt. Jag får ju panik om jag inte kan

logga in via mobilen och kolla vad som händer. Det är verkligen så illa att jag kan sitta på krogen till och med så måste jag kolla. Det har gått för långt. Haha.” Viktoria (intervju 8)

Detta är en respondents svar på frågan om interaktion via internet är viktigt för hennes sociala liv. I Viktorias fall är det främst Facebook som används.

Flera respondenter talar även om att de tror att sociala medier kan främja dem i deras karriär. Till exempel att bilder de visar upp på Facebook ska kunna ses av en möjlig arbetsgivare och leda till ett jobb som fotograf. Här är det dock frågan om bilder som de tagit i egenskap av blivande fotografer, inte privata bilder på dem själva eller annat innehåll som kan ses som privat. Deras förhållande till bilder av det slaget kommer vara ämnet rubriken som följer denna.

Gruppen uttrycker inte något större intresse för att läsa andra personers bloggar. Bloggar beskrivs ofta som något meningslöst och banalt. ”Nej usch! Jag tycker det är så värdelöst.

Inte ens mina kompisars följer jag längre. Gjorde det en stund men jag tycker att det är samma sak varje gång. ”Idag gjorde jag de, och då och de” Usch! Nej det tycker jag inte

om.” Nicklas (intervju 1). Läser de väl någons blogg så skrivs den av en person som de känner

och de uppger ofta att anledningen till det är att de är intressant att få veta vad deras vänner gör. Det var däremot flera av respondenterna som själva skriver eller har skrivit egna bloggar. Anledningen till att de bloggar ger de oftast inget direkt svar på. Det finns dock några undantag, Kristina säger i intervju 15 att hennes blogg är en form av dagbok som hon skriver för sin egen skull och Nicklas från intervju 1 som skrev en blogg till ett skolprojekt. Hans ambition är att driva en blogg och försöka göra ekonomisk vinst på det. Han är dock noga med att förklara sig efter att ha sagt det och gör det genom att säga: ”Det är mer ett

experiment så det har ingenting med mig eller mitt sociala nätverk att göra. Jag hatar att läsa bloggar, det är så tråkigt.”

Respondenterna talar ofta om hur det var med internet och sociala medier när de var yngre. Det här rör sig om en generation som har vuxit upp med internet och sociala medier.

”Alltså man började när man var jätteliten med det här jävla Lunarstorm. Det var ju bara för

att alla andra hade det. Man gjorde ingenting där egentligen. Sen kom Bilddagboken, det är kul att kolla på bilder och det tycker jag fortfarande är kul. Men jag laddar inte upp några bilder själv. Och så Facebook och ja där kan man se vad alla håller på med just nu. Nu tror jag inte det kan komma längre. Det skulle vara ifall man hade en videokamera runt sig dygnet runt.” Nicklas (intervju 1)

Annika i intervju 11 tycker att hennes behov av att använda internet och sociala medier har ökat på den sista tiden och säger ”Att det blir ju bara större och större” och det märks även på andra respondenter. När jag frågar om de skulle missa något ifall de inte var online en dag så är svaren blandade. Vissa säger att det är helt klart att de skulle missa något för att de är där de får veta vad deras vänner gör och vad som händer och andra säger att det inte skulle göra något ifall de inte var online en dag. En del av den senare kategorin tillägger dock att de även om de känner att de inte missar något så är det ändå roligt att gå online och se vad som händer.

Respondenterna tycker att internet innebär snabb kommunikation vilket är bra men det negativa är att de går miste om den personliga kontakten som ges när de träffar människor i den fysiska världen. Terese, i intervju 12, berättar till exempel att när hon fyllde 18 år så använde hennes vänner telefonen för att gratulera henne men när hon fyllde 19 år så kom istället majoriteten av gratulationer via Facebook. Hennes syn på Facebook är att det är viktigt att ha men det kontakten där är mer opersonlig än ett telefonsamtal till exempel.

Viktoria, i intervju 8, ger ytterligare ett exempel på den opersonliga aspekten av det sociala livet på internet: ”Men alltså sitter man på internet så sitter man ju bara och skriver. I

verkligheten så gör man ju saker. Man liksom hittar på saker med vänner och gör saker verkligen.” .

Gruppens relation till deras interaktion via internet är kluven. Internet erbjuder dem en möjlighet till en form av interaktion som de också utnyttjar. De anser dock att den formen av interaktion göra att de har mindre direkt kontakt med andra personer.