Social interaktion via nätet

Respondenterna tycker att social interaktion via internet är underordnad den sociala interaktionen som de har i den fysiska världen. Anledningen till att de tycker så är att de anser att interaktionen via internet bara är textbaserade och inte erhåller de signaler och uttryck som den fysiska erbjuder. Jenny Sundén menar att samtal över nätet hamnar i ett gränsland mellan text och det verbala samtalet och detta gränsland tycker respondenterna är opersonligt.

Respondenterna delar oron om att communities på internet skulle orsaka att människor slutar träffa varandra i den fysiska verkligheten för att istället bara interagera via nätet. Dock så ter det sig som en osannolik utveckling i deras fall då de deras syn är att internet inte ersätter interaktionen i det fysiska livet utan mer fungerar som ett komplement. Internet är där de informerar sig om vad som sker i deras bekantskapskrets.

Ett argument för den sociala interaktionens via internets underordnade ställning är att respondenterna ofta väljer att benämna att inte vara online på internet som ”det verkliga livet”. Det som sker på internet är alltså underordnat det som sker utanför internet.

Dock så har de social interaktion via internet ofta och uppskattar det med. Bloggar visar respondenterna inget större intresse av, i alla fall inte av att läsa andras. Bloggar beskrivs som något tråkigt och trivialt. Det tycks inte ligga för dem att välja att följa en blogg pågrund av de delar värderingar och synsätt med bloggens skapare. Vissa respondenter följer någon blogg men då är det en person de känner som har skrivit den och intresset för bloggen ligger inte i åsikterna som förmedlas utan i nyfikenheten i vad den bloggskrivande vännen sysselsätter sig med. Respondenterna kan dock sägas idka bloggens frihet att vara partisk och inte objektiv på ett sätt, då de själv skriver bloggar. Deras användande av bloggar tycks dock inte ha så mycket att göra med att dela med sig av sin syn till potentiella läsare utan då de för bloggar så är det av en personlig anledning och fyller mest deras egna behov. Till exempel som en dagbok eller som en uppgift till ett skolprojekt.

Respondenterna använder sig ofta av communities för deras interaktion via internet. Communities erbjuder ofta en funktion som de anser väldigt viktig nämligen den att kunna begränsa antalet som har tillgång till deras material till endast godkända vänner. Denna funktion anser Paul Levinson vara en viktig del av vänskap över internet vilket stämmer in på respondenternas syn. Den funktionen erbjuder dem en viss trygghet när de är online och nämns ofta som en viktig del i deras strategi att hålla sig säkra på nätet.

5.2. Säkerhet

Säkerhet är en aspekt av respondenternas sociala liv på internet. De framkommer två olika perspektiv på hur de förhåller sig till anonymitet.

Den ena delen av respondenterna tänker de på anonymitet ur bemärkelsen av vad personen själv säger och lämnar ut om sig själv. Den andra delen ser anonymitet ur bemärkelsen som allt som går att finna om en person i ett samlat begrepp, så som tillgänglighet av information och bilder och möjligheten att spåra en person via ip-nummer. De respondenter som tillhör det förstnämnda perspektivet kan till exempel säga att de kan vara anonyma när de vill, det är deras eget val medan de som väljer att se ur det andra perspektivet menar på att allt de gör på internet kan spåras av den som vill. Det sistnämnda perspektivet stämmer överens med David Lyons syn på övervakning på internet där information övervakas och lagras systematiskt för att skapa personliga profiler.

Det framkommer även två perspektiv på huruvida material de lämnar ut kan påverka dem. Det ena perspektivet är att den informationen som kan vara interesse för andra och påverka dem själva i framtiden är personliga uppgifter så som namn, adress, telefonnummer och kontonummer. Det andra perspektivet är att det är inte bara den informationen som kan påverka dem i framtiden utan också den text de skriver och de åsikter som uttrycks där, det skulle till exempel kunna påverka dem senare vid deras framtida jobb. Att arbetsplatser skulle kunna bruka lagrad information om sina anställda är en synpunkt som även David Lyon tar upp som möjliga konsekvenser av övervakning och systematiskt lagrande av information.

Hur de går tillväga för att hålla sig säkra varierar, en del respondenter har ingen speciell taktik. Andra har mer specifika taktiker som att inte lämna ut sin mailadress, hemadress eller liknande samt att vissa vill inte ens säga sitt namn till en ny person de talar med via internet. Jag kommer senare i diskussionen, under rubriken Binärt förhållningssätt till okända personer, gå närmare in på ytterligare ett sätt hur de håller sig säkra i den sociala interaktionen via internet.

Ewa Thorslund menar att nätets användare vara försiktig med att lägga upp bilder på internet då de är omöjliga att återkalla när de väl är där. Det är en syn som respondenterna delar. En bild på sig själv eller någon annan har en speciell roll i interaktionen via internet. Att dela med sig av en bild på sig själv är en handling som visar att de har förtroende för personen som får se bilden. Att få se en bild av personen de talar med är ett sätt att validera den personen. Dock så vet respondenterna om att detta inte går att lita på fullt ut, personen kan skicka en bild som faktiskt inte stämmer. När det kommer till att visa upp bilder på sig själva så är gruppen försiktiga, de ger inte ut en bild hur som helst. Bilden behandlas som en personlig uppgift jämställd med namn, adress och telefonnummer. Det som dock blir lite motsägelsefullt är att respondenterna inte är benägna att dela med sig av sin bild inför en ny bekantskap på internet men de vill dock själva snabbt få tillgång till en bild.

Paul Levinson påpekar att anonymiteten och bristen på fysisk kontakt som internet erbjuder gör att internetanvändare snabbare tar till påhopp än de gör i den fysiska verkligheten och dessa påhopp på nätet är något som respondenterna är medvetna om och försöker undvika. De tycker detta är en negativ aspekt av anonymiteten som den textbaserade miljö som internet utgör.