• No results found

4. MATERIALREDOVISNING OCH ANALYS

4.3. Internet: Säkerhet, anonymitet och rädsla

4.3.4. Personen på andra sidan skärmen

”/…/ så åkte vi till Stockholm för att träffa honom och sen visade det sig vara en 35-åring som

var där.” Terese (intervju 12)

Det går inte att vara säker på vem som är bakom den andra skärmen, vem är det egentligen som de pratar med?

Samtliga respondenter har ett, till en början, kritiskt förhållningssätt till att prata med okända personer på internet. Graden kan skilja, en respondent säger till och med att han knappt litar på sina vänner online, men det gemensamma är att det är svårt att avgöra vem personen de talar med online verkligen är.

Terese berättar i intervju 12 om en händelse hon har varit med om när jag frågar om hon litar på andra personer på nätet: ”Nej. Det beror väl på. Alltså de som jag vet vilka det är, som jag

känner, det är klart dem litar jag på men kommer det någon och addar mig på MSN och säger att ”nämen vi kan skriva och ha det”, ja visst men det, man har vart med om mycket som. Ja så här människor som skickar bilder så visar de sig vara någon helt annan. Jag har faktiskt vart med om det en gång. En kompis som skulle träffa en kille. Han skickade en jättefin bild på sig själv så åkte vi till Stockholm för att träffa honom och sen visade det sig vara en 35-åring som var där. Så nej jag litar inte på människor över lag men de jag känner, absolut. Men det finns en hård yta där också.”.

I gruppen så är det bara Terese som kan ge ett sådant här, konkret, exempel men det hindrar ändå inte övriga respondenter att spekulera, och oroas, över eventuella risker med interaktion med personer som de aldrig har träffat förut. Det talas ofta om att alla inte har gott uppsåt på internet, flera nämner pedofiler som en negativ aspekt av internet. ”Mindre bra är ju som

pedofiler som är ute efter småbarn.” Jonatan, i intervju 3, talar om det negativa med

Facebook.

Respondenterna litar oftast på sina bekanta, som de har träffat i den fysiska verkligheten, även på nätet. Det är endast Henrik, i intervju 1, som direkt säger att han kan ha svårt att lita på sina vänner: ”Det är knappt så jag litar på dom jag känner. Haha. Jag har som sagt undersökt

mycket så jag vet hur illa de kan gå. Så jag är väldigt kritisk till allt som skrivs även om det är mina kompisar liksom.” I hans fall så verkar det främst vara på risken för datorvirus och

liknande som gör att han har den inställningen. Den generella inställningen är att respondenterna kan tala med personer de inte känner på nätet men att de då är på sin vakt, de

börjar tala om ytliga saker och med tiden växer förtroende för personen om han eller hon beter sig ärligt.

Jag nämnde tidigare, under ”Bilden som förstärkning av jaget” hur Linnea, i intervju 13, berättade om sin kontrollmetod av okända personer. Linnea vill ha minst två bilder av en person för att försäkra sig om att personen inte bara hade stulit en bild på någon annan människa och säger att det är sin. Hon är den enda respondenten som har en klar metod för att testa personen på andra sidan skärmen.

Flera respondenter anser att berätta för mycket om sig själv på internet är en dålig egenskap som en person kan ha på internet. De menar att avslöja för mycket om sitt privata liv är en dålig ovana eftersom vem som helst kan få reda på det, så tycker Evelina, i intervju 5, och säger: ”/…/alltså vem som helst kan ju läsa det.”. Det ska dock poängteras att många respondenter tar kontakt med personer de inte känner och tycker det är underhållande och givande för dem. Evelina som är en av dem som tycker att det är en dålig egenskap att berätta för mycket om sig själv på nätet, säger även att det positiva med att vara social online är att träffa nya personer. Hon anser att vara social online är en del av utvecklingen. Det kanske är så att lära sig hantera riskerna faktiskt är en del utvecklingen med.

Så som jag tog upp i föregående rubrik ”Rädslan för andras kommentarer och uppförande på internet” så tycker majoriteten av respondenterna att människor vågar mer när de talar med en person online än de gör när de pratar med människor i den fysiska verkligheten samt att detta även gäller när det kommer till att uppföra sig otrevligt och oärligt. Detta ligger även till grunden för hur de bemöter en ny människa som de inte redan känner och har träffat offline, alltså personen på andra sidan skärmen. Av rädsla för att bli mötta av oärlighet och otrevligt beteende så väljer respondenterna ofta att ha en kritisk syn på den okända personen.

”R: I spelet, jag vet inte. Nej jag tycker det är väl enbart folk som är för coola när det handlar

om internet. Liksom som när man pratar med folk man inte känner. Bra egenskaper vet jag inte. Men jag tycker bara folk som är internet-tuffa om man säger så.

I: Internet-tuffa kan du beskriva det?

R: Ja men som är tuffa genom skärmen liksom, på andra sidan skärmen. Det är väl sådant liksom. Om de håller på, ja.” Magnus, i intervju 19, talar om dåligt uppförande i spel på

Jag har tidigare vid flera tillfällen tagit upp att respondenterna ofta påpekar att internet till största delen bara är text och inte erbjuder den form av kontakt som finns vid ett direkt möte eller ett telefonsamtal. Detta blir dock relevant återigen här. Att avgöra om en person är den som den verkligen utger sig för att vara eller om personen inte bara är ute efter att vara otrevlig i tryggheten bakom skärmen blir svårare att avgöra för respondenterna när det rör sig om samtal som består av endast text. Det blir därför enkelt för respondenterna att utgå från en kritisk syn på de nya personerna de talar med online. Det behöver inte ses som negativt utan mer försiktigt, en sådan inställning kanske behövs för att klara sig i den sociala interaktionen via internet och kunna skapa seriösa vänskapsrelationer med personer utan ha mött dem i direkt i den fysiska verkligheten.

Det ska dock påpekas att om det är en person i deras befintliga vänskapskrets så ser de oftast inte så kritiskt på de personerna, Magnus, i intervju 19, utrycker sig så här om den saken: ”Nja. Jag vet faktiskt inte. Det tänker jag faktiskt inte på. Jag snackar ju mest med kompisar

och så där så jag tänker inte så mycket på sådant.”.