Gymnasieelevernas rankinglista

För att få en uppfattning om hur gymnasieeleverna förhåller sig till olika universitet och vad de anser vara attraktivt med, bad vi dem att rangordna 13 svenska universitet och högskolor utifrån sina egna associationer till dem. Samtliga lärosäten erhöll därefter ett medelvärde som användes för att konstruera en rankinglista gjord av gymnasieeleverna själva. För var och en av de enskilda skolorna, med undantag för Luleå där samtliga skolor slogs samman, konstruerades en egen rankinglista. Därefter sammanställdes samtliga resultat från de tre olika städerna till en total rankinglista.

I figur 17 presenteras den totala rankinglistan, som visar hur eleverna vid samtliga deltagande gymnasieskolor prioriterade de utvalda universiteten och högskolorna. Den genomsnittliga poängsumman lärosätena erhöll redovisas på y-axeln. Ju lägre poäng ett universitet erhöll, desto populärare kan det anses vara. Den genomsnittliga poängen ett universitet kunde få var sju, varför ett universitet med en lägre poäng än sju kan antas vara populärare än genomsnittet.

Figur 17: Samtliga gymnasieelevers rankinglista.

I figur 18 redovisas samtliga skolors egen rankinglista tillsammans med en variabel, A, som visar avståndet mellan gymnasieskolorna och universiteten. Som diskuterades i litteraturstudien har tidigare forskning visat på att universitetens geografiska läge i förhållande till den sökandes hemort har betydelse för hur studenter prioriterar olika universitet. Med anledning av detta valde vi att jämföra gymnasieelevernas prioritering med avståndet mellan universiteten och deras hemorter för att se om en eventuell koppling kunde identifieras även här. Avstånden beskrivs med hjälp av ett varierande antal prickar, där en prick motsvarar ett avstånd på 0-5 mil, två prickar >5-20 mil, tre prickar >20-50 mil, 4 prickar >50-90 mil och slutligen 5 prickar >90 mil. Intill rankinglistorna redovisas även Uranks rankinglista från år 2009 där de utvalda universiteten och högskolorna finns representerade, för att kunna jämföra de olika rankinglistorna. För att se universitetens och högskolornas exakta poäng, samt de enskilda skolornas rankinglistor i diagramform se bilaga 4 respektive 5. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

32 Den totala ranking- Listan Uranks rankinglista 2009 Rankinglista - Gymnasieskolor, Luleå A Rankinglista – Enskilda gymnasiet, Stockholm A Rankinglista - Dahlstiernska gymnasiet, Mellerud A Lunds

Universitet Sveriges Lantbruks universitet Luleå tekniska Universitet * Kungliga Tekniska Högskolan * Linköpings Universitet *** Stockholms

Universitet Lunds universitet Stockholms Universitet ***** Lunds Universitet **** Chalmers ** Kungliga

Tekniska

Högskolan Chalmers Umeå Universitet *** Chalmers *** Lunds Universitet *** Linköpings

universitet Linköpings universitet Lunds Universitet ***** Stockholms Universitet * Karlstads Universitet ** Umeå

Universitet Kungliga Tekniska högskolan Linköpings Universitet ***** Linköpings Universitet ** Stockholms Universitet *** Luleå tekniska

Universitet Stockholms universitet Kungliga Tekniska Högskolan ***** Umeå Universitet **** Kungliga Tekniska Högskolan *** Chalmers Umeå universitet Chalmers ***_** Luleå Tekniska _Universitet ***_{** Örebro Universitet} *** Karlstads

Universitet Luleå tekniska universitet Karlstads Universitet ***** Karlstads Universitet *** Högskolan Väst * Örebro

Universitet Örebro universitet Örebro Universitet ***** Örebro Universitet ** Umeå Universitet ***** Högskolan Väst Mittuniversitet Mittuniversitet ***_* Sveriges _{lantbruksuniversitet} * Luleå tekniska _Universitet ***_** Sveriges

Lantbruks

Universitet Malmö Högskola Högskolan Väst

***

** Malmö Högskola **** Sveriges Lantbruks universitet *** Mittuniversitet Karlstads _universitet Sveriges Lantbruks _universitet ***_{* Mittuniversitet} ***_{* Malmö Högskola} *** Malmö Högskola Högskolan Väst Malmö Högskola ***_{** Högskolan Väst} *** Mittuniversitet ***_*

Figur 18: Sammanställning av samtliga skolors rankinglistor, totala rankinglistan och Uranks rankinglista 2009.

På rankinglistan gjord av de tillfrågade gymnasieeleverna i Luleå hamnade Luleå tekniska universitet i topp, tätt följt av Stockholms universitet, Umeå universitet och Lunds universitet. I botten hamnade Högskolan Väst, Sveriges Lantbruksuniversitet och Malmö högskola.

Enligt eleverna på Enskilda gymnasiet i Stockholm hamnade däremot Kungliga Tekniska Högskolan, Lunds universitet och Chalmers med stor marginal i topp. Bland de tre lägst rankade hamnade Malmö Högskola, Mittuniversitet och Högskolan Väst.

Till skillnad från Luleås och Stockholms elever hamnade istället Linköpings universitet, Chalmers och Lunds Universitet i topp när gymnasieeleverna på Dahlstiernska gymnasiet fick rangordna. På fjärde plats hamnade Karlstads universitet, tätt följt av Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. I botten hamnade Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Malmö högskola och Mittuniversitet alla med poäng över sju, varför de kan antas vara mindre populära än genomsnittet.

När de tre rankinglistorna slogs ihop till en total rankinglista, hamnade Lunds universitet, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan i topp. Sveriges Lantbruksuniversitet, Mittuniversitet och Malmö högskola hamnade i botten.

33

Den totala rankinglistan vs Uranks rankinglista 2009

Vid jämförelser mellan gymnasieelevernas rankinglista och Urank, går det att urskilja vissa skillnader. De flesta lärosäten blev högre rankade av gymnasieeleverna jämfört med Urank, samtidigt som några fick en sämre placering. De universitet som avancerade flest placeringar i gymnasieelevernas rankinglista var Stockholms universitet (4 placeringar), Karlstad universitet (4 placeringar) och Högskolan Väst (3 placeringar). Det universitet som tappade flest placeringar var Sveriges Lantbruks universitet som sjönk med 10 placeringar. Chalmers tappade 4.

I den teoretiska referensramen framgick det att rankinglistor i många fall är missvisande då de utvärderar och jämför så pass olika lärosäten med varandra, vilket resulterar i att en rättvis bedömning nästintill blir omöjlig att genomföra. Detta fenomen blir tydligt i vår undersökning då ett universitet som blivit topplacerat på Uranks rankinglista blir bottenplacerat när gymnasieeleverna själva utvärderar. Det blir då tydligt att det är andra faktorer såsom exempelvis gymnasieelevens val av utbildning alternativt de associationer som förknippas med universiteten som avgör placeringen. För en elev som sökt en ekonomiutbildning vid Linköpings universitet exempelvis, har det ingen betydelse att Sveriges lantbruks universitet är högre rankat då det alternativet inte är aktuellt för den sökande.

Uranks rankinglista 2009 jämfört med varje enskild skolas rankinglista

Enligt tidigare forskning gjord av Perzon (1998) har det, som tidigare diskuterats i rapporten, visat sig att det finns ett samband mellan hur studenter väljer universitet och avståndet mellan studenternas hemort och universiteten. I de rankinglistor som gjordes av Enskilda gymnasiet i Stockholms elever och gymnasieeleverna i Luleå blev det tydligt att det geografiska läget har betydelse för eleverna i deras val av universitet. Bland eleverna på Enskilda gymnasiet hamnade Kungliga Tekniska högskolan på första plats och i Luleå hamnade Luleå Tekniska Universitet i topp. Det blev också till viss del tydligt i fallet med Dahlstiernska gymnasiet där Chalmers som är det närmsta universitetet hamnade på andra plats.

Ett universitet som fått helt olika placeringar på rankinglistorna är Karlstads universitet. Av eleverna på Dahlstiernska gymnasiet blev Karlstads universitet rankat som det fjärde mest attraktiva universiteten, av eleverna på Enskilda gymnasiet, det åttonde mest attraktiva universitetet och av eleverna i Luleå, det sjätte mest attraktiva universitetet. På Uranks rankinglista hamnade Karlstads universitet på tolfte plats. Detta visar på ett tydligt samband mellan elevernas uppfattning om universiteten och det geografiska läget. För eleverna på Dahlstiernska gymnasiet är Karlstad universitet tillsammans med Chalmers de största närmsta universiteten varför deras kunskap om dessa förmodligen är störst. Då Desirée gick tredje året på Dahlstiernska gymnasiet anordnades studiebesök på både Chalmers och Karlstads universitet vilket bidrog med en ökad kunskap och insikt i de två universitetens verksamhet.

Som diskuterades i litteraturstudien enligt Keller (1993) är kunskapen om ett varumärke av stor betydelse vad beträffar uppfattning och vad som associeras med varumärket, vilket framgår tydligt i Karlstad fallet. Detta blev även tydligt i fallet med Kungliga Tekniska högskolan som hamnade fem placeringar högre i rankinglistan gjord av Stockholms elever

34 jämfört med eleverna i Mellerud och Luleå. Utfallet går till stor del i linje med den teori som återfinns i den teoretiska referensramen angående vikten av ett starkt varumärke.

En faktor som kan ha en indirekt inverkan på ett lärosätes placering på en rankinglista är teorin om skolans ålder (Boulton 2010). Vid samtliga gymnasieskolor hamnade Sveriges lantbruksuniversitet, Malmö högskola och Mittuniversitet bland de fyra lägst rankade lärosätena. I fallet med Malmö högskola och Mittuniversitetet kan det finnas ett samband mellan deras låga placering och att de båda lärosätena är relativt nyetablerade (1998 respektive 1993). Därför är det troligt att gymnasieelever saknar kunskap om dem, vilket i sin tur leder till en svag uppfattning om dem som varumärken. Karlstad universitet grundades år 1999, men till skillnad från Malmö högskola och Mittuniversitet är kunskapen om det universitetet större bland de tillfrågade då Karlstad ligger relativt nära Mellerud. Hade undersökningen även innefattat elever i Malmö eller Lund hade säkerligen resultatet blivit annorlunda.

4.2.3 Universitet som varumärke

För att få en förståelse för hur gymnasieelever förhåller sig till rankinglistor lät vi dem svara på följande tre påståenden (se figur 19-21). Påståendena syftar till att undersöka hur stort inflytande rankinglistor har på gymnasieeleverna och för att få en uppfattning om vad i beslutsprocessen som är viktigast för eleven. Det vill säga om det är elevens uppfattning om universiteten som starka varumärken, eller om det är universitetens placering på olika rankinglistor som är avgörande.

Figur 19: Resultatet av fråga Q.

Resultatet som presenteras i figur 19, visar att majoriteten, d.v.s. 56 % av de tillfrågade gymnasieeleverna inte anser att skolan de sökt till måste återfinnas bland de topp tre högst rankade på en rankinglista över Sveriges universitet. 26 % av de tillfrågade svarade att de delvis instämmer med påståendet. 6 % instämmer helt med att det är viktigt att universitetet de har sökt till ligger topp tre på en rankinglista över Sveriges universitet.

Stämmer inte alls 56% Stämmer delvis 26% Stämmer bra 12% Stämmer helt 6%

Q. För mig är det viktigt att det universitet jag söker till ligger topp 3 på en rankinglista över Sveriges

35

Figur 20: Resultatet av fråga R.

Vad beträffar ett universitet som är rankat bland de tre lägsta visar figur 20 att samtliga svarsalternativ representeras av ungefär lika stora andelar. Det är därför svårt att urskilja en generell uppfattning bland gymnasieeleverna om det angivna påståendet. Var fjärde tillfrågad gymnasieelev skulle inte söka till ett universitet som hamnat bland de tre lägst rankade universiteten på en rankinglista. Ungefär lika stor andel skulle inte se bottenplaceringen som ett hinder för att söka till universitetet.

Som diskuterades i uppsatsens litteraturstudie har innebörden av ett starkt varumärke blivit allt viktigare för universitet och högskolor för att bibehålla och öka sin konkurrenskraft gentemot andra lärosäten (Keller 1993). Till följd av det ökade antalet universitet och institutioner har konkurrensen mellan universiteten tilltagit och även intresset hos oberoende aktörer att utvärdera dessa. I litteraturstudien framgick det bl.a. att rankinglistor blivit ett vanligare inslag i universitetsvärlden och att universiteten strävar efter att få en topplacering i sin ambition att locka till sig blivande studenter. Enligt ovanstående undersökning överensstämmer denna teori till viss del med gymnasieelevernas uppfattning. I undersökningen framgår det att det är av mindre betydelse för gymnasieelever att universitetet de sökt till återfinns bland de topp tre högst rankade på en rankinglista. Resultatet tyder på att det är andra faktorer som är viktigare att ta hänsyn till i beslutprocessen. Samtidigt svarar ungefär varannan tillfrågad gymnasieelev att de inte skulle söka till ett universitet som ligger bland de tre lägst rankade på en rankinglista, vilket kan kopplas till att gymnasieeleverna anser att lägre rankade universitet inte har lika starka varumärken som ett lärosäte med en högre placering.

Figur 21: Resultatet av fråga S.

Stämmer inte alls 24% Stämmer delvis 28% Stämmer bra 23% Stämmer helt 25%

R. Jag skulle inte söka till ett universitet som ligger bland de tre lägst rankade på en rankinglista över

Sveriges universitet Stämmer inte alls 8% Stämmer delvis 29% Stämmer bra 38% Stämmer helt 25%

S. För mig är min uppfattning om ett universitet viktigare än en placering på en rankinglista

36 Som figur 21 visar svarade majoriteten av de tillfrågade gymnasieeleverna att deras uppfattning om universiteten är viktigare än en placering på en rankinglista. 25 % instämmer helt och 38 % av eleverna tycker att påståendet ”stämmer bra”. 29 % instämmer med påståendet till viss del. Enligt litteraturstudien tillsammans med tidigare förda resonemang är ett starkt varumärke av stor betydelse för universiteten. Detta blir tydligt i ovanstående undersökning, där det framgår att eleverna skapat sig en uppfattning om universiteten, vilken för den största delen av de tillfrågade, anses vara viktigare än en placering på en rankinglista.

En annan del av undersökningen gick ut på att undersöka vad det är som gör ett universitet attraktivt för gymnasieeleverna, d.v.s. vad det är som avgör hur universiteten står sig i förhållande till varandra i elevernas ögon. Detta studerades genom att låta eleverna rangordna valda universitetsloggor och därefter kommentera vad som avgjorde hur de rankade sitt förstahandsalternativ. Ungefär hälften av samtliga tillfrågade gav en kommentar till vad som gör ett universitet attraktivt för dem. Bland kommentarerna fanns tydliga mönster, varför de delades upp i fem kategorier beroende på deras karaktär. För att se samtliga kommentarer, se bilaga 6. Följande kategorier delades svaren in i:

• Geografiskt läge:

20 % av de tillfrågade ansåg att ett universitetets geografiska läge avgjorde hur attraktivt det var för dem.

• Utbildningar och utbud:

För 26 % av eleverna var det deras önskade utbildning och universitetens kursutbud som avgjorde vilket alternativ som var mest attraktivt för dem.

• Gymnasieelevernas uppfattning om universitetens och högskolornas status och

ställning:

Enligt 37 % av de tillfrågade är det skolans status och ställning som gör ett universitet attraktivt.

• Stad och studentliv:

Var tionde elev uttryckte att ett universitet med ett rikt studentliv och läge i en studentstad var attraktivt.

• Kunskap om universiteten:

7 % av de tillfrågade uttryckte att kunskapen om universiteten var avgörande för vilken skola som var mest attraktiv. För någon var valet självklart då den hade mest kunskap om just det universitet. För andra var det svårt att avgöra då de saknade tillräcklig information om de aktuella universiteten.

Den största andelen kommentarer som gymnasieeleverna angav hade en viss koppling till universitetens status och ställning. Bland dessa svar återfanns kommentarer som ”högskolans rykte”, ”… har man gått på KTH har man hög status…” och ”högt rankat universitet, med mest attraktivt studentliv” (se bilaga 6 för fler kommentarer).

Enligt varumärkesteorin som diskuterades i litteraturstudien är det kunskapen om varumärken som är avgörande för hur de uppfattas och vad som associeras med dem (Keller 1993). I elevernas fall kommer denna kunskap ifrån olika källor, vilket även diskuteras i uppsatsens första kapitel. Som tydligt framgick av undersökningen har eleverna översatt

37 denna kunskap i associationer till universiteten, vilket till stor del går i linje med varumärkesteorin.

Bland kommentarerna hade en femtedel av svaren en koppling till det geografiska läget. I det här fallet avser kategorin mer än bara avståndet mellan hemort och universitet till att även omfatta elevernas uppfattning om olika städer. Bland svaren återfanns kommentarer som ”Att det ligger i Stockholm, vilket gör det mest attraktivt”, ” Lund ligger nära resten av Europa” och ”LTU ligger närmast och jag vet mest om det universitetet” (se bilaga 6 för fler kommentarer). Resultatet stödjer alltså till viss del den tidigare forskning som bedrivits inom området där avståndet mellan hemort och universitet har visats ha en inverkan på hur elever prioriterar universitet och högskolor.