4.1.1 Beslutstilar
För att få en uppfattning om vilken betydelse rankinglistor har för gymnasieelever som sökt vidare till högskola och universitet, formulerade vi fyra påståenden som eleverna fick ta ställning till. Syftet med påståendena var att studera hur gymnasieelever är som beslutsfattare, d.v.s. hur mycket information och hur många alternativ de tar i beaktning inför valet av universitet och högskola. Om resultatet visar att majoriteten av gymnasieeleverna inte söker efter så mycket information och inte heller beaktar flera alternativ förefaller det som ett generellt beteende. Eftersom rankinglistor är en typ av studentinformation kan det då antas vara troligt att gymnasieeleverna inte använder sig utav rankinglistor. Följande fyra påståenden fick gymnasieeleverna ta ställning till:
A. Jag överväger ett universitet och lägger inte ner så mycket tid på att söka information om
det.
B. Jag överväger ett universitet och söker efter så mycket information som möjligt om det
universitetet.
C. Jag överväger flera universitet och lägger inte ner så mycket tid på att söka information
om dem.
D. Jag överväger flera universitet och söker efter så mycket information som möjligt om de
universiteten.
Enligt den teorin efter Driver et al (1990) refererat i Bradberry et al. (2003) som presenterades i litteraturstudien angående olika beslutsfattare går det att urskilja vissa mönster i hur människor fattar beslut. Teorin skiljer mellan fyra olika typer av beslutsstilar. Stilarna tar hänsyn till hur många alternativ beslutfattaren tar i beaktning och hur mycket information som efterfrågas(ibid.).
Resultatet av gymnasieelevernas uppfattning presenteras i diagrammet nedan, (se figur 9), där antalet svar redovisas på y-axeln och svarsalternativen på x-axeln. Diagrammet visar att det i vår undersökning är svårt att urskilja ett generellt beteende bland gymnasieeleverna vad beträffar hur de beslutar om vilket universitet de vill studera vid. På samtliga påståenden svarade den övervägande delen att de inte instämmer, vilket blir aningen motsägelsefullt och svårtolkat eftersom de fyra alternativen går emot varandra. Att analysera och hitta ett generellt mönster i hur gymnasieeleverna är som beslutfattare blir därför svårt men väcker frågor till vidare forskning. En mer personlighetsinriktad studie där hänsyn även tas till elevernas bakgrund och ambition skulle möjligtvis ge ett mer stratifierat och förklarande resultat. Det skulle då möjligen gå att dra paralleller mellan hur eleverna är
25 som beslutfattare med hur de fungerar i vardagliga situationer, exempelvis hur ordningsamma de är.
En annan aspekt som skulle vara intressant att studera är hur länge eleven vetat vilken utbildning den vill gå. Beroende på hur övertygad eleven är om vad och var den vill studera kan beslutsstilen förmodligen se annorlunda ut. Med detta menas att en person som vet exakt vad den vill utbilda sig till, kanske inte behöver söka efter så mycket information, som en person som är osäker på och har flera alternativa utbildningar i åtanke.
Figur 9: Resultatet av hur samtliga tillfrågade är som beslutsfattare.
För att se hur de ingående gymnasieskolorna svarade på samtliga flervalsalternativ, se bilaga 3 och 4.
4.1.2 Beslut- och adoptionsprocessen
För att ta reda på i vilket skede av beslutprocessen gymnasieeleverna använde sig utav rankinglistor fick de ta ställning till fem olika påståenden, som alla hade en koppling till beslutsprocessen (Hossler & Gallagher 1987) och adoptionsprocessen (Armstrong et al. 1996). Genom de ställda påståendena var det också möjligt att undersöka om gymnasieeleverna använde sig utav rankinglistor överhuvudtaget. Följande påståenden fick eleverna ta ställning till:
E. Jag använde mig utav rankinglistor när jag först kom på att jag ville studera vidare på
universitet, för att få mer information om dem.
F. Jag använde mig utav rankinglistor när jag redan var intresserad av ett antal universitet
som jag ville veta mer om och hur de förhöll sig till konkurrerande universitet.
G. Jag använde mig utav rankinglistor som hjälpmedel när jag valde mellan två universitet. H. Jag använde mig utav rankinglistor efter att jag varit på besök på ett universitet/ besökt
en högskolemässa/ varit på gästföreläsning.
I. Jag tittade på rankinglistor efter att jag ansökt den 15:e april till olika universitet och
högskolor. 0 10 20 30 40 50 60 70
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer bra Stämmer helt A B C D
26 Resultatet av elevernas uppfattning presenteras i diagrammet nedan (se figur 10), där antalet svar redovisas på y-axeln och svarsalternativen på x-axeln. För att se hur de ingående gymnasieskolorna har svarat, se bilaga 3.
Figur 10: Resultatet av i vilket skede rankinglistor användes av gymnasieelever.
Samtliga påståenden som eleverna ombads besvara täckte hela ansökningsprocessen, d.v.s. från det första skedet av intresseväckandet till att sista ansökningsdagen passerat. Hur som helst förefaller resultatet som så att gymnasieeleverna inte använde sig utav rankinglistor i någon större utsträckning i samband med ansökningsprocessen. Diagrammet ovan antyder att den större delen av de tillfrågade gymnasieeleverna inte använde sig utav rankinglistor när de stod inför beslutet om vilket universitet de skulle studera vid. Det skede som rankinglistor ändå verkar ha haft störst inverkan i, även om i begränsad utsträckning, är i början av ansökningsprocessen, d.v.s. i det stadiet då elevernas intresse för universitetsstudier väcktes och då de redan var intresserade av ett antal universitet. Detta motsvaras av påstående E och F. Vid de båda stegen svarade knappt var tionde elev att påståendet om att de använde rankinglistor stämde bra.
Detta mönster går i linje med den teori enligt Armstrong et al. (1996) som diskuterades som adoptionsprocessen i uppsatsens litteraturstudie. Processen inleds med de två stegen ”Awareness” och ”Interest” och beskrivs som de steg inom vilka intresse väcks för en ny produkt samtidigt som sökandet efter information påbörjas(ibid.). I den här studien motsvaras dessa steg av att eleverna blir intresserade för universitetsstudier och önskar söka efter mer information om alternativa möjligheter och det är enligt undersökningen här som rankinglistor var aktuella.
Utifrån de steg Harrison (1996) beskrev beslutprocessen, innebär detta att det är i de inledande stegen ”setting managerial objectives” och ”searching for alternatives” som gymnasieeleverna använde rankinglistor, d.v.s. då mål och ambitioner sätts upp. I elevernas fall kan detta jämföras med att de blir medvetna om att de vill studera vidare, varvid ansökningsprocessen tar vid.
0 20 40 60 80 100 120
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer bra Stämmer helt
E F G H I
27
Även om de som använde sig utav rankinglistor i de första skedena av ansökningsprocessen inte var representerade av en majoritet är det ändå svar som sticker ut. Genom att studera hur de enskilda universiteten svarat på påståendena visar påstående E att det i stort sätt är samma svarsmönster bland skolorna. Den skola där fler elever i förhållande till de övriga, svarade att påståendet stämde bra var Enskilda gymnasiet i Stockholm. Bland svaren på påstående F går det inte att urskilja någon skola som sticker ut.
Resultatet väcker en viss förvåning då författarna, genom sin förförståelse för ämnet, hade förväntat sig att ett större antal elever hade svarat att de använt rankinglistor, men framförallt i ett senare skede. När vi blickar tillbaka till vår egen beslutprocess var det främst när vi var medvetna om vilken utbildning vi ville gå och vilka universitet som var intressanta, som det blev av betydelse att veta, hur dessa stod sig i förhållande till konkurrerande universitet med liknande utbildningar. Samtidigt som vår egen uppfattning om universiteten redan gallrat och avgjort vilka som överhuvudtaget var aktuella att utvärdera. I både adoptionsprocessen (Armstrong et al. 1996) och beslutprocessen enligt Harrison finns det två liknande steg som beskrivs som ”evaluation” respektive ”comparing and evaluating alternatives”. I dessa steg jämförs och värderas alternativ med varandra, varför det hade varit troligt att rankinglistor hade haft en högre användningsfrekvens i motsvarande skede bland gymnasieeleverna. Eftersom rankinglistor utvärderar och jämför universitet med varandra kan de ses som ett lämpligt verktyg under just utvärderingsfasen.
De tre sista påståendena (G, H och I) ställdes i syfte att ta reda på huruvida rankinglistor användes i slutet av adoptions- och beslutprocessen. Som undersökningen visar var rankinglistor inte heller ett alternativt hjälpmedel under dessa skeden.
4.2 RQ 2: Förhållandet mellan gymnasieelevernas syn på rankinglistor och