Gymnasieelevers uppfattning av vardagskultur i bildämnet

2.1 Fördelar

Kim var en av de mer entusiastiska informanterna som lös upp när det talades om inbäddning av vardagskultur i bildämnet. Vid fråga om Kim hade jobbat med sina intressen i bildämnet svarades det följande:

Ja. det har jag faktiskt kunnat göra, väldigt mycket under webbutvecklingen i… tvåan, där var det, där fick jag faktiskt göra en hemsida om Starcraft faktiskt som bara handla om det. det var rätt kul (Kim)

Följdfrågan handlade om vilka känslor Kim fick inför sådana lektioner där det visade sig att lusten att gå till skolan ökade eftersom Kim arbetade med att göra en hemsida om ett datorspel (Starcraft) var mycket populärt.

Wing ställde sig också positiv till vardagskultur i bildämnet och menade att det är roligare när uppgiften känns närmare till en själv. Wing ansåg ville hellre göra en “halvkass bild på någonting som är bra, än en skitbra bild på något som är kasst” (Wing). Med “bra” och “kasst” menade Wing var vad som värderades som bra respektive “kasst” utifrån egna intressen.

Frågan utvecklades till att Wing fick reflektera om det skulle presteras bättre om uppgiften var närmare en själv. Wing trodde absolut man presterar bättre då och ansåg dessutom att uppgiften hade blivit roligare (Wing).

Deniz uttrycker sig på ett liknade sätt men ser även en annan poäng med att få ta in tiden utanför skolan i skolarbetet. Deniz menade att då kan man både utveckla sig inom det skolan vill lära ut samtidigt som en sammanförning av vardagskultur inte bara med bildämnet utan även i andra ämnen kan ske.

Det är roligare för eleverna om de får använda sig av sin, det som den gör på sin fritid, och får fortsätta med det jobbet i skolan. så de e ju, det är därför jag gillar den här skolan, för vi har kreativa uppgifter, om vi skriver och så där så brukar det vara väldigt fritt typ om man ska skriva en artikel om någonting så kan man välja någonting man är intresserad av. (Deniz)

Nour hade också en positiv inställning till att koppla in vardagskultur i bildämnet och menade att det hade varit mera “skoj” därför att det man gör utanför skolan gör man

Vidare tror inte Nour att det skulle vara något problem för en lärare att kunna koppla tiden utanför skolan till uppgifterna, om nu inte läraren är ute efter att se “eleverna lida” (Nour).

Det fördes även en diskussion med en informant vi kallar Zana. Diskussionen handlade om huruvida Zana hade presterat sämre med en uppgift om något som värderades som “tråkigt” varpå Zana påpekade att tiden som hade lagts på uppgiften skulle förändrats.

Ja jag hade inte lagt ner lika mycket tid på det [//] nu satt jag liksom hemma för att det var ganska kul.[//] Hade jag fått välja så hade jag valt ett program som jag tyckte var kul, nu gör jag aldrig någonting om inte just på lektionen. och då är det ändå inte mest typ inte snygg programmering (Zana)

I Zanas exempel berättas det att när någonting var intressant, jobbade Zana utanför lektionstiden, men annars så blev saker bara gjorda på skola under lektionstiden. Vid intervjun med Dung framgick det även här att det blev bättre när det fick arbetas med något som var kul. Dung tyckte både det går lättare och blir mer intressant och roligare och hänvisade också till bilduppgiften vi gav där Dung tyckte att “gubben” i bilden gick bättre att teckna än andra bilder (Dung).

Vidare sade Dung att förutsättningen för att uppgiften ska bli bra är självklar. Man behöver känna ingen det som tecknas. “Gubben” i fråga som Dung tecknade var något som var mer nära än andra saker. Dung tog också upp nämnvärt exempel som inte berörde bildämnet:

För att göra det kul[…] de e att, om man nu, man skulle kunna ge, vara lite friare i att, om man ska skriva något tillexempel, du får skriva om det här om du vill eller asså att dom inte e liksom e det måste vara om just det här som vi fick, vi skulle skriva om a, abort och de e ju inte.. jag hade hellre skrivit om någonting annat. (Dung)

Dung menar att läraren kunde lika gärna be eleverna skriva om något annat än om det kirurgiska ingreppet abort om det nu ändå är svensk grammatik som betygsattes i den uppgiften.

Tidigare i samma intervju förde även Dung resonemang kring entusiasmen i en bilduppgift kopplad till vardagskultur. Dung menade på att om ett tydligt motiv behövdes till varför uppgiften skulle genomföras annars hade Dung bara suttit ut tiden och väntat (Dung).

Lelle fick frågan om motivationen ökar vid en uppgift som är kopplad till vardagskultur varpå en reflektion fördes kring den tidigare givna bilduppgiften:

Man blir motiverad till arbete om det är något man känner igen och kan relatera till men på detta sättet [ehm], just i den uppgiften var det inte direkt någonting som hjälpte, då det inte gav någon större förändring [ehm] dels för att ämnet och skiss [ehm] att skissa är en så negativ del hos alla (Lelle)

[//]Såklart blir det roligare att teckna något som man själv får tänka fram sen så om de

är roligt att teckna är en annan fråga [skrattar] (Lelle)

Slutligen konstaterades det utifrån resultatet att enligt en del informanter fanns det också en fördel med vardagskultur i bildämnet som nödvändigtvis inte hade en positiv påverkan på lärande men däremot på att arbetsprocessen skulle gå smidigt till och ta slut snabbt.

Exemplet vi lyfter fram är informanten Robins resonemang om värdering kring slutresultatet i en bilduppgift där Robin ansåg att ju jobbigare själva processen är desto mer värderas resultatet (Robin). Vi fick intrycket av att ju svårare och “tråkigare” en uppgift är för Robin desto stoltare blir hen över resultatet.

Robin ansåg att bilduppgifter blir “roligare” och enklare med hjälp av vardagskultur men det visade sig dock att resonemanget avrundades med att Robin föredrog den kortaste vägen då detta var minst ansträngande, då en mindre jobbig prestation var mer eftersträvansvärt.

- Enkelt säger du?

- Man har den inspirationen där liksom så att det blir enklare - Att komma igång?

- Ja och komma igång, mycket. - Gör det det roligare?

- ja det gör det ju roligare - När du kommer igång direkt?

- Ja det… det, ja om det är något man gillar så är det ju roligare. Om man kommer igång snabbt är man ju färdigt snabbt och det är ju bra

- Snabbt är roligt, långsamt är tråkigt? - Ja snabbt är roligt (Robin)

Robin klargör varför det är enklare att ta något man känner till från sin vardag i bilduppgiften. Tankeprocessen blir då kortare och därmed enklare.

Vi såg också andra exempel på informanters positiva förhållning till vardagskultur i bildämnet som nödvändigtvis inte gynnande lärandet. Ett av dessa exempel handlar om informanten Cameron som började reflektera kring bilduppgiften som

informanterna tilldelades. Cameron berättade att hen hade börjat observera saker i klassrummet som man kanske inte annars ser.

Jag finner det spännande, få att se, du får ju inte se vad andra gör men du får ju se, men du får ju se

hur dom tänker och hur dom reagerar när man frågar sådana frågor (Cameron).

Även Farah hade en liknande ingångspunkt och berättade att det är roligt att få se klasskamraternas reflektioner. Farah såg ett spänningsmoment i att iaktta hur klasskamrater tänker då detta kunde inspirera Farah i sitt val motiv (Farah).

Under genomförandet av bilduppgiften hade en informant vi kallar Deniz studerat vad de andra informanterna hade valt att illustrera. Deniz menade på att man kunde se vilka klasskamraterna egentligen var. Klasskamraternas “essens” syntes då klarare för hen. (Deniz).

Det framgick att informanters vardagskultur även tidigare hade använts i bildämnet vilket flera ställde sig både delvis samt klart positivt till. Resultatet visade generellt att det fanns klara tendenser till positiv inställning samt positiva erfarenheter kring sammanförandet av informanternas kulturella kapital i pedagogiken.

Själva uppfattningen av vad “fördelar” i bildämnets läroprocesser skiljde sig åt bland informanterna. Vi tycker att det genomgående temat med informanters uppfattning av fördelar med vardagskultur i bildämnet handlade om uppgifter eleverna tyckte var roliga för att de fick arbeta med något de var intresserade av hemifrån. Vi såg alltså en återkommande positiv koppling mellan motivation och “frihet” i kreativa processer.

Vi anser att det är viktigt att understryka att enskilda informanter som ställde sig positivt inställda till vardagskultur i bildämnet kunde även belysa både för och nackdelar med detta.

2.2 Neutralt

I följande text kommer vi presentera de neutrala åsikterna gällandes vardagskultur. Lelle var en av informanterna som hade en neutral inställning till vardagskultur i bildämnet och förklarade att uppgiftens innehåll spelade föga roll. Lelle skulle själv inte prestera bättre även om det varit fritt motiv i en bilduppgift. Det gjordes så gott Lelle kunde under de fem minuter varje bilduppgift vi gav informanterna utspelade sig under (Lelle).

Informanten Jona förde ett resonemang kring meningsskapande och uttryckte att en bilduppgifts upplägg inte spelade någon roll så länge Jona gynnades av den. Det som skulle gynnas var målet med skolan (Jona). Detta tolkar studien således som ett neutralt förhållningssätt då Jonas åsikt kontrasterade sig från andra informanters åsikter på det vis att de andra som talade om meningsskapande ändå värderade en bilduppgifts upplägg.

Generellt var det få informanter som såg längre fram i tiden och använde sitt framtida yrke som en faktor vid vad som värderas som motivering i skolan. Jona ställde sig också frågan varför det ska behövas att läraren ska poängtera att man ska använda sig av sin vardagskultur, tiden utanför skolan eller intressen i bildämnet. Jona anser att utrymmet ges om man vill inkludera vardagskultur själv. Inkluderingen borde vara outtalad och att det redan finns tillräckligt med utrymme (Jona).

2.3 Nackdelar

Informanten René hade dock en mer klar negativ inställning till inbäddning av vardagskultur i bildämnet med en ingångspunkt som handlade om att det är jobbigt att tänka själv vilket gör det skönt att bli vägledd ibland istället kan koncentrera sig på uppgiften (René).

En informant med liknande inställning som René var Hadi med en åsikt som vi ansåg intressant då det likt René talade om svårigheter med att anta sig en bilduppgift med för bred ingångspunkt. Hadi menade att man har ju kännedom om det man gillar men det blir svårt om fältet man väljer i blir för brett och generellt (Hadi) varpå filtreringsarbetet blir för omfattande. Senare i samma intervju resonerar Hadi kring guidelines och teman:

-Det är ibland lättare när man får [...] när man får guidelines, men som jag säger uppskattar jag gärna, på nåt sätt om jag får lite struktur på arbetet så man inte bara sitter och vimsar och inte bara spenderar halva tiden och bara försöker komma på vad man ska göra liksom

-Vad menar du med struktur?

-Alltså det får gärna va teman, alltså nånting som förankrar en i uppgiften (Hadi)

Informanten Tobbi var också en som såg en fördel med vad René kallar för guidelines men inom relativt öppna ramar.

- Ibland har man kanske svårt för att komma på något det beror ju på liksom från person till person tror jag.

- Jag det beror ju på om man kommer på något. Alltså i bland är det bättre om någon annan bestämmer ju. (Tobbi)

Enligt Tobbi upplevde vissa informanter kanske varierade svårighet att ta sig an bilduppgiften. Tobbi uttryckte att kanske fick någon informant en idé snabbt som informanten ville genomföra, medan andra informanter hade svårare för att komma på något. Att arbeta mer fritt sätter mer press på eleverna att hitta på egna saker sade Tobbi vars avslutande reflektion kring detta handlade om att när elever måste komma på många nya idéer så kommer detta leda till utveckling av elevens fantasi vilket ansågs positivt (Tobbi).

Kim, en informant med delade åsikter hade en uppfattning kring studiens bilduppgift som kan tolkas negativt med följande resonemang:

Ja alltså, det var en rolig tanke när jag börja, sen såg jag en besvikelse liksom [kaskadskratt], när jag såg slutresultatet, då tänkte jag “Nä!”, jag föreställde mig det lite häftigare i min skalle (Kim)

Kim värderade alltså slutresultatet till den grad att besvikelse uppstod då inte slutresultatet gjorde var tillfredställande. Detta uppfattar vi som en potentiell nackdel vid inkludering av vardagskultur i bildämnet.