De uppfattningar kring vardagskultur i bildämnet rörde sig i tre läger som vi utröna som positiva, neutrala och negativa. Dessa uppfattningar besvarade även den andra frågeställningen på det sätt att uppfattningen av vardagskultur i bildämnet tolkar vi
vara beroende av gymnasieelevers inställning till förhållandet mellan det som händer utanför skolan och det som gymnasieleven ägnar sig åt vid sidan om skolan. Det handlar om gymnasieelevers inställning till motivation, meningsskapande och verklighetsförankring.
Majoriteten av de gymnasieelever vi intervjuade hade en positiv uppfattning av vardagskultur i bildämnet som baserades på tidigare erfarenheter eller framtida föreställningar. Vidare ansåg dem att deras fritidsintresse underlättade eller kan underlätta deras kreativa process genom ökad verklighetsförankring, motivation och meningsskapande.
Gymnasieelever som hade en negativ inställning till vardagskultur i bildämnet baserade sina uppfattningar på erfarenheter eller framtida föreställningar. De ansåg att den kreativa processen och målet med resultatet försvåras gradvis eller avsevärt. Detta eftersom de upplevde kreativa komplikationer vid för stor valfrihet då de istället föredrog teman eller guidelines vilket vi anser ändå kan inkludera vardagskultur. Några få gymnasielever upplevde också att det redan finns tillräckligt med vardagskultur i bildämnet eller att det är onödigt. Tidigare belyste vi under tolknings och diskussionsdelen vikten av kulturkunskap hos pedagoger samt att förse ungdomar med vägar till motivation. Vår reflektion till att gymnasieleverna ansåg att vardagskultur i bildämnet är onödigt är dels att alla har rätt till sin egen uppfattning och dels att den kan bero på brist på kunskap av användningens potential.
Övriga uppfattningar som berörde vardagskultur i bildämnet anser vi bygger på hur elevers tidigare samt nuvarande lärare har värderat elevernas kunskap samt hur och om läraren har uppmuntrat elevers egen kunskap och inkludering i beslut. En spekulation från vår sida är att uppfattningar kring fenomenet baseras på huruvida elever har blivit uppmuntrade eller inte att ventilera sin vardagskultur i skolan tidigare.
Oavsett uppfattning hade de elever vi intervjuade en gemensam nämnare. De ansåg att det är en nackdel att vara omotiverad precis som Kim uttryckte med att “man alltid sparar skolarbete till sista stund när man är omotiverad” (Kim). Vi ser därför att vardagskultur har en plats i bildämnet för att det kan gynna motivation i de kreativa skapelseprocesser hos gymnasieelever i deras lärande.
Slutord
I efterhand kan vi titta tillbaka på uppsatsen i sin helhet med konstruktiva glasögon. Vi upplevde att studiens frågor var väl formulerade men under intervjutillfället såg vi att det bidrog till risk för utsvävning. Detta var något vi borde ha varit mer vaksamma på. Vi kunde tagit mer hänsyn i vår planering av intervjuerna så vi kunde agera mindre vägledande. Detta gjorde i sin tur att det blev mycket material att transkribera vilket vi insåg skulle ta för lång tid. Under våra intervjutillfällen hade vi behövt tänka på att låta informanterna tala längre, det vill säga ge dem mer utrymme för reflektion. På så vis hade fått bättre stycken att citera ifrån och på så vis slippa vår inblandning och minskat vår synlighet i citaten. Vi tror att det är en fråga om övning och att det är en konst att bli en bra intervjuare.
Tittar vi framåt leds tankarna återigen till Fasts metafor om elevers kunskapsryggsäckar som inte borde lämnas på klädhängaren. Vi gör kopplingen att det kan finnas ett pedagogiskt värde att låta samtliga ungdomar reflektera kring sin vardagskultur som en tillgång i elevens lärande, att få en verklighetsförankring i alla nya kunskaper uppmuntrar till dagligdags användande. Vilket vi också kan koppla till läroplanen från GY 2011 där man kan läsa följande:
En trygg identitet och medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. (Läroplanen för GY:2011)
Studien av gymnasieelevers syn på vardagskultur i bildundervisningen kan enligt oss således bidra till ett reflekterandes material till forskning om pedagogik som tar hänsyn och hjälp av ungdomskulturella strukturer.
Fenomenet eller samlingsbegreppet vardagskultur är en elevs verklighet utifrån elevens perspektiv. Eleven har rätt till en egen uppfattning vilken kan skilja sig avsevärt från andras uppfattningar. Detta kom vi fram till efter en resa som började med att vår uppfattning var att vardagskultur enbart hör till tiden utanför skolan vilket det visade sig inte behövde vara. Att våga diskutera varandras uppfattningar kan gynna förståelse och utökad perspektiv i vardagen.
Litteratur
Dysthe, Olga (2010) Dialog, samspel och lärande: Lund studentlitteratur
Denscombe, Martyn (2009) Forskningshandboken -för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna: Lund studentlitteratur AB
Eliasson, Annika (2006) Kvantitativ metod från början: Lund studentlitteratur AB Ericsson, Claes & Lindgren, Monica (2010). Musikklassrummet i blickfånget: vardagskultur, identitet, styrning och kunskapsbildning. Sektionen för lärarutbildning, Högskolan i Halmstad
Fast, Carina (2007) Sju barn lär sig läsa och skriva Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola: Uppsala universitet
Heith, Anne (2006) Texter-medier-kontexter: Studentlitteratur
Holme, Idar, Solvang ,Bernt (1997) Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder: Lund studentlitteratur
Lindstrand, Fredrik, Selander, Staffan (2009) Estetiska läroprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer. Lund: Studentlitteratur
Lalander, Philip, Johansson, Thomas (2007) Ungdomsgrupper i teorin och praktiken. Lund: Studentlitteratur
Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsson, Staffan (2011) Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi: Lund studentlitteratur
Ringquist, Anna Charlotte (2010) Människan socialt och kulturellt: Liber AB Stockholm
Uljens, Michael (1989) Fenomenografiforskning om uppfattningar: Lund studentlitteratur
Willis, Paul (1996) Common culture: symbolic work at play in the everyday cultures of the young. Milton Keynes: Open University Press. Tillgänglig på Internet:
http://www.hh.se/download/18.70cf2e49129168da0158000134534/Rapport-FULL-
2010-1.pdf (24.11.2013)
Vetenskapsrådet i samarbete med centrum för forskning- och bioetik vid Uppsala
universitet. Tillgänglig på internet: http://www.codex.uu.se/manniska2.shtml
Läroplan för gymnasieskola 2011. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/
(24.10.2013)
Nationalencyklopedin, Fenomenologi. Tillgänglig på internet:
http://www.ne.se/fenomenologi (24.11.2013)
Nationalencyklopedin, Fenomenologi. Tillgänglig på internet:
http://www.ne.se/fenomenografi (24.11.2013), (Endast tillgänglig genom betald
Bilagor
Bilaga 1. “Brev till praktikhandledare”