Sökning på ordet hälsosamhet i dåtid gav väldigt få resultat, utan detta fick finnas genom andra sökningar. Ordet är betydligt mycket vanligare idag.
Frykmans text (1992) utgår delvis ifrån ett maktperspektiv. Han skriver om hur statens uppfostring och upplysning också blir till ett redskap för övervakning. Det ständiga
övervakandet gör människan medveten om det konstanta fokuset på kroppen. Kroppen är en viktig utgångspunkt för vetenskap och den har varit en centralpunkt för forskning under lång tid. Kulturell förändring kommer ofta som resultat av kroppsligt utövande, även om det är omedveten sådan. Medborgarna fick ett välfungerande samhälle i utbyte mot att vänja sig vid att någon annan vet bättre än dem. Medelklassen var framgångsrika i att sprida sitt budskap genom resonlighet och vetenskap. (Frykman 1992: 37f). Detta kopplar samman till Foucaults beskrivning av makt och kunskap, eller vetande. Att det är en föränderlig maktprocess men att den som innehar kunskapen innehar den övre maktpositionen.
30
I flera tidningar nämns den nya hälsokampanjen 1944, som går under namnet ”Ett friskare folk”. Med hjälp av en ”kraftig propagandaapparat” ska det klargöras för folket hur en ska bete sig för att inte bli sjuk (DN 1944-11-08: 1). Kvinnor ombeds vara drivande och ta ansvar för hälsokampanjens budskap, då kvinnor är så kloka, i artikeln ”Kvinnorna måste leda folkhälsan till seger” som är ett sammandrag om hälsokampanjens öppnande som hölls på konserthuset. Folkhälsans vikt framförs och olika ”hälsopampar” håller tal och även Per Albin [Hansson] ”applåderar [den] slanka figuren!” (DN 1945-02-26: 4). Det är Sveriges
läkarförbund tillsammans med Svenska gymnastikförbundet som dragit igång kampanjen, som ämnar till att förebygga sjukdom genom motion och god kosthållning (”En stor kampanj för folkhälsans höjande” DN 1944-12-18: 3).
I en nutida DN-artikel (”Agneta kände sig illa till mods på tuff kick-off” 2012-11-22) med ingressen ”Är vi på väg mot en framtid där bara vackra, tränade och sunda människor får jobb?” berättar den intervjuade om sina farhågor om nutidens syn på hälsodiskurser. I artikeln skriver Agneta som arbetar med personalhälsovård om hur hon oroas över inställningen till hälsa på företaget. Under en kick-off hade hon och hennes kollegor blivit tvungna att cykla en lång sträcka i regn, kyla och mörker, och när de kom fram väntade fler fysiska aktiviteter, utomhus. Hon tänker att ”de hurtiga” nog trivdes men att många av de som var äldre hade det väldigt svårt. Hon ser en begynnande hälsomoralism och säger
Visst är det mycket angeläget att röra på sig, att sova tillräckligt många timmar och att äta varierat och lagom. Men nu är gränsen mellan jobbet och det privata livet på väg att suddas ut. Tänk om allt fler arbetsgivare börjar kräva att de anställda motionerar och äter hälsosamt för att de ska få ha jobbet kvar
Hon oroar sig för en framtid där ”endast vackra, sunda och vältränade människor passar in”
och de som inte passar in får stå i skamvrån. ”Människor känner sig jagade från flera håll.
Myndigheter, politiker och nu även arbetsgivarna kommer med allt fler råd, och till och med krav, om hur vi ska leva vårt liv även på fritiden”. Då hon arbetar med företagshälsovård har hon erfarenhet och kunnande på området, och människor hon arbetat med har berättat om stress de känt av pressen att vara i toppskick och äta nyttigt och att det idag finns arbetsplatser som använder konditionstester vid rekrytering, och skapar individuella hälsoprofiler av anställda. Hon förvånas av hur mycket fokus som läggs på den anställdes livsstilsfaktorer och hur lite som läggs på den psykosociala arbetsmiljön. ”Alla människor blir någon gång sjuka och med åldern kommer en del krämpor. Höfterna, knäna, ryggen ... Kroppen är inte i lika bra
31
skick som tidigare. Men det innebär inte automatiskt att arbetsprestationen blir sämre” (DN 2012-11-22).
En artikel som handlar om nyttan av förändring har titeln ”Byta livsstil nyårslöfte som lönar sig” (DN 2005-01-16) och undertecknas DNs vetenskapsredaktions medarbetare Karin Bojs, Maria Gunther Axelsson och Gunilla Eldh. I texten skrivs att ”70% av alla cancerfall skulle kunna undvikas med en vettigare livsstil” och så är även fallet för hjärt-kärlsjukdomar, sömnsvårigheter, depressioner, demens, diabetes m.fl.
Det var faktiskt på nyårsdagen för ett par år sedan som jag först klev in på Friskis&Svettis medeljympa. Jag var djupt skeptisk. Hade en föreställning om Friskis&Svettis som en outhärdligt äppelkäck organisation där halvfeta, medelålders personer skumpade omkring till charmlös musik. Som Hitlerjugend ungefär, fast en äldre och tjockare målgrupp. […] Steget till massgympan var stort, men denna nyårsdag kändes det nödvändigt. Jag hade själv blivit medelålders, och risken var överhängande att jag snart också skulle bli halvfet (Karin Bojs, DN 2005-01-16).
Hon skriver att forskningen kommit fram till att minst 27 olika sjukdomar kan förebyggas eller lindras genom motion. Genom daglig promenad på 30 minuter kan en minska risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar med 30%. Med joggning istället sänks risken ytterligare.
Författaren går vidare med att beskriva sina egna jogging- och träningsrutiner. Sedan börjar hon beskriva sina kollegors rutiner inom samma ämne
Så med cykel till och från jobbet och lite skidåkning på vintrarna fyller jag numera min motionskvot ganska väl. Sedan försöker jag förstås äta nyttigt också. Mycket fullkorn, baljväxter, grönsaker, lättfil och fisk. Kolleger från andra avdelningar på DN skrattar åt oss från vetenskapsredaktionen när vi lassar på grönsaker i lunchmatsalen. Och många har gjort sig lustiga över att vi har bytt ut kaffe och kakor mot en obligatorisk fruktstund varje eftermiddag. Men vi har sett statistiken, och vi vet precis vad vi gör (Karin Bojs, DN 2005-01-16).
Efter detta följer Maria Gunther Axelsson som skriver om när hon började träna, vad hon tänker och gör. Hon beskriver hur hon brukade hata träning men efter att ha läst statistiken har hon börjat träna och äta ”nyttigare”. Hon beskriver skam, följt av korrigering av beteendet.
Hon kände skam för den sockerbit som togs i kaffet, tills hon började smussla med den, tills hon slutade lägga i den i kaffet. Gunilla Eldh skriver efter detta om hur hon motionerar för att undvika cancer, att hon ser fett och socker som misshandel för kroppen. ”Sedan dess är grönsakerna, råriset och fullkornspastan huvudsaken på middagsbordet och fisken och kycklingen bara tillbehör. Jag serverar barnen assietter med skuren frukt” (Gunilla Eldh, DN 2005-01-16). Hon beskriver olika hemska ingrepp hon sett utföras p.g.a. dålig kost och för lite träning. Avslutningsvis säger hon
32
Det smartaste jag gjort under året var ändå att byta snuset mot nikotintuggummi: en cancerrisk mindre, bättre andedräkt, inga inflammationer i munnens slemhinnor.
Enda problemet är att tuggummina av någon bisarr anledning bara får säljas på apoteket och därför är betydligt svårare att få tag på än snuset (Gunilla Eldh, DN 2005-01-16).
I de olika artiklarna är det olika maktpositioner som uttalar sig eller som beskrivs. I dåtid är det staten och i nutid är det arbetsgivare och experter i form av DNs vetenskapsavdelning. Det blir ofta till en form av skuldbeläggning för att nå önskvärt resultat, men frågan är om det är så verksamt. Det kanske var det på 1930-talet, när de sociala åtgärderna var hårdare än de kan vara idag. Men idag tänker jag att det är svårt att nå någon genom skuldbeläggande. Vilket för oss vidare till nästa kapitel.