Kunskap
Mål VP 2010
- Alla elever når de nationella kunskapsmålen.
Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 3
Resultatet i tabellen utgår från alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Resultatet för årskurs 3 utgår från den helhetsbedömning som pedagogerna har gjort utifrån målen i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. Resultatet som redovisas visar därför andelen elever som bedöms nå målen i de ovan nämnda kursplanerna.
Kommentar: Kunskapsresultatet i årskurs 3 är på samma nivå som föregående läsår. Det är något högre än kommunens totala redovisade resultat.
Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3
Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser
I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. Resultat för årskurs 3 innefattar samtliga elever som har gjort årskursens ämnesprov. Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl.
Resultat markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen på föregående sida.
Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.
Ämnesprov, kunskapsmål och betyg14 Egna skolan
Huddinges grundskolor
Åk 3 F P T F P T
Antal elever i årskurs 3 34 39 73 520 614 1134
Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga
delprov i ämnesproven i årskurs 3 49,3 59,6 59,0 71,3 63,4 67,0
* Helhetsbedömning Sv/SvA och Ma 94,1 82,1 87,7 87,5 82,9 85,0
Kommentar: Det finns en stor differens mellan provresultat och helhetsbedömning. Den utförda helhetsbedömningen är 20% högre än andelen elever i procent som uppnådde målen på samtliga delprov. En anledning till detta kan vara att lärare också väger in och lägger stor vikt vid annan resultatbedömning. Skillnad mellan provresultat och helhetsbedömning uppgår
13 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3.
14 Resultaten avser läsåret 2010/2011.
Resultatet redovisar andel (%) elever.
Resultat RO
Resultat RO
Resultat
RO Kommun totalt
Skolans tidigaredel 08/09 09/10 10/11 10/11
Kunskap - åk 3 13 82,6 87,9 87,7 85,0
till 38,4 % vilket är alltför högt. Särskilt kan noteras att skillnaden för flickor är hög (55,9%).
Ett utvecklingsområde 2011/2012 är att uppnå större likhet mellan provresultat och helhetsbedömning.
Resultat för årskurs 9 redovisas på nästa sida.
Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 9
I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån de nya behörighetskraven.
För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya
behörighetskraven. Dessa resultat är satta inom parentes för att markera att de inte var aktuella under de redovisade åren.
15 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen.
16 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade.
17 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade.
18 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen.
19 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen.
20 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade.
21 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade.
22 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen.
Resultatet redovisar andel
Skogåsskolan 08/09 09/10 10/11 10/11
Meritvärde åk 9 197,8 207,9 197,6 209,5
Kommentar: Det finns en skillnad mellan resultatet för Skogåsskolan och Vretskolan beträffande årskurs 9. Skogåsskolan uppnådde ett lägre meritvärde än föregående år. En av förklaringarna på detta kan vara att elevvårdsarbetet gällande ett antal flickor på Skogåsskolan inte har nått ända fram. Dock är de elever som uppnår behörighet (3+5 ämnen) fler. 47 av 55 elever är behöriga. Även beträffande behörighet 3+9 ämnen; hu, sa & ek. är behörigheten bättre än föregående år. 44 av 55 elever är behöriga enligt denna kategori. Behörigheten till na
& te är också något högre, 42 av 55 elever är behöriga i denna kategori. Dock är de elever som uppnått minst G i 16 ämnen lägre än föregående år. Vretskolan har uppnått ett mycket högre meritvärde än närmast föregående år. Behörigheten är också mycket bättre än
föregående år. Den positiva tolkningen av denna förbättring kan vara att Vretskolan haft ett förhållningssätt gentemot elever där lärare arbetat tätt tillsammans för att stödja eleverna i arbetet med att uppnå mål. För de elever som inte nått målen har lärare engagerat sig
gemensamt för att intensifiera arbetet runt eleven. Gruppstorlekarna var relativt små, cirka 20 elever i varje klass. Den negativa tolkningen kring de mycket bättre resultaten kan vara att elever fått ”glädjebetyg”. Ett utvecklingsområde rör bedömaröverensstämmelse.
Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 9
Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser
Resultatet för årskurs 9 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda
undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade.
Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl.
Resultat markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen på föregående sida.
Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.
Ämnesprov, kunskapsmål och betyg23 Egna skolan
Huddinges grundskolor
Åk 9 Skogåsskolan F P T F P T
Antal elever i årskurs 9 28 27 55 505 534 1039
Meritvärdet i årskurs 9 190,7 204,8 197,6 215,8 203,6 209,5
* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 9
78,6 92,6 85,5 89,3 87,9 88,6
* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i årskurs 9
75,0 85,2 80,0 87,5 85,6 86,6
* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i årskurs 9
71,4 81,5 76,4 85,4 82,8 84,1
* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i
minst 16 ämnen i årskurs 9 71,4 77,8 74,5 84,0 81,6 82,8
Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga
ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9 53,6 85,2 69,1 65,0 68,7 66,9
Åk 9 Vretskolan F P T F P T
Antal elever i årskurs 9 20 20 40 505 534 1039
Meritvärdet i årskurs 9 224,8 229,0 226,9 215,8 203,6 209,5
23 Resultaten avser läsåret 2010/2011.
* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 9
100,0 100,0 100,0 89,3 87,9 88,6
* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i årskurs 9
100,0 100,0 100,0 87,5 85,6 86,6
* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i årskurs 9
100,0 100,0 100,0 85,4 82,8 84,1
* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i
minst 16 ämnen i årskurs 9 100,0 100,0 100,0 84,0 81,6 82,8
Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga
ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9 80,0 80,0 80,0 65,0 68,7 66,9
Kunskapsresultat exklusive elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser
I Huddinge kommunala grundskolor finns elever som går i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser. Alla elever i årskurs 9 ska bedömas utifrån samma kunskapskrav, vilket betyder att till exempel nyanlända elever naturligtvis inte kan nå målen i samma utsträckning som elever som är födda, uppväxta och gått hela grundskolan i Sverige. Elever i särskilda undervisningsgrupper kan även de, av olika skäl ha svårt att uppnå kunskapskraven.
Totalt
Kommentarer: 21 av eleverna tillhör resursenhet öst.
Resultat för årskurs 9 redovisas på nästa sida.
Antal elever Åk 3 Åk 9
i KÖSU-grupper, förberedelse-
och mottagningsklasser 2 22
Studiehandledning på modersmål
Mål VP2010:
- Alla nyanlända elever erbjuds modersmålsbaserad inlärning
Åtagande 2010/2011
Inga åtaganden
Studiehandledning på modersmålet Antal elever som är
berättigade till studiehandledning
Antal elever som erbjudits studiehandledning
Antal elever som accepterat erbjudande om studiehandledning
FBK 0 0
Kunskapsresultat; jämförelse provresultat och bedömning
Årskurs 9, Skogåsskolan
Jämförelse mellan fördelningen av provbetyg och fördelning av slutbetyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och NO.
Andel elever
Resultat redovisas i % Ej gjort alla delprov
Kommentar: Det finns en god överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och slutbetyget. God överensstämmelse mellan resultat på nationella provet och slutbetyg. Ett antal flickor har varit frånvarande vilket påverkar flickornas resultat.
Årskurs 9, Vretskolan
Jämförelse mellan fördelningen av provbetyg och fördelning av slutbetyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska.
Andel elever
Resultat redovisas i % Ej gjort alla delprov
Ämnesprov (NP)
Kommentar: I vissa delar finns en avsaknad av överensstämmelse mellan betyg och resultat på nationella provet. 15% av pojkarna har inte genomfört NP i biologi. Beträffande MVG-nivå i matematik finns en stor differens mellan NP och betyg.
Årskurs 3
Jämförelse mellan andel elever som uppnått målen på respektive ämnesprov i förhållande till andel elever som bedömts nå målen som finns i kursplanen för respektive ämne.
Åk 3 Andel elever
Resultat redovisas i % Andel som nått målen på alla delprov
Andel som bedöms nå målen i kursplanen
(Helhetsbedömning)
Kommentar: Flickor är svaga i de delprov som behandlar huvudräkning och area. Även i svenska angående läsning av faktatexter har flickor låga resultat. Detta behöver utvecklas nästkommande läsår. En översyn av vad som behöver göras i undervisningen behöver genomföras.
Åtgärdsprogram
Mål VP2010:
- Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen.
Åtagande 2010/2011
Inget åtagande
Kommentarer: Rektorsområdet skriver främst åtgärdsprogram i svenska, matematik och engelska. Dock upprättas även åtgärdsprogram i övriga ämnen där elever inte når målen. Vi upprättar också ett flertal åtgärdsprogram som kan betecknas som ”sociala åtgärdsprogram”. Dessa behandlar åtgärder mot frånvaro, negativt beteende i klassrum och på raster, behov av kuratorsstöd etc. Vi kan se att många elever som har åtgärdsprogram för inlärningsproblem också har stor frånvaro.
Vår utvärdering av åtgärdsprogrammen visar dels beträffande Sjötorpsskolan att personalen saknar kartläggning av ÅP-redovisning för sociala åtgärder. Lärarna skriver generellt bra och tydliga pedagogiska utredningar, åtgärdsprogram och uppföljningar på Sjötorpsskolan. I utvärderingen på Vretskolan framkommer att en tydlig struktur och information om hela kedjan från PU, till åtgärdsprogram till utvärdering behöver tydliggöras. På Skogåsskolan framkommer att informationsflödet behöver effektiviseras angående elevernas måluppfyllelse från ämneslärarna till mentorerna. Vi behöver också se över hur informationen om innehållet i de upprättade
åtgärdsprogrammen når samtliga lärare som undervisar eleven. Organisationsförändringar som kan stödja både
elever med åtgärdsprogram och övriga elever är att möjliggöra för resurslärare och lärare i svenska som andraspråk att ge stöd i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Personalen ser också ett samband mellan åtgärdsprogram och ökad måluppfyllelse.
Analys av måluppfyllelse inom kunskap
utifrån måluppfyllelse i alla ämnen för alla elever, resultaten i tabellerna som finns i avsnittet kunskap och arbetet med åtgärdsprogram.
Tidigaredel Sjötorpsskolan
Utifrån nationella proven i årskurs 3 ser vi att skillnaden mellan andelen elever som har nått alla målen och helhetsbedömningen skiljer sig stort både då det gäller flickor och pojkar på skolan. Skillnaden finns även mellan skolan och kommuntotalen. Matematik: Flickor har sämre resultat (52,9%) i matematik än pojkarna som har 71,8 %. Flickorna har sämre resultat då det gäller delprovet area och volym och huvudräkning och överlag ett lägre resultat på de flesta delproven. Antal flickor som inte klarade alla matematikmålen är 17st av 36. Då det gäller pojkar är det 10 st av 39 som inte har klarat alla delprov. Svenska :Då det gäller svenska har flickorna ett lägre resultat på delprov B och C än pojkarna. Flickorna har ett resultat på 86,0% som har klarat alla målen men visar på läsning av faktatext så innebär procentsatsen att 4 flickor har inte klarat delprov C. SvA: 16 elever läser SvA av dessa har 87,5 klarat alla delmålen. Då det gäller flickorna har 3 st flickor av 8 inte klarat alla delmål, detta gäller skönlitterär text delprov B, faktatexter delprov C och högläsning delprov D Dessa flickor har LUS punkt 13-15. Av pojkarna har 75,0% uppnått målen på delprov B och C. Detta innebär att 3 st pojkar av 8 inte klarat proven. Pojkarna har även svårigheter att uppnå målen då det gäller skönlitteratur och faktatext. Dessa pojkar har LUS punkt 13-14, vilket innebär att de inte når kravnivån på LUS-punkt 15 för årskurs 3
I rapporterna för måluppfyllelse i alla ämnen för samtliga elever:
Årskurs 1: SV: 8/75 når ej målen, SO: 1/75 når ej målen, NO: 2/75 når ej målen, MA: 3/75 når ej målen, Eng: 1/75 når ej målen, Bild: 1/75 når ej målen. I övriga ämnen uppnår eleverna kursmålen. Antal elever som har SvA är 25st, Pedagogisk utredning finns för 10 st, 17 åtgärdsprogram finns, där några elever har åtgärder i flera ämnen. Arbete utifrån resultatet på Huddingediagnosen i matematik sker. Här finns elever som är under utredning. LUS punkt varierar mellan 6 –13.
Årskurs 2: SV: 8/76 når ej målen, SO: 2/76 når ej målen, NO:2/76 når ej målen, MA: 7/76 når ej målen, Eng: 3/76 når ej målen. Pedagogisk utredning finns för 12 elever och 24 åtgärdsprogram fördelade på SV med 10 st, MA med 7 st, Eng med 3 st, SO med 2 st och NO med 2 st, några av dessa elever har åtgärdsprogram i flera ämnen. 2 elever har under läsåret fått sin undervisning i mindre grupp enligt EVK beslut. 10 elever har SVA undervisning utifrån BOKUP resultat. Arbete utifrån resultatet på Huddingediagnosen i matematik sker.
LUS punkt varierar från 5-17, 62 elever ligger på 12-17
Årskurs 3: SV: 6/76 når ej målen MA: 9/76 når ej målen I övriga ämnen når eleverna målen. Pedagogisk utredning finns för 9 st och 18 åtgärdsprogram fördelade på SV och MA Två elever har under läsåret fått sin undervisning i mindre grupp enligt EVK-beslut men har i några ämnen deltagit i sin klass.
16 st elever har SVA. Arbete utifrån resultatet på Huddingediagnosen i matematik sker. Då flertalet elever har nått kursplanemålen har detta gjort att helhetsbedömning på Nationella prov skiljer sig markant från andel elever som har klarat alla delproven.
Vi bör återigen se över varför skolans siffror då det gäller skillnaden i andel elever som har klarat alla målen och helhetsbedömningen Då det skiljer sig markant i förhållande till kommuntotalen. Vi behöver också titta på siffrorna för flickor. Antal elever som nått kravnivån i årskurs 3 är 81% Vi har försämrade resultat från förra året både då det gäller pojkar och flickor på de nationella proven. Återigen ett förbättringsområde för kommande läsår. Då det gäller simkunnigheten är det 14 elever som ej nått simkunnighet, Vi kan konstatera att de elever som inte når målen i simundervisningen får fortsätta i årskurs 3. LUS punkt varierar från 10 – 18a, 63 elever har klarat kravnivån och högre.
Vretskolan
Måluppfyllelsen på Vretskolan årskurs 4-6 är generellt god. Rapporterna för måluppfyllelse i alla ämnen för samtliga elever visar följande:
Årskurs 4: Alla elever uppnår målen i engelska, bild, idrott, I matematik uppnår 6 av 56 elever inte målen. 2 av 56 elever når inte målen i Mu. 11 av 56 elever uppnår inte målen i Sv/SvA. 9 elever har pedagogiska utredningar och 8 elever har åtgärdsprogram. Bedömningen i årskurs 4 är att ett fåtal elever som har åtgärdsprogram har problem att nå målen i ett flertal ämnen. LUS-punkt varierar från 12-18.
Årskurs 5: I årskurs 5 uppnås en hög måluppfyllelse. 5 elever av 61 uppnår inte målen i Sv/SvA, 3 elever av 61 uppnår inte målen i Eng, 4 elever av 61 uppnår inte målen i Ma. I flertalet ämnen t ex idrott, musik, slöjd och samhällskunskap når alla elever målen. 5 elever har PU och 14 elever har åtgärdsprogram.
Årskurs 6: Av 28 elever i årskurs 6 finns en elev som har problem att nå målen i de flesta ämnen. Enstaka elever 5/28 når inte målen i Ma. Utöver detta når alla elever målen i övriga ämnen. Tre elever har PU och 6 elever har åtgärdsprogram.
I de exempel där åtgärdsprogram funnits har resultatet blivit att måluppfyllelsen blivit högre.
Utifrån resultaten i LIS sätts höga betyg i ämnena bild, spanska och slöjd. Betygssättningen i slöjd visar att 40%
av eleverna har MVG. I ämnet bild har 29 respektive 32,5% MVG Skogåsskolan och Vretskolan. I spanska har 52,6 % av eleverna MVG.
Senaredel Skogåsskolan
I årskurs 6 har skolan en hög måluppfyllelse när det gäller svenska, matematik och engelska. Endast ett fåtal elever bedöms att inte nå målen i dessa ämnen. Anmärkningsvärt är att ca 25 % av eleverna inte har uppnått simkunnighet. Det innebär att de inte når målen för idrott och hälsa även om de når målen för övriga moment inom ämnet. Närmare 40 % når inte målen i musik.
För årskurs 7 är måluppfyllelsen mycket ojämn när det gäller nivån mellan klasserna. Två av de fyra klasserna har god måluppfyllelse. De övriga två har betydligt lägre måluppfyllelse. Av dessa är det speciellt en klass som har låga siffror. I denna klass bedöms 25 % av eleverna inte nå målen i matematik och svenska.
Även i årskurs 8 finns en obalans i måluppfyllelse mellan klasserna. I den ena klassen är det enstaka elever som bedöms att inte nå målen och detta är spritt över ämnena. I den andra klassen är det 22 % som inte når målen i engelska. För No-ämnena är det ca 25 % av eleverna som inte når målen. Måluppfyllelsen i svenska och matematik är dock god.
Tabellen Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 9, visar att Skogåsskolans meritvärde ligger under kommunsnittet och att Skogåsskolans årskurs 9 har lägre meritvärde än eleverna i årskurs 9 på Vretskolan inom samma rektorsområde. Meritvärdet för Skogåsskolan har också sjunkit sedan förra läsåret. Trots att meritvärdet har sjunkit har andelen behöriga till de nationella gymnasieprogrammen ökat. En förklaring till detta är att på Skogåsskolan har en mindre grupp elever, främst flickor, haft så stor frånvaro att de inte har uppnått målen i ett flertal ämnen. Det påverkar meritvärdet negativt. Samtidigt har vi fler elever än föregående år som har fått godkända betyg, så att behörigheten har ökat. Effekten av andelen flickor utan betyg i många ämnen avspeglas även i tabellen Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 9, s. xx. Genomgående är det lägre andel flickor som uppnått urvalen av måluppfyllelse när det gäller betyg. Anmärkningsvärt är siffrorna över
”andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9”. Här ligger flickorna på 53 % vilket är 11,4 procentenheter under kommunsnittet för flickor. Ser vi på ”andel (%) pojkar som uppnådde målen på samtliga ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9” ligger Skogåsskolan 16,5 procentenheter över kommunsnittet för pojkar.
Ett mått för att mäta i vilken grad betygsnivåerna överensstämmer med de nationella betygskriterierna är att jämföra betygsättningen och resultaten för ämnesproven. Tabellen Kunskapsresultat; jämförelse provresultat och bedömning, s. xx visar att överensstämmelsen är god. Den enda större avvikelsen är mellan andelen flickor som fick VG i betyg (25 %) och andelen som fick VG som resultat på ämnesprovet i matematik (14,3 %).
Vid en jämförelse mellan de två klasserna i årskurs 9 på Skogåsskolan 2010/2011 finns en stor skillnad i måluppfyllelsen. I den ena klassen var alla elever behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. I den andra klassen saknar 23 % av eleverna av olika anledningar betyg i de flesta ämnena. Med utgångspunkt i statistik som visar måluppfyllelse måste Skogåsskolan göra insatser för att öka simkunnigheten i blivande årskurs 7.
Anledningen till den stora andelen elever som inte når målen i musik i årskurs 6 och även i andra klasser måste utredas och åtgärdas.
Inför läsåret 2011/2012 måste åtgärder mot obalansen i måluppfyllelse i blivande årskurs 8 sättas in. Framför allt i svenska och matematik. Även i de klasser som blir årskurs 9 2011/2012 finns obalans mellan klasserna, detta trots att klasserna arbetar mycket tillsammans. Speciellt engelska och NO-ämnena måste ses över. En
anmärkningsvärd förklaring till flickornas och även några pojkars låga måluppfyllelse i åk 9 2010/2011 är stor frånvaro. Trots att elevhälsan har arbetat mycket kring dessa elever har vi inte nått målet att få eleverna tillbaka
till skolan. Metoder för att förebygga frånvaro och åtgärda frånvaro bland eleverna måste utvecklas. Vi måste utreda orsakerna till varför många elever i en klass i åk 9 2010/2011 inte nådde målen, samtidigt som alla elever i den andra klassen blev behöriga till nationella program.
Vretskolan
Tabellen Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 9 visar ett högt meritvärde för Vretskolan. Vretskolan uppnådde meritvärdet 226,9 jämfört med kommunens 209,5. Resultatet för behörighet till gymnasieskolan är 100% vilket är mycket bättre än kommunens resultat. På Vretskolan har under föregående år två klasser i årskurs 8 och två klasser i årskurs 9 gått. En utfasning av årskurs 8 och 9 är pågående och under nästkommande år kommer endast två klasser i årskurs 9 att gå kvar på skolan tillsammans med årskurs 4-9. Ett antal olika förklaringar till den höga måluppfyllelsen kan finnas. De avgående årskurs 9 har varit relativt små klasser på ungefär 20 elever vardera. Lärarna har arbetat tätt tillsammans med utgångspunkt i varje elev, ett arbetssätt som gett resultat. Det har också funnits ett mycket starkt förhållningssätt att hjälpa elever att nå målen genom
Tabellen Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 9 visar ett högt meritvärde för Vretskolan. Vretskolan uppnådde meritvärdet 226,9 jämfört med kommunens 209,5. Resultatet för behörighet till gymnasieskolan är 100% vilket är mycket bättre än kommunens resultat. På Vretskolan har under föregående år två klasser i årskurs 8 och två klasser i årskurs 9 gått. En utfasning av årskurs 8 och 9 är pågående och under nästkommande år kommer endast två klasser i årskurs 9 att gå kvar på skolan tillsammans med årskurs 4-9. Ett antal olika förklaringar till den höga måluppfyllelsen kan finnas. De avgående årskurs 9 har varit relativt små klasser på ungefär 20 elever vardera. Lärarna har arbetat tätt tillsammans med utgångspunkt i varje elev, ett arbetssätt som gett resultat. Det har också funnits ett mycket starkt förhållningssätt att hjälpa elever att nå målen genom