Kvalitetsredovisning 2010/2011 Planeringsdokument 2011/2012. För Österleds RO

(1)

Kvalitetsredovisning 2010/2011 Planeringsdokument 2011/2012

För Österleds RO

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING ... 4

NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR ... 4

FÖRÄNDRINGAR PÅ HUVUDMANNANIVÅ ... 5

2. SAMMANFATTNING - BEDÖMNING AV REKTORSOMRÅDETS KVALITET OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN ... 6

SKOLA ... 6

FRITIDSHEM ... 7

SÄRSKOLA ... 7

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT ... 9

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING ... 9

NÖJDA INVÅNARE – GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ... 10

SÄRSKOLA ... 10

4. UPPFÖLJNINGAR SOM ÄR GJORDA UNDER LÄSÅRET 2010/2011 ... 11

5. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING ... 12

KUNSKAP ... 12

ÅTGÄRDSPROGRAM ... 18

UTVECKLING OCH LÄRANDE ... 24

SÄRSKOLA -UTVECKLING OCH LÄRANDE ... 27

NORMER OCH VÄRDEN ... 29

LIKABEHANDLING ... 29

SÄRSKOLA -NORMER OCH VÄRDEN... 31

LIKABEHANDLING ... 31

EKOSYSTEM I BALANS ... 32

SÄRSKOLA -EKOSYSTEM I BALANS ... 33

6. NÖJDA INVÅNARE ... 34

GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ... 34

SÄRSKOLA -GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ... 35

7. DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN ... 39

BILAGOR ... 40

GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2010 BILAGA 1 ... 40

MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING ... 40

ELEVENKÄT 2011- TIDIGAREDEL BILAGA 2 ... 43

ELEVENKÄT 2011- SENAREDEL BILAGA 3 ... 44

ELEVENKÄT GRUNDSÄRSKOLA –2011 BILAGA 4 ... 45

FÖRÄLDRAENKÄT OBLIGATORISK SÄRSKOLA –2011 BILAGA 5 ... 46

(3)

K valitetsredovisningen

för skolan har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto.

Rektorsområdets kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder.

Rektorsområdets kvalitetsredovisning bygger på resultat av mätningar av målen i

grundskolenämndens verksamhetsplan för 2010 (VP 2010) och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2010/2011.

Kommunens och skolornas kvalitetsredovisningar är offentliga handlingar och finns tillgängliga på Huddinge kommuns webbplats (www.huddinge.se).

P lanering inför kommande läsår

Grundskolenämndens verksamhetsplan (VP 2011) och rektorsområdets kvalitetsredovisning används som underlag till rektorsområdets planering för kommande läsår, vilken ingår i detta dokument. Rektorsområdets planering beskriver de områden som ska utvecklas läsåret 2011/2012.

En överenskommelse utifrån framtagen planering träffas mellan verksamhetschef för grundskolan och rektor. Överenskommelsen gäller att verksamheten bedrivs enligt planeringen samt inom ramar för lagar och förordningar och given budget.

Huddinge den

För barn- och utbildningsförvaltningen För Österleds rektorsområde

Namnteckning Namnteckning

Namnförtydligande Anders Petersson

Verksamhetschef Rektor

Kontaktuppgifter:

Rektor: Anders Petersson Adress: Österleden 13, Skogås Telefon: 08-535 350 03

Skolans hemsida: http://grundskolor.huddinge.se/skogasskolan/

http://grundskolor.huddinge.se/vretskolan/

http://grundskolor.huddinge.se/sjotorpsskolan/

(4)

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING

Nationella förändringar

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 1997:702) ska varje kommun och varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Sommaren 2010 togs beslut om ny skollag och från och med 1 juli 2011 träder den nya skollagen i kraft. I denna har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den nya skollagen betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring.

Hösten 2010 fastställdes den nya läroplanen för grundskolan, Lgr 11. Grundskolorna i Sverige kommer att börja arbeta efter den nya skollagen och den nya läroplanen från och med läsåret 2011/2012. Den nya läroplanen för grundskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen.

Ny behörighet till gymnasieskolan med start för de elever som börjar i gymnasiet ht-2011 De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret 2011/2012 kommer att ha nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att de elever som går ut grundskolan i juni 2011 söker till den nya gymnasieskolan utifrån nya behörighetskrav.

De nya behörigheterna är uppdelad i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken sorts gymnasieprogram eleverna ska söka till.

Inriktning Behörighet

yrkesinriktade

gymnasieprogram

Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst)

högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet

Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst)

högskoleförberedande gymnasieprogram – humanistiskt program

samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet

Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav

samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska

högskoleförberedande gymnasieprogram – naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet

Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska

Inga ämnesprov i årskurs 5 har genomförts under läsåret

Skolverket beslutade att ej genomföra ämnesproven för elever i årskurs 5 under läsåret

2010/2011. Från och med läsåret 2011/2012, ska proven genomföras med elever i årskurs 6

istället för årskurs 5.

(5)

Förändringar på huvudmannanivå

Systematiskt kvalitetsarbete

Under läsåret har ett arbete påbörjats i förvaltningsledningen som syftar till att göra en översyn av kvalitetsarbete och i vilken form detta skall bedrivas, bland annat med anledning av ny skollag. Arbetet leds av förvaltningens kvalitetsavdelning. Under hösten 2010 togs en övergripande modell fram, där huvudprocess och stödprocesser identifierades.

Fokus på kunskapsuppföljning

För grundskolans del har det fortsatta arbetet fokuserats på stödprocessen

Kunskapsuppföljning. En arbetsgrupp med skolledare, verksamhetsanalytiker och verksamhetschef för grundskolan har under läsåret arbetat med att ta fram en gemensam modell för hur grundskolorna i Huddinge ska arbeta med kunskapsuppföljning. Målet är att till slutet av 2012 ha en gemensam strategi i kommunens grundskolor för arbetet med kunskapsuppföljning.

Redovisning av kunskapsresultat återfinns som första analysavsnitt

Upplägget i läsårets kvalitetsredovisningar på rektorsområdesnivå har påverkats av att grundskoleverksamheten valt att fokusera på stödprocessen Kunskapsuppföljning. För att redovisningen av kunskapsresultaten ska finnas som första analysavsnitt i varje

rektorsområdes redovisning, har vi bytt plats på redovisningen av grundskolenämndens

övergripande mål Hållbar samhällsutveckling och Nöjda invånare. För att ytterligare fokusera

på kunskapsuppföljning, har redovisningen av kunskapsresultaten utökats med jämförelser av

resultat från ämnesprov (nationella prov) och bedömningar.

(6)

2. SAMMANFATTNING

- bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden

Skola

Inom Österleds rektorsområde finns Sjötorpsskolan, F-3-skola, Vretskolan, 4-6-skola med två återstående årskurs 9, Skogåsskolan, 7-9-skola samt särskola och resursenhet.

Ett gemensamt utvecklingsområde för Österleds rektorsområde är process och dokumentation kring elevvård. Vi kommer att tydliggöra denna process och likrikta den så att vi arbetar med elevvård på samma strukturerade sätt inom hela rektorsområdet. Detta gäller bland annat pedagogiska utredningar, åtgärdsprogram och stöd för elever.

Tidigaredel

För tidigaredelen har i årskurs 3 uppnåtts ett något högre resultat än för kommunen som helhet gällande helhetsbedömningen. Andelen elever som uppnår målen är 87,7 % jämfört med kommunens 85,0 %. Dock ska nämnas att andelen elever som uppnådde målen på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs 3 är 49,3% jämför med resultatet 67,0 för

Huddinges samtliga grundskolor. Del av förklaring till detta kan vara att även övriga resultat vägs in i den totala bedömningen, inte endast resultaten för ämnesproven. Kommande läsår kommer vi att arbeta med ökad måluppfyllelse för samtliga elever i årskurs 1-3. Vi kommer också att utveckla arbetet med bedömaröverenstämmelse mellan resultatet på delproven i ämnesproven och den helhetsbedömning som görs för eleverna.

I jämförelse mellan flickor och pojkar ser vi att flickor har ett sämre resultat, 52,9% i matematik än pojkar som har 71,8%. Framför allt har flickor ett sämre resultat då det gäller delprovet area och volym och huvudräkning. Detta ser vi som ett utvecklingsområde inför kommande läsår. Vi kommer kontinuerligt att se över flickors respektive pojkars resultat i matematik och svenska men även i övriga ämnen och följa upp orsakerna till skillnader i resultaten. Måluppfyllelsen för tidigaredel gällande kunskap är god. För de elever som inte når målen finns åtgärdsprogram utifrån utredningar med bland annat läs- och skrivsvårigheter.

Bedömningen av måluppfyllelse för utveckling och lärande är god för tidigaredelen. Enkäter har inte genomförts innevarande år men analysen grundar sig på personalens utsaga och dialogen med vårdnadshavare. Resultatet ligger strax under kommunens totala resultat men resultatet har ökat från föregående år. I påståendet ”Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan” har en ökning skett från föregående år från 50% till 57%. Resultatet för påståendet ”Jag vet hur det går för mig i skolarbetet” har ökat från 49% till 59%. Vårt

utvecklingsområde inom utveckling och lärande är att vidareutveckla elevledda samtal och att göra kunskapsmålen mer kända hos elever och vårdnadshavare.

För normer och trygghet har ett arbete med att skapa gemensamma trivselregler för

rektorsområdet utmynnat i trivselregler anpassade till varje enhet. Dessa trivselregler kommer att revideras till ordningsregler kommande läsår. När det gäller trygghet för skolans

tidigaredel ligger den i paritet med kommunens resultat (tidigaredel 8,6). Arbetet med tydliggöra regler och konsekvenser samt samarbetet i trygghetsteamet har pågått inom tidigaredelen.

Senaredel

För senaredelen Skogåsskolan kan ses ett lägre meritvärde för årskurs 9 än för föregående år

(197,6). Däremot har eleverna uppnått en bättre behörighet. 85,5 % av eleverna är behöriga i

(7)

3+5 ämnen (nationella gymnasieprogram, yrkesprogram) och 80,0 är behöriga i 3+9 ämnen (nationella gymnasieprogram, högskoleförberedande program, hu, sa & ek). Motsvarande siffror för Vretskolan årskurs 9 är meritvärde 226,9 och behörighet till gymnasieskolans samtliga program 100%. Del av denna förklaring kan hänvisas till ett elevvårdsarbete för flickor årskurs 9 som inte nått ända fram. En mindre grupp elever, främst flickor, har haft så stor frånvaro att de inte har uppnått målen i ett flertal ämnen. Flickornas meritvärde på Skogåsskolan årskurs 9 var 190,7 och pojkarnas 204,8. Pojkarnas meritvärde var högre än kommunens (pojkar, 203,6).

Effekten av andelen flickor utan betyg i många ämnen avspeglas även i tabellen

Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 9. Genomgående är det lägre andel flickor som uppnått urvalen av måluppfyllelse när det gäller betyg.

På Skogåsskolan finns det en obalans gällande måluppfyllelse i olika klasser, bland annat i årskurs 8. I den ena klasen är det enstaka elever som bedömts att inte nå målen och i den andra klassen är det hög måluppfyllelse i vissa ämnen, exempelvis svenska och matematik.

Även när det gäller årskurs 9 återspeglas denna skillnad. I den ena klassen var alla elever behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. I den andra klassen saknar 23% av eleverna av olika anledningar betyg i olika ämnen.

Utveckling och lärande uppvisar något högre styrtal än föregående år. Österleds

rektorsområde ligger nära kommunsnittet men analysen visar att vi behöver ha ett fortsatt arbete med åtgärder som gör eleverna mer delaktiga i sitt lärande. Vi kommer också att arbeta vidare med att skapa en ”röd tråd” mellan de olika årskursernas undervisning.

Styrtalet för trygghet för senaredelen överensstämmer med kommunens. Ytterligare arbete behövs för att skapa ökad trygghet för elever utöver vad vi redan gör idag.

Fritidshem

Som förberedelse inför kommande läsår har vi organiserat verksamheten i spår från F-3 bland annat för att få ett tätare samarbete med all personal som arbetar med samma barn och för att uppnå en långsiktighet i verksamheten. Vår ambition med detta arbete är att skapa en trygghet för barn och vårdnadshavare med samma personal från F-3. Vi kommer också att utöka samarbetet mellan skola och fritidshem under hela skoldagen.

Med denna utgångspunkt ser vi att ett varierat utbud av aktiviteter finns på fritidshemmet och att det finns en möjlighet för barnen att vara delaktiga i beslut som tas. Vi arbetar

återkommande med rutiner, gemensamma regler och för att all personal ska känna barnen från de olika avdelningarna. Vi fortsätter arbeta med föräldradeltagande genom föräldramöten, öppna klassrum, utvecklingssamtal, veckobrev och föräldrasamråd.

Särskola

Både elever och vårdnadshavare är till största delen nöjda med särskolan. Enstaka elever anser att uppgifter som ges är för svåra och andra enstaka elever anser att uppgifter är för lätta. Alla elever anser att de lär sig bra saker i skolan. I de fåtal svar vi har fått på

föräldraenkäten ser vi att vårdnadshavarna helt och hållet instämmer i att barnen får det stöd

de behöver i skolan och att skolans personal stimulerar barnen till lärande. Vi anser att vi

lyckats väl i måluppfyllelsen angående utveckling och lärande. Vi kommer att fortsätta

utveckla verksamheten med individualisering och elevmedverkan exempelvis vid

framtagande av IUP för att öka medvetenheten om det egna lärandet.

(8)

Både svaren på elevenkäten och föräldraenkäten visar att elever på särskolan är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Elever anser att de vuxna i skolan bryr sig om dem och de trivs med kamrater i skolan. Vårdnadshavare anser att personalen är lyhörda för deras barns

förutsättningar och behov och att skolan arbetar för att förhindra att elever blir mobbade. Alla elever utom en och samtliga vårdnadshavare är också nöjda med verksamheten i skolan. Det område där vi framför allt behöver arbeta vidare är att öka vårdnadshavares delaktighet. Detta arbete kommer att fortsätta under kommande läsår.

Särskolan Österled kommer under kommande läsår att minska. Endast 11 elever kommer att

gå på särskolan kommande läsår. Under dessa förutsättningar anser vi det vara av största vikt

att arbeta med att skapa trygghet för eleverna med den personal som kommer att finnas kvar

på särskolan.

(9)

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT

Resultaten i tabellerna nedan är till största delen hämtade från elevenkäterna. Tabellen kunskap presenterar elevresultat från ämnesprov (nationella prov) för årskurs 3 och betyg för årskurs 9.

Hållbar samhällsutveckling Kunskap

Resultat redovisat för alla elever, dvs inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i

förberedelse- och mottagningsklasser (Resultat inom parentes visar att måtten ej användes för dessa läsår, men att resultat numera finns att tillgå.)

1 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3.

2 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen.

3 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade.

4 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade.

5 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen.

Resultatet redovisar andel (%) elever.

Resultat RO

Resultat RO

Kommun totalt

Skolans tidigaredel ^08/09 ^09/10 ^10/11 10/11

Kunskap - åk 3 ¹ ^82,6 ^87,9 ^87,7 ^85,0

Skolans senaredel

Skogåsskolan 08/09 09/10 10/11

10/11

Meritvärde åk 9 ^197,8 ^207,9 ^197,6 ^209,5

Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr.

yrkesprogr. (3+5 ämnen)²

(84,1) (76,1) 85,5 88,6

högskoleförb.program (3+9 ämnen; hu, sa & ek)³

(81,8) (74,6) 80,0 86,6

högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te)⁴

(77,3) (73,1) 76,4 84,1

Kunskap åk 9

Minst G i 16 ämnen ⁵ ^77,3 ^76,1 ^74,5

82,8 Skolans senaredel

Vretskolan 08/09 09/10 10/11

10/11

Meritvärde åk 9 ^223,4 ^208,0 ^226,9 ^209,5

yrkesprogr. (3+5 ämnen)⁶

(94,8) (95,4) 100 88,6

högskoleförb.program (3+9 ämnen; hu, sa & ek)⁷

(94,8) (86,2) 100 86,6

högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te)⁸

(94,8) (90,8) 100 84,1

Kunskap åk 9

Minst G i 16 ämnen ⁹ ^94,8 ^87,7 ¹⁰⁰

82,8

(10)

Utveckling och lärande

Resultatet redovisas med styrtal. ^ResultatRO

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11

Lärande 7,7 7,8 7,9 9,4 5,9 8,1

Ansvar och inflytande 7,7 7,7 7,9 9,1 5,8 8,0

Folkhälsa 7,4 7,4 7,5 9,4 5,3 7,5

Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11 10/11 10/11

Lärande 6,4 6,7 6,5 7,7 5,1 6,6

Ansvar och inflytande 6,5 6,6 6,5 7,5 5,6 6,4

Folkhälsa 6,4 6,3 6,1 7,8 4,7 6,2

Normer och värden

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Trygghet 8,4 8,2 8,6 9,6 7,2 8,5

Trygghet 7,9 7,8 7,6 9,0 6,7 7,7

Ekosystem i balans

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Ekosystem i balans 7,6 8,0 7,6 9,2 4,8 7,9

Ekosystem i balans 6,4 6,1 6,1 7,6 4,4 5,9

Nöjda invånare – god kommunal verksamhet

Resultatet redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på

enkätpåståendet. ^ResultatRO

Resultat RO

Resultat

RO Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11

Nöjda elever 91 92 89 90

Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 10/11 10/11

Nöjda elever 80 72 67 77

Särskola

Särskolans resultat för rektorsområdet redovisas med procentsatser för varje påstående i

elevenkäten för grundsärskola och föräldraenkät i träningsskola. Resultatet finns redovisat

under respektive område i kvalitetsredovisningen. Kommunens resultat för obligatorisk

särskola ligger som bilaga.

(11)

4. UPPFÖLJNINGAR SOM ÄR GJORDA UNDER LÄSÅRET 2010/2011

Månad Vad följs upp Verktyg

Metod

Ansvar

September  LUS¹⁰- uppföljning Rektor

Pedagoger

November  LUS - uppföljning Rektor

Pedagoger November-

december

 Kvalitetsredovisning 2009/2010 med fokus på kunskapsresultat och likabehandling

Dialogsamtal Verksamhetschef Kvalitetsavdelning Rektor

Januari  Kunskapsresultat (terminsbetyg årskurs 8 och 9) Rektor Januari-

Februari

 Elevernas uppfattning om skolverksamheten Elevenkät Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning

Februari  LUS - uppföljning Rektor

Pedagoger

Maj  LUS - uppföljning Rektor

Pedagoger

Maj-Juni  Utvärdera Åtgärdsprogram Stodmaterial:

utvärdering av åtgärdsprogram på klass, arbetslag/ämns- och skolnivå

Rektor

Juni  Elevernas ämneskunskaper i basämnena i årskurs 3

 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 3 i förhållande till pedagogernas bedömning av måluppfyllelsen utifrån kursplanerna

 Elevernas ämneskunskaper i behörighetsgivande ämnen i årskurs 9¹¹

 Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen ¹²

 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 9 (provbetyg) i jämförelse med slutbetyg

Kunskapsresultat i LIS tillsammans med stödmaterial och KR-PL mall

Rektor

Juni  Skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling

Skolinspektionens och beo´s

webbverktyg/

(Huddinge kommuns strukturstöd)

Rektor

Juli  Skolans kvalitetsredovisning 2010/2011 och planeringsdokument för 2011/2012

Rektor

10 LUS: Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad.

11 Här redovisas andel elever i årskurs 9som har minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och i fem respektive nio ämnen till.

12 Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9.

(12)

5. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING

Kunskap

Mål VP 2010

- Alla elever når de nationella kunskapsmålen.

Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 3

Resultatet i tabellen utgår från alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Resultatet för årskurs 3 utgår från den helhetsbedömning som pedagogerna har gjort utifrån målen i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. Resultatet som redovisas visar därför andelen elever som bedöms nå målen i de ovan nämnda kursplanerna.

Kommentar: Kunskapsresultatet i årskurs 3 är på samma nivå som föregående läsår. Det är något högre än kommunens totala redovisade resultat.

Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3

Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser

I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. Resultat för årskurs 3 innefattar samtliga elever som har gjort årskursens ämnesprov. Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl.

Resultat markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen på föregående sida.

Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

Ämnesprov, kunskapsmål och betyg¹⁴ Egna skolan

Huddinges grundskolor

Åk 3 ^F ^P ^T ^F ^P ^T

Antal elever i årskurs 3 ³⁴ ³⁹ ⁷³ ⁵²⁰ ⁶¹⁴ ¹¹³⁴

Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga

delprov i ämnesproven i årskurs 3 ^49,3 ^59,6 ^59,0 ^71,3 ^63,4 ^67,0

* Helhetsbedömning Sv/SvA och Ma ^94,1 ^82,1 ^87,7 ^87,5 ^82,9 ^85,0

Kommentar: Det finns en stor differens mellan provresultat och helhetsbedömning. Den utförda helhetsbedömningen är 20% högre än andelen elever i procent som uppnådde målen på samtliga delprov. En anledning till detta kan vara att lärare också väger in och lägger stor vikt vid annan resultatbedömning. Skillnad mellan provresultat och helhetsbedömning uppgår

13 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3.

14 Resultaten avser läsåret 2010/2011.

Resultat RO

Resultat

RO ^Kommun totalt

Skolans tidigaredel ^08/09 ^09/10 ^10/11 10/11

Kunskap - åk 3 ¹³ ^82,6 ^87,9 ^87,7 ^85,0

(13)

till 38,4 % vilket är alltför högt. Särskilt kan noteras att skillnaden för flickor är hög (55,9%).

Ett utvecklingsområde 2011/2012 är att uppnå större likhet mellan provresultat och helhetsbedömning.

Resultat för årskurs 9 redovisas på nästa sida.

Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 9

I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån de nya behörighetskraven.

För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya

behörighetskraven. Dessa resultat är satta inom parentes för att markera att de inte var aktuella under de redovisade åren.

Resultat RO

Resultat

RO ^Kommun totalt

Skolans senaredel

Skogåsskolan 08/09 09/10 10/11 10/11

Meritvärde åk 9 ^197,8 ^207,9 ^197,6 ^209,5

yrkesprogr. (3+5 ämnen)¹⁵

(84,1) (76,1) 85,5 88,6

högskoleförb.program (3+9 ämnen; hu, sa & ek)¹⁶

(81,8) (74,6) 80 86,6

högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te)¹⁷

(77,3) (73,1) 76,4 84,1

Kunskap åk 9

Minst G i 16 ämnen ¹⁸ ^77,3 ^76,1 ^74,4

82,8 Skolans senaredel

Vretskolan 08/09 09/10 10/11 10/11

Meritvärde åk 9 ^223,4 ^208,0 ^226,9 ^209,5

yrkesprogr. (3+5 ämnen)¹⁹

(94,8) (95,4) 100,0 88,6

högskoleförb.program (3+9 ämnen; hu, sa & ek)²⁰

(94,8) (86,2) 100,0 86,6

högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te)²¹

(94,8) (90,8) 100,0 84,1

Kunskap åk 9

Minst G i 16 ämnen ²² ^94,8 ^87,7 ^100,0

82,8

(14)

Kommentar: Det finns en skillnad mellan resultatet för Skogåsskolan och Vretskolan beträffande årskurs 9. Skogåsskolan uppnådde ett lägre meritvärde än föregående år. En av förklaringarna på detta kan vara att elevvårdsarbetet gällande ett antal flickor på Skogåsskolan inte har nått ända fram. Dock är de elever som uppnår behörighet (3+5 ämnen) fler. 47 av 55 elever är behöriga. Även beträffande behörighet 3+9 ämnen; hu, sa & ek. är behörigheten bättre än föregående år. 44 av 55 elever är behöriga enligt denna kategori. Behörigheten till na

& te är också något högre, 42 av 55 elever är behöriga i denna kategori. Dock är de elever som uppnått minst G i 16 ämnen lägre än föregående år. Vretskolan har uppnått ett mycket högre meritvärde än närmast föregående år. Behörigheten är också mycket bättre än

föregående år. Den positiva tolkningen av denna förbättring kan vara att Vretskolan haft ett förhållningssätt gentemot elever där lärare arbetat tätt tillsammans för att stödja eleverna i arbetet med att uppnå mål. För de elever som inte nått målen har lärare engagerat sig

gemensamt för att intensifiera arbetet runt eleven. Gruppstorlekarna var relativt små, cirka 20 elever i varje klass. Den negativa tolkningen kring de mycket bättre resultaten kan vara att elever fått ”glädjebetyg”. Ett utvecklingsområde rör bedömaröverensstämmelse.

Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 9

Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser

Resultatet för årskurs 9 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda

undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade.

Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl.

Resultat markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen på föregående sida.

Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

Ämnesprov, kunskapsmål och betyg²³ Egna skolan

Huddinges grundskolor

Åk 9 Skogåsskolan F P T F P T

Antal elever i årskurs 9 ²⁸ ²⁷ ⁵⁵ ⁵⁰⁵ ⁵³⁴ ¹⁰³⁹

Meritvärdet i årskurs 9 ^190,7 ^204,8 ^197,6 ^215,8 ^203,6 ^209,5

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 9

78,6 92,6 85,5 89,3 87,9 88,6

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i årskurs 9

75,0 85,2 80,0 87,5 85,6 86,6

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i årskurs 9

71,4 81,5 76,4 85,4 82,8 84,1

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i

minst 16 ämnen i årskurs 9 ^71,4 ^77,8 ^74,5 ^84,0 ^81,6 ^82,8

ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9 ^53,6 ^85,2 ^69,1 ^65,0 ^68,7 ^66,9

Åk 9 Vretskolan F P T F P T

Antal elever i årskurs 9 ²⁰ ²⁰ ⁴⁰ ⁵⁰⁵ ⁵³⁴ ¹⁰³⁹

Meritvärdet i årskurs 9 ^224,8 ^229,0 ^226,9 ^215,8 ^203,6 ^209,5

23 Resultaten avser läsåret 2010/2011.

(15)

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 9

100,0 100,0 100,0 89,3 87,9 88,6

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i årskurs 9

100,0 100,0 100,0 87,5 85,6 86,6

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i årskurs 9

100,0 100,0 100,0 85,4 82,8 84,1

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i

minst 16 ämnen i årskurs 9 ^100,0 ^100,0 ^100,0 ^84,0 ^81,6 ^82,8

ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9 ^80,0 ^80,0 ^80,0 ^65,0 ^68,7 ^66,9

(16)

Kunskapsresultat exklusive elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser

I Huddinge kommunala grundskolor finns elever som går i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser. Alla elever i årskurs 9 ska bedömas utifrån samma kunskapskrav, vilket betyder att till exempel nyanlända elever naturligtvis inte kan nå målen i samma utsträckning som elever som är födda, uppväxta och gått hela grundskolan i Sverige. Elever i särskilda undervisningsgrupper kan även de, av olika skäl ha svårt att uppnå kunskapskraven.

Totalt

Kommentarer: 21 av eleverna tillhör resursenhet öst.

Resultat för årskurs 9 redovisas på nästa sida.

Antal elever Åk 3 Åk 9

i KÖSU-grupper, förberedelse-

och mottagningsklasser 2 22

(17)

Studiehandledning på modersmål

Mål VP2010:

- Alla nyanlända elever erbjuds modersmålsbaserad inlärning

Åtagande 2010/2011

 Inga åtaganden

Studiehandledning på modersmålet Antal elever som är

berättigade till studiehandledning

Antal elever som erbjudits studiehandledning

Antal elever som accepterat erbjudande om studiehandledning

FBK 0 0

Kunskapsresultat; jämförelse provresultat och bedömning

Årskurs 9, Skogåsskolan

Jämförelse mellan fördelningen av provbetyg och fördelning av slutbetyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och NO.

Andel elever

Resultat redovisas i % Ej gjort alla delprov

Ej uppnått

målen G VG MVG

Svenska, F P T F P T F P T F P T F P T

Ämnesprov (NP)

12,0 3,8 7,8 0,0 0,0 0,0 36,0 50,0 43,1 40,0 38,5 39,2 12,0 7,7 9,8

Slutbetyg

-- 12,0 3,8 7,8 32,0 53,8 43,1 40,0 30,8 35,3 16,0 11,5 13,7

Sv. som andraspråk F P T F P T F P T F P T F P T

Ämnesprov (NP)

0,0 0,0 0,0 50,0 50,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Slutbetyg

-- 33,3 100,

0 50,0 66,7 0,0 50,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Matematik F P T F P T F P T F P T F P T

Ämnesprov (NP)

14,3 3,7 9,1 21,4 7,4 14,5 46,4 40,7 43,6 14,3 37,0 25,5 3,6 11,1 7,3

Slutbetyg

-- 14,3 7,4 10,9 57,1 44,4 50,9 25,0 33,3 29,1 3,6 14,8 9,1

Engelska F P T F P T F P T F P T F P T

Ämnesprov (NP)

14,3 7,4 10,9 3,6 0,0 1,8 28,6 37,0 32,7 32,1 29,6 30,9 21,4 25,9 23,6

Slutbetyg

-- 21,4 7,4 14,5 25,0 40,7 32,7 28,6 22,2 25,5 25,0 29,6 27,3

NO: F P T F P T F P T F P T F P T

Ämnesprov (NP)

10,7 14,8 12,7 21,4 3,7 12,7 42,9 51,9 47,3 25,0 14,8 20,0 0,0 14,8 7,3

Slutbetyg

-- 25,0 14,8 20,0 46,4 40,7 43,6 21,4 22,2 21,8 7,1 22,2 14,5

Kommentar: Det finns en god överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och slutbetyget. God överensstämmelse mellan resultat på nationella provet och slutbetyg. Ett antal flickor har varit frånvarande vilket påverkar flickornas resultat.

Årskurs 9, Vretskolan

Jämförelse mellan fördelningen av provbetyg och fördelning av slutbetyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska.

Andel elever

Resultat redovisas i % Ej gjort alla delprov

Ej uppnått

målen G VG MVG

Svenska, F P T F P T F P T F P T F P T

Ämnesprov (NP)

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 56,2 43,8 50,0 37,5 50,0 43,8 6,2 6,2 6,2

Slutbetyg

-- 0,0 0,0 0,0 37,5 50,0 43,8 56,2 43,8 50,0 6,2 6,2 6,2

Sv. som andraspråk F P T F P T F P T F P T F P T

(18)

Ämnesprov (NP)

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 25,0 0,0 0,0 62,5 0,0 0,0 12,5

Slutbetyg

-- 0,0 0,0 0,0 25,0 0,0 12,5 75,0 75,0 75,0 0,0 25,0 12,5

Matematik F P T F P T F P T F P T F P T

Ämnesprov (NP)

0,0 5,0 2,5 5,0 5,0 5,0 50,0 30,0 40,0 40,0 50,0 45,0 5,0 10,0 7,5

Slutbetyg

-- 0,0 0,0 0,0 50,0 25,0 37,5 30,0 45,0 37,5 20,0 30,0 25,0

Engelska F P T F P T F P T F P T F P T

Ämnesprov (NP)

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 45,0 40,0 42,5 35,0 40,0 37,5 20,0 20,0 20,0

Slutbetyg

-- 0,0 0,0 0,0 35,0 40,0 37,5 45,0 35,0 40,0 20,0 25,0 22,5

NO: F P T F P T F P T F P T F P T

Ämnesprov (NP)

0,0 15,0 7,5 0,0 0,0 0,0 25,0 20,0 22,5 60,0 45,0 52,5 15,0 20,0 17,5

Slutbetyg

-- 0,0 0,0 0,0 25,0 30,0 27,5 60,0 45,0 52,5 15,0 25,0 20,0

Kommentar: I vissa delar finns en avsaknad av överensstämmelse mellan betyg och resultat på nationella provet. 15% av pojkarna har inte genomfört NP i biologi. Beträffande MVG- nivå i matematik finns en stor differens mellan NP och betyg.

Årskurs 3

Jämförelse mellan andel elever som uppnått målen på respektive ämnesprov i förhållande till andel elever som bedömts nå målen som finns i kursplanen för respektive ämne.

Åk 3 Andel elever

Resultat redovisas i % Andel som nått målen på alla delprov

Andel som bedöms nå målen i kursplanen

(Helhetsbedömning)

F P T F P T

Svenska 65,4 65,4 64,9 100,0 83,9 91,2

Svenska som

andraspråk 65,5 62,5 62,5 100,0 87,5 93,8

Matematik 52,9 71,8 63,0 94,1 84,6 89,0

Kommentar: Flickor är svaga i de delprov som behandlar huvudräkning och area. Även i svenska angående läsning av faktatexter har flickor låga resultat. Detta behöver utvecklas nästkommande läsår. En översyn av vad som behöver göras i undervisningen behöver genomföras.

Åtgärdsprogram

Mål VP2010:

- Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen.

Åtagande 2010/2011

 Inget åtagande

Kommentarer: Rektorsområdet skriver främst åtgärdsprogram i svenska, matematik och engelska. Dock upprättas även åtgärdsprogram i övriga ämnen där elever inte når målen. Vi upprättar också ett flertal åtgärdsprogram som kan betecknas som ”sociala åtgärdsprogram”. Dessa behandlar åtgärder mot frånvaro, negativt beteende i klassrum och på raster, behov av kuratorsstöd etc. Vi kan se att många elever som har åtgärdsprogram för inlärningsproblem också har stor frånvaro.

Vår utvärdering av åtgärdsprogrammen visar dels beträffande Sjötorpsskolan att personalen saknar kartläggning av ÅP-redovisning för sociala åtgärder. Lärarna skriver generellt bra och tydliga pedagogiska utredningar, åtgärdsprogram och uppföljningar på Sjötorpsskolan. I utvärderingen på Vretskolan framkommer att en tydlig struktur och information om hela kedjan från PU, till åtgärdsprogram till utvärdering behöver tydliggöras. På Skogåsskolan framkommer att informationsflödet behöver effektiviseras angående elevernas måluppfyllelse från ämneslärarna till mentorerna. Vi behöver också se över hur informationen om innehållet i de upprättade

åtgärdsprogrammen når samtliga lärare som undervisar eleven. Organisationsförändringar som kan stödja både

(19)

elever med åtgärdsprogram och övriga elever är att möjliggöra för resurslärare och lärare i svenska som andraspråk att ge stöd i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Personalen ser också ett samband mellan åtgärdsprogram och ökad måluppfyllelse.

Analys av måluppfyllelse inom kunskap

utifrån måluppfyllelse i alla ämnen för alla elever, resultaten i tabellerna som finns i avsnittet kunskap och arbetet med åtgärdsprogram.

Tidigaredel Sjötorpsskolan

Utifrån nationella proven i årskurs 3 ser vi att skillnaden mellan andelen elever som har nått alla målen och helhetsbedömningen skiljer sig stort både då det gäller flickor och pojkar på skolan. Skillnaden finns även mellan skolan och kommuntotalen. Matematik: Flickor har sämre resultat (52,9%) i matematik än pojkarna som har 71,8 %. Flickorna har sämre resultat då det gäller delprovet area och volym och huvudräkning och överlag ett lägre resultat på de flesta delproven. Antal flickor som inte klarade alla matematikmålen är 17st av 36. Då det gäller pojkar är det 10 st av 39 som inte har klarat alla delprov. Svenska :Då det gäller svenska har flickorna ett lägre resultat på delprov B och C än pojkarna. Flickorna har ett resultat på 86,0% som har klarat alla målen men visar på läsning av faktatext så innebär procentsatsen att 4 flickor har inte klarat delprov C. SvA: 16 elever läser SvA av dessa har 87,5 klarat alla delmålen. Då det gäller flickorna har 3 st flickor av 8 inte klarat alla delmål, detta gäller skönlitterär text delprov B, faktatexter delprov C och högläsning delprov D Dessa flickor har LUS punkt 13-15. Av pojkarna har 75,0% uppnått målen på delprov B och C. Detta innebär att 3 st pojkar av 8 inte klarat proven. Pojkarna har även svårigheter att uppnå målen då det gäller skönlitteratur och faktatext. Dessa pojkar har LUS punkt 13-14, vilket innebär att de inte når kravnivån på LUS-punkt 15 för årskurs 3

I rapporterna för måluppfyllelse i alla ämnen för samtliga elever:

Årskurs 1: SV: 8/75 når ej målen, SO: 1/75 når ej målen, NO: 2/75 når ej målen, MA: 3/75 når ej målen, Eng: 1/75 når ej målen, Bild: 1/75 når ej målen. I övriga ämnen uppnår eleverna kursmålen. Antal elever som har SvA är 25st, Pedagogisk utredning finns för 10 st, 17 åtgärdsprogram finns, där några elever har åtgärder i flera ämnen. Arbete utifrån resultatet på Huddingediagnosen i matematik sker. Här finns elever som är under utredning. LUS punkt varierar mellan 6 –13.

Årskurs 2: SV: 8/76 når ej målen, SO: 2/76 når ej målen, NO:2/76 når ej målen, MA: 7/76 når ej målen, Eng: 3/76 når ej målen. Pedagogisk utredning finns för 12 elever och 24 åtgärdsprogram fördelade på SV med 10 st, MA med 7 st, Eng med 3 st, SO med 2 st och NO med 2 st, några av dessa elever har åtgärdsprogram i flera ämnen. 2 elever har under läsåret fått sin undervisning i mindre grupp enligt EVK beslut. 10 elever har SVA undervisning utifrån BOKUP resultat. Arbete utifrån resultatet på Huddingediagnosen i matematik sker.

LUS punkt varierar från 5-17, 62 elever ligger på 12-17

Årskurs 3: SV: 6/76 når ej målen MA: 9/76 når ej målen I övriga ämnen når eleverna målen. Pedagogisk utredning finns för 9 st och 18 åtgärdsprogram fördelade på SV och MA Två elever har under läsåret fått sin undervisning i mindre grupp enligt EVK-beslut men har i några ämnen deltagit i sin klass.

16 st elever har SVA. Arbete utifrån resultatet på Huddingediagnosen i matematik sker. Då flertalet elever har nått kursplanemålen har detta gjort att helhetsbedömning på Nationella prov skiljer sig markant från andel elever som har klarat alla delproven.

Vi bör återigen se över varför skolans siffror då det gäller skillnaden i andel elever som har klarat alla målen och helhetsbedömningen Då det skiljer sig markant i förhållande till kommuntotalen. Vi behöver också titta på siffrorna för flickor. Antal elever som nått kravnivån i årskurs 3 är 81% Vi har försämrade resultat från förra året både då det gäller pojkar och flickor på de nationella proven. Återigen ett förbättringsområde för kommande läsår. Då det gäller simkunnigheten är det 14 elever som ej nått simkunnighet, Vi kan konstatera att de elever som inte når målen i simundervisningen får fortsätta i årskurs 3. LUS punkt varierar från 10 – 18a, 63 elever har klarat kravnivån och högre.

Vretskolan

Måluppfyllelsen på Vretskolan årskurs 4-6 är generellt god. Rapporterna för måluppfyllelse i alla ämnen för samtliga elever visar följande:

Årskurs 4: Alla elever uppnår målen i engelska, bild, idrott, I matematik uppnår 6 av 56 elever inte målen. 2 av 56 elever når inte målen i Mu. 11 av 56 elever uppnår inte målen i Sv/SvA. 9 elever har pedagogiska utredningar och 8 elever har åtgärdsprogram. Bedömningen i årskurs 4 är att ett fåtal elever som har åtgärdsprogram har problem att nå målen i ett flertal ämnen. LUS-punkt varierar från 12-18.