Under inventeringen registrerades 1 svamp-art, 109 kärlväxtarter, en groddjursart och 64 arter av insekter. Bland insekterna påträf-fades 25 olika skalbaggsarter, 18 steklar, 15 flugor, 5 fjärilar och 1 hopprätvinge. En fullständig artlista återfinns i tabell 1.
BOTANISKA NATURVÄRDEN
På flygplatsen identifierades åtta områden som gräsmarker med höga naturvärden (figur 3). Av dessa anses tre vara riktiga
”hotspots” med en växtlighet och artsam-mansättning av hög kvalitet.
De höga naturvärdena på Kiruna flygplats är starkt kopplade till den halkbekämp-ningsteknik som används. På grund av de kalla vintrarna är det inte hållbart att ploga och halkbekämpa på klassiskt vis med urea.
Istället sandas rullbanan med varm sand som smälter ner i snön och skapar bra friktion och bromsvärde. När våren kommer slungas all snö iväg från rullbanan och med den även sanden.
Under en vinter läggs flera ton sand ut som sedan hamnar vid kanten av rullbanan och cirka tre meter ut, vilket är så långt som snöslungorna kan kasta snön. I detta område finns de största botaniska värdena eftersom sanden skapar bra förutsättningar för frön att gro i den i övrigt karga och steniga marken. Stora delar av flygplatsen är uppbyggd med rester från gruvindustrin och består till stor del av sten och grus.
Halkbekämpningen har lett till att nästan hela rullbanans längd, 2,5 km, har en tre meter bred bård av sand. I sanden har särskilt sen ängsgentiana Gentianella amarella var. amarella (figur 1, 2) hittat ett lämpligt habitat och växer, mer eller mindre rikligt, i så gott som hela sandbården. Vi har figur 1. På Kiruna flygplats blom-made ungefär 50 000 plantor av sen ängs gentiana Gentianella ama-rella var. amaama-rella sommaren 2014.
Förmodligen finns här landets största enskilda population av ängs gentiana.
foto: Daniel Seger-lind.
uppskattat det totala antalet plantor av sen ängs gentiana till runt 50 000.
I den sandiga miljön växer även den rödlis-tade blekgentianan Gentianella aurea (figur 2) samt lappgentiana Comastoma tenellum (figur 4), även de i höga antal. Uppskattningsvis fanns 20 000 blekgentianor och 15 000 lapp-gentianor här. Gentianorna är i övrigt glest spridda över flygplatsen.
I synnerhet blekgentiana och ängs-gentiana växer på den välhävdade gräs-marken helt nära rullbanan längs hela sträckningen. Lappgentiana hör till partier med tunnare växttäcke längs körvägar och gräspartier med blottor. På många platser förekom alla tre arterna tillsammans.
För alla tre gentianorna bör Kiruna flygplats vara en av de rikaste växtplatserna i Sverige.
Till vår förvåning fann vi också stora förekomster av både höstlåsbräken Botry-chium multifidum (figur 5) och månlåsbräken B. lunaria. Båda arterna återfinns numera på rödlistan (ArtDatabanken 2015).
Även flera arter lummer påträffades under inventeringen. Här hittades både groddlum-mer, nordlumgroddlum-mer, fjällumgroddlum-mer, riplumgroddlum-mer, plattlummer och dvärglummer (Huperzia selago subsp. arctica, Lycopodium annotinum subsp. alpestre, L. alpinum, L. clavatum subsp.
monostachyon, L. complanatum, Selaginella selaginoides).
figur 2. Både blekgentiana Gentianella aurea till vänster och sen ängsgentiana G. amarella var. amarella till höger var mycket talrika på Kiruna flygplats; uppskattningsvis 20 000 respektive 50 000 plantor blom-made på flygplatsområdet 2014. Arterna trivs på de gräs marker som finns intill rullbanan och verkar starkt gynnas av den sand som kastas över gräsmarken i samband med snöröjningen.
foto: Daniel Segerlind.
111
Stenmark & Segerlind: Kiruna flygplats SÄRSKILT VÄRDEFULLA OMRÅDEN
Ytor med höga naturvärden är markerade på kartan i figur 3.
Sandig torrbacke (A). Denna gräsmark är den mest artrika delen på hela flygplatsen.
Här växer tusentals sen ängs gentiana, blek-gentiana och flera lappblek-gentiana tillsammans med bland annat de rödlistade arterna höst-låsbräken, månlåsbräken och sex olika arter lummer, slåtterblomma Parnassia palustris, fjällögontröst Euphrasia wettsteinii, höskallra Rhinanthus angustifolius, svarthö Bartsia alpina och fjällkattfot Antennaria alpina.
Avfart med blottor (B). Mellan rull-banan och grusvägen som går längs med hela rullbanan finns detta område som är oerhört artrikt på gentianor. Alla tre arterna gentianor växer i stora mängder. Den största koncentrationen är närmast rullbanan där sanden har slungats ut. Uppskattningsvis kan det röra sig om 10 000 sen ängsgentiana, 6000–8000 blekgentiana och 1000–1500 lappgentiana på en yta av 1,2 hektar.
Här påträffades även glansdaggkåpa Alchemilla micans som är en sällsynt art på dessa breddgrader ihop med slåtterblomma, späd ögontröst Euphrasia stricta var. tenuis, ängsskallra Rhinanthus minor och vårfinger-ört Potentilla crantzii.
Torräng längs östra sidan (C). I område C finns det flera gentianor ihop med bland annat kattfot Antennaria dioica, sandtrav Arabidopsis arenosa, gatkamomill Matricaria discoidea, späd ögontröst och fjällögontröst.
I detta område växer även tuvbräcka Saxifraga cespitosa som är en vanlig växt i fjäl-len men mera sällsynt i låglandet. Området är väldigt kalt och växtligheten gles. Längst i öster ligger troligtvis någon form av markväv för att hålla nere vegetation som kan störa inflygningsradarn.
Torräng längs västra sidan (D). Längst i norr intill den västra sidan av rullbanan finns ett stort område med väldigt mycket sen ängsgentiana och blekgentiana. Uppskatt-ningsvis står denna lokal, som sträcker sig
ner till ankomstterminalen, för en tredjedel av alla gentianor på hela flygplatsen.
Förutom gentianorna växer här en del svampar, bland annat en rottryffel som skulle kunna vara Scleroderma cepa NT, men bild materialet är inte tillräckligt för art-bestämning.
Två daggkåpor som är ovanliga på dessa breddgrader är betesdaggkåpa Alchemilla monticola och glatt daggkåpa A. glabra. På enstaka platser hittades även den lilla dvärg-lummern.
Äng framför terminalbyggnader (E).
Området ligger i höjd med terminalen på rullbanans västra sida och är väldigt rik på gentianor. Bården med sand är inte lika bred och tydlig i detta område vilket kanske beror på att det inte slungas lika mycket snö åt det hållet eftersom det ligger så nära terminalen.
Grusmark med blottor mot rullbana (F). En stor yta som på sina ställen har en
Naturvärden på Kiruna Airport Sida 16 av 31
Figur 13. Kiruna Airport bedömdes ha två områden med höga naturvärden och flera områden med påtagliga naturvärden.
Naturvärden på Kiruna Airport Sida 16 av 31
Figur 13. Kiruna Airport bedömdes ha två områden med höga naturvärden och flera områden med påtagliga naturvärden. figur 3. Kiruna flygplats bedömdes ha flera
områ-den med påtagliga (orange) eller höga naturvärområ-den (röd markering).
0 1000 m
Klass 2: Högt naturvärde Klass 3: Påtagligt naturvärde
frodigare växtlighet, men också till exempel ripbär Arctous alpinus, björnbrodd Tofieldia pusilla och klynnetåg Juncus trifidus. Klynne-tåg är sällsynt nedanför fjällen och trivs på de mest torra och näringsfattiga platserna.
På några ställen hittas även mån- och höst-låsbräken samt fjäll- och riplummer, som alla trivs i torra gräsmarker.
Grusmark med blottor (G). En mindre lokal med mer frodig växtlighet, men som också hyser alla de tre gentianorna liksom till exempel björnbrodd.
Blomrikt parti kring ljusramp (H).
Längst i söder vid inflygningsljusen ligger denna lokal som består av ett tätare busk-skikt och längst i söder av blötare marker som angränsar till de stora våtmarkerna utanför området i söder.
ZOOLOGISKA NATURVÄRDEN
Under inventeringen påträffades 64 arter insekter. Utmärkande var den höga artrike-domen av humlor – 12 arter. Bland humlorna kan nämnas klöverhumla Bombus distinguen-dus, en rödlistad art som finns i blomrika torrmarker och föredrar ärtväxter.
Även åssandbi Andrena lapponica är en intressant art som är sparsamt rapporterad i norra Sverige. Arten samlar pollen på sälg- och videarter. Åssandbiet bor i sandmark där det bygger sina bon 2–3 dm under marken.
Vidare förekom fem arter av dagfjärilar.
Violett blåvinge Plebejus optilete och fjäll-bastardsvärmare Zygaena exulans var mycket talrika på gräsmarkerna på hela flygplatsen.
Det var överraskande att både fjällbastard-svärmare och fjällgräsfjäril Erebia pandrose förekom talrikt på flygplatsområdet. Båda dessa arter ses normalt mycket sparsamt utanför fjällkedjan.
Under inventeringen noterades 25 arter skalbaggar. Faunan domineras av nyckel-pigor (fem arter), knäppare (fem arter) och kortvingar (fyra arter).
Ett antal marklevande skalbaggar och gaddsteklar som brukar påträffas i liknande biotoper längre söderut hittades inte, trots att deras värdväxter och bosubstrat fanns i god mängd. Detta förklaras av att de helt enkelt inte hinner para sig, bygga bo och få fram sin avkomma under den korta somma-ren på Kirunas breddgrad.
Ett gäckande fynd var bergscikada Cica-detta montana – en död individ som persona-len hade hittat och som presenterades för oss. Närmaste kända fynd av bergs cikada är från Södertörn i Sörmland och det är en gåta hur den tagit sig till Kiruna.
Diskussion
Artsammansättningen på Kiruna flygplats är unik. Här möter nordliga buskar, ris och gräs både rena fjällväxter och odlingslandskapets arter som kommit till området med män-niskans hjälp. De höga naturvärdena ligger i figur 4. Lappgentiana Comastoma tenellum finns
spridd över stora delar av Kiruna flygplats med ett uppskattat antal år 2014 på 15 000 plantor.
foto: Daniel Segerlind.
113
Stenmark & Segerlind: Kiruna flygplats
gräsmarkerna som ställvis har utvecklats till torra ängs marker med gott om sand-, grus- och jordblottor.
Den stora överraskningen var de stora populationerna av ängsgentiana, blekgenti-ana och lappgentiblekgenti-ana. För både ängsgentiblekgenti-ana och blekgentiana pratar vi om de enskilt största kända populationerna i landet.
Jämfört med flygplatserna Sturup, Landvetter och Bromma så har Kiruna fler skyddsvärda miljöer tack vare förekom-sten av tre arter gentiana, sex lummerarter och två låsbräknar. Vid en jämförelse med Arlanda och Visby flygplats är artrikedomen däremot generellt låg och antalet rödlistade arter lägre. Men när det gäller grässvålens kvalitet är det ingen svensk infrastruktur-biotop som klår Kiruna.
Kiruna flygplats är en unik och fascine-rande miljö där mötet mellan fjällarter och odlingslandskapets arter bildar ett alldeles eget växtsamhälle. Lika märkligt är det på insektssidan att rena fjällarter som fjällgräs-fjäril och fjällbastard svärmare är talrika över hela gräsmarken.
SKÖTSELPLAN
Eftersom Kiruna flygplats är unik i sin art rikedom bör en särskild skötselplan tas fram, där de i figur 3 utpekade områdena med höga naturvärden bör bli centrala ytor.
Personalens kunskaper om områdets skötsel är viktiga och att dokumentera dessa bör
vara det första steget vid utformandet av en skötselplan.
En skötselplan bör ha sin utgångspunkt i anpassningen till de krav som de tre arterna gentiana har. Även förekomsten av sex lum-merarter är unik och bör särskilt beaktas.
För gräsmarkerna utanför de utpekade områdena finns en stor potential att dels restaurera enskilda områden och dels modi-fiera skötseln så att gräsmarken utarmas på näring och därmed på sikt övergår i en mer artrik torrmark. Se vidare Stenmark &
Segerlind (2014).
• Tack till Swedavias personal som assisterat under inventeringen. Särskilt tack till Linda Tallmarker och Magnus Persson som arbetat med oss i fält.
figur 5. Höstlåsbräken Botrychium multifidum hör till de öppna gräsmarkerna på flygplatsen med gott om jord- och sandblottor. Den och månlåsbräken B. lunaria växer rikligt i de utpekade områdena med högt naturvärde (se figur 3).
foto: Daniel Segerlind.
Svampar
Pholiota squarrosa fjällig tofs-skivling
Skalbaggar Absidia schoenherri
Adalia bipunctata subsp. frigida tvåprickig nyckelpiga Aleochara bipustulata A. funebris
Amara familiaris rödbent korn-löpare
Bledius arcticus
Coccinella septempunctata sjuprickig nyckelpiga Harpalus solitaris bred frölöpare Hippodamia variegata Pissodes pini större tallvivel Protaetia cuprea olivgrön
guldbagge Selatosomus aeneus Sericus brunneus Tachinus elongatus Tvåvingar
Chrysosyrphus niger ljushårig fjällblomfluga
Cordilura ciliata
Dasysyrphus venustus praktfull skogsblomfluga
Eriozona erratica bandad barrblomfluga
Parasyrphus lineolus mörk buskblomfluga
Luzula multiflora subsp. frigida säterfryle Medicago sativa subsp. falcata
gullusern
Trifolium pratense rödklöver T. repens vitklöver Vicia cracca kråkvicker
Alchemilla glabra glatt daggkåpa A. micans glansdaggkåpa A. monticola betesdaggkåpa Potentilla argentea femfingerört P. crantzii vårfingerört P. norvegica norsk fingerört Rubus chamaemorus hjortron
tabell 1. Alla arter som observerades på Kiruna flygplats. Under inventeringen dokumenterades 109 växtarter, en svampart, en grodart och 66 insektsarter. Totalt registrerades 177 arter; fyra av dem är rödlistade (ArtData-banken 2015): klöverhumla, månlåsbräken, höstlåsbräken och blekgentiana.
All species recorded during the 2014 inventory of Kiruna Airport.
Sericomyia lappona lapp-torvblomfluga Suillia nemorum
Temnostoma vespiforme getinglik tigerfluga B. lucorum ljus jordhumla B. monticola berghumla
Formica fusca svart slavmyra Myrmica ruginodis skogsrödmyra Vespula austriaca jordsnyltgeting Fjärilar
Boloria euphrosyne prydlig pärlemorfjäril
Erebia pandrose fjällgräsfjäril Plebejus idas hedblåvinge P. optilete violett blåvinge Zygaena exulans
fjällbastard-svärmare Trollsländor
Aeshna grandis brun mosaik-slända
Groddjur
Rana temporaria vanlig groda Kärlväxter
Huperzia selago subsp. arctica groddlummer
Lycopodium alpinum fjällummer L. annotinum subsp. alpestre
nordlummer L. clavatum subsp.
monostachyon riplummer L. complanatum plattlummer Selaginella selaginoides
dvärg-lummer
115
Stenmark & Segerlind: Kiruna flygplats S. hastata subsp. hastata
fjäll-blekvide
S. herbacea dvärgvide S. lanata ullvide S. lapponum lappvide S. myrsinifolia subsp. borealis
sätervide Empetrum nigrum subsp.
hermaphroditum nordkråkbär
Erigeron acris subsp. acris vanlig gråbinka
E. acris subsp. politus brun-binka
E. uniflorus subsp. uniflorus vanlig fjällbinka
Hieracium sect. Hieracium skogsfibblor Taraxacum sect. Ruderalia
ogräs-maskrosor
Tripleurospermum inodorum baldersbrå
T. maritimum subsp. subpolare nord baldersbrå
Angelica sylvestris strätta Anthriscus sylvestris hundkäx tabell 1, forts.
Galium boreale vitmåra
Comastoma tenellum lapp gentiana Gentianella amarella var. amarella
sen ängsgentiana G. aurea blekgentiana Prunella vulgaris brunört Bartsia alpina svarthö Euphrasia stricta var. brevipila
vanlig ögontröst E. stricta var. tenuis späd
ögontröst
E. wettsteinii var. wett steinii fjäll-ögontröst
ArtDatabanken 2015: Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Jordbruksverket 2013. Infrastrukturens gräs- och buskmarker. Hur stora arealer gräs- och buskmarker finns i anslutning
till transportinfrastruktur och bidrar dessa till miljömålsarbetet? Jordbruks-verket, Rapport 2012: 36.
Stenmark, M. & Larsson, S. 2010. Gräs-marksytor längs järnvägar – med skötsel
ett spår mot ökad mångfald. Arbets-material. Trafikverket, Borlänge.
Stenmark, M & Segerlind, D. 2014.
Naturvärden på Kiruna Airport.
Opublicerad rapport.
Stenmark, M. & Segerlind, D.
2016 : Höga naturvärden på Kiruna flygplats. [Flora and fauna on Kiruna Airport, northern Sweden.] Svensk Bot. Tidskr. 110: 108–115.
The flora and fauna of Kiruna Airport in northernmost Sweden were inven-toried in 2014. Large populations of the gentians Gentianella amarella, G. aurea and Comastoma tenellum were found, probably making Kiruna Air-port the best locality for these species in Sweden. An ideal habitat for the gentians is created along the landing strip through the use of large amounts of sand during winter de-icing.
Magnus Stenmark är naturvårdsbiolog och är specialiserad på insekter och pollination. Magnus arbetar på som konsult på Ecocom AB.
Adress : Järvstakroken 30, 805 92 Gävle
E-post : magnus@ecocom.se Daniel Segerlind är naturvårdsbiolog och arbetar med naturvärdesinvente-ringar, skötselplaner och naturvårds-program. Daniel arbetar på som konsult på Ecocom AB.
Adress : Sjötorpsvägen 130, 802 57 Gävle
E-post : daniel@ecocom.se
för att försöka få fram en sådan katalog före sommaren.
I sammanhanget måste jag be alla som skickat mig växtpaket under hösten och vintern att ha överse-ende med att svar hittills uteblivit. Jag ser väldigt mycket fram emot att ta del av allt materialet och räknar med att successivt återta min vanliga verk-samhet under våren och försommaren.
Steg 1 – fyndkatalog
Jag har nu preliminära växtlistor för alla våra provinser (jag talar hellre om provinser än om landskap, eftersom landskapet Lappland delas upp i fem lappmarker), och tabell 1 här bredvid visar ett utdrag. En svart prick visar att det finns aktuella fynd, och en ring anger att det enbart finns äldre uppgifter (kan bero på att växten är borta eller på att man inte noterat den på länge). Ett fråge tecken bety-der att arten rapporterats men att det är stor risk för fel (ofta svårbestämda växter utan belägg). Ett streck betyder att det finns en publicerad uppgift som visats vara oriktig.
Jag registrerar alltså även osäkra uppgif-ter, men med frågetecken. Senare kontroller får visa om uppgifterna kan godtas eller om de ska tas bort. Bakgrunden till varje mar-kering noteras också, och dessa noteringar kommer att vara tillgängliga.
Just nu omfattar katalogen nästan precis 8000 växter (= rader) och ytterligare ett par hundra väntas tillkomma vid de sista kom-pletteringarna.
Det bästa hade varit att grunda katalogen på insamlat och säkert bestämt material
T
rogna SBT-läsare vet att jag för bok över svenska och nordiska växter och vad de ska heta. År 1998 trycktes Svenska kärlväxtnamn som ett SBT-häfte på 320 sidor (Karlsson 1998). Tillägg har publicerats successivt i SBT sedan 2002, det senaste i fjol (Karlsson 2015).Sedan 1998 har listan ökats med flera tusen växter (de apomiktiska arterna och ett tusental andra, mest inkomlingar och träd-gårdsflyktingar). Eftersom nyhetsflödet inte sinar har det inte varit självklart att trycka en uppdaterad lista. I stället finns hela mate-rialet på nätet, dels fristående (Karlsson &
Agestam 2014), dels som en del av ArtData-bankens Dyntaxa (2015), som omfattar alla organismer. De båda listorna har i princip samma innehåll men kan skilja sig lite efter-som de inte alltid uppdateras samtidigt.
Just nu ligger jag efter med uppdate-ringen, och det beror på en omprioritering:
före jul 2015 påpekade Sebastian Sundberg, kärlväxtansvarig på ArtDatabanken, att det finns ett stort behov av en kärlväxtkatalog som visar alla växters förekomst i de 29 svenska provinserna.
För mig, som är en gammal skalbaggs-samlare, har det många år varit en dröm att göra en sådan kärlväxtkatalog, en motsvarig-het till den klassiska Catalogus Coleopterorum Sueciae (Klefbeck & Sjöberg 1957) som jag i min ungdom flitigt slog i för att se vad man kunde finna och för att föra in nya kryss.
Jag lade därför alla andra uppgifter åt sidan
Före sommaren kan en provinskatalog för kärlväxter vara på plats i Artportalen.
Katalogen visar i vilka landskap och lappmarker varje växt har blivit funnen och hjälper oss vara kritiska när vi matar in nya fynd. Inom ett par år kan vi ha en mer heltäckande katalog klar, som dessutom visar frekvens och status i varje provins.