THOMAS KARLSSON
117
Karlsson: Utökad kärlväxtkatalog
i våra herbarier. Det skulle dock ta orim-ligt lång tid (många år). Nu har följande källor utnyttjats: 1) Tryckta och otryckta provinsfloror, 2) artiklar i SBT och lokala tidskrifter, 3) monografier och andra större genomgångar, t.ex. Flora Nordica, 4) datalagt material i herbarierna, och 5) uppgifter i Art portalen.
Tryckta uppgifter brukar vara noggrant kontrollerade innan publiceringen, och 1) till 3) ovan kan betraktas som relativt tillför-litligt material. Vad gäller 4) granskas nyare material i regel när det läggs in i herbariet (så är det åtminstone på Riksmuseet och Botaniska museet i Lund, vilka står för de flesta herbarieuppgifterna).
Artportalen måste självklart använ-das eftersom så mycket av nyfynden idag
kanaliseras genom den. Men där finns ingen kritisk redaktion eller museiintendent. När det gäller kärlväxter har Artportalen ännu inte kommit igång ordentligt med validering (dvs. kontroll av fynduppgifter), och nu finns ett mycket stort och växande antal okontrol-lerade uppgifter. Artportalens uppgifter måste därför granskas särskilt noga.
De preliminära provinslistorna skickar jag ut till lokala botaniska föreningar och andra för komplettering. Med denna arbets-gång får man en enhetlig namnsättning och samma uppläggning av databasen, och jag bedömde att det blir enklare än om varje lokal förening skulle ta fram en komplett floralista för sitt område. – Dock har de fär-diga listor, som jag fick från några håll redan i starten, varit till stor hjälp.
tabell 1. Ett utdrag ur provinskatalogen. Svart prick: aktuella fynd. Ring: äldre uppgifter. Frågetecken:
tvivelaktig uppgift. Minus: dokumenterat oriktig uppgift. – Obs! Preliminära data!
Euphrasia – ögontröster Sk Bl Ha Sm Öl Go Bh Ds Vg Ög Vr Nä Sö Up Vs Dr Gs Hs Hr Jä Me Ån Vb Nb Ås Ly PL LL TL
bottnica – strandögontröst · · · · ○ · · · · ● ● ● · · · · ·
hyperborea – tromsögontröst · · · · – · · ● ● · · · · ● ● · · ·
micrantha – ljungögontröst ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ○ ○ ○ ○ ? – · · · ·
micrantha × nemorosa ○ · ○ – · · · · – · · · · micrantha × stricta ○ · · ● · · ● · ○ ○ · · · ·
nemorosa – grå ögontröst ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● · – ● ● ● ● · · · · ·
nemorosa × officinalis ssp. pratensis ○ · · · · nemorosa × stricta ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ○ ● ● ● ○ ○ ● ● · · ● ● · ● · · · · ·
officinalis – läkeögontröst ● ● ○ ● – – · ○ ● ● · · ● ● · ○ · · · ○ ● · · · ·
ssp. monticola – ängsögontröst ○ ○ · ○ · – · ○ ○ · · · ○ · · · · ssp. officinalis – finnögontröst · · ○ ● · · · · · ● · · ● ● · ○ · · · ○ ● · · · · ssp. pratensis – stor ögontröst ● ● · · – · · · ● · · · · ssp. monticola × stricta var. suecica ○ · · · · ssp. pratensis × stricta var. brevipila · · · · ○ · · · · salisburgensis – spjutögontröst · · · – · ● · · · · ● · ● ● ssp. salisburgensis – lappögontröst · · · · ● · ● ● ssp. schoenicola – brun ögontröst · · · · · ● · · · · scottica – skottlandsögontröst · · · · ○ · · · ·
stricta – lila ögontröst ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●
var. brevipila – vanlig ögontröst ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ○ ○ ● ○ ○ var. gotlandica – vätögontröst · · · · ● ● · · · · var. stricta – uddögontröst ● · · – ● ● · · · · ● ● · · · · var. suecica – svensk ögontröst ○ · – ? ○ ● · · · · var. tenuis – späd ögontröst ● ○ ○ ○ ● ● ● ○ ● ● ○ ○ ● ● ○ ● ○ ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● var. brevipila × wettsteinii var. baltica · · · · ○ · · · ● · · · · var. tenuis × wettsteinii var. wettsteinii · · · · ○ · · ● ● ● ● · ● ● ● ● ● ●
wettsteinii – fjällögontröst · · · · – · ● · ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●
var. baltica – klapperögontröst · · · · ● · · ● · · · ● ● ● ● · · · · · var. palustris – kärrögontröst · · · · ● ● · · · · ● ○ ○ ● ● var. wettsteinii – vanlig fjällögontröst · · · · – · · · ● · ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●
TILL VILKEN NYTTA?
Katalogen sammanfattar kunskapsläget.
Det går idag inte lätt att få en överblick över vad som är känt om en växts utbredning i Sverige. Hulténs Atlas (Hultén 1950, 1971) är helt föråldrad. Kartorna i Den nya nordiska floran (Mossberg & Stenberg 2003) är, om de finns, små och starkt generaliserade. Artpor-talen innehåller få uppgifter som är äldre än ett par decennier, och heller inte alla fynd från vår egen tid. Provinsflororna ger i regel en korrekt och fullständig bild, även av flo-ran i äldre tid, men de blir inaktuella på bara några år, och ger – givetvis – ingen rikstäck-ande översikt.
Katalogen är också tänkt att stimulera till nyfynd och ökad rapportering genom att det blir tydligt vad som borde gå att finna i en viss provins. Inte minst de många ringarna för växter, som inte är sedda i sen tid, borde locka till eftersök!
Men det allra viktigaste med katalogen är nog att den kommer att förbättra kvaliteten på de uppgifter som lämnas i Artportalen.
Där finns redan (på menyn Teman) provins-kataloger för många djur och vissa växter.
Målet är att det ska finnas en katalog även för kärlväxter före sommaren. När man då matar in ett fynd av en växt som är ny för landskapet, eller inte sedd i modern tid, får man ett meddelande om detta. Med den insikten gör man säkert en extra koll. Så gott som alla meddelare i Artportalen är seriösa och vill att deras uppgifter ska vara riktiga.
Man får dessutom en uppmaning att dokumentera fyndet. Det bästa är ett pres-sat belägg som lämnas till något av våra offentliga herbarier. Ta helst kontakt med någon växtbestämmare där, som kan ta sig an dina fynd!
Ett foto kan ibland räcka (och är bättre än ingenting alls), men för säker bestämning måste fotografen veta precis vad bilden ska visa. När det gäller nya inkomlingar och för-vildade växter ska man aldrig nöja sig med ett foto, utan alltid samla belägg – det dyker upp
nya, oförutsedda arter hela tiden, så en odoku-menterad uppgift kan snabbt bli värdelös.
Låt 2015 bli sista året då vi missade att ta belägg för våra nya provinsfynd!
Steg 2 – fullt utbyggd katalog
När den enkla fyndkatalogen är klar och på plats börjar arbetet med att bygga ut den.
Det finns kanske en uppgift att grusviva Androsace septentrionalis är funnen i någon norrlandsprovins. Men handlar det om ett exemplar på en lastkaj, eller är det en stabil, flerhundraårig förekomst på en grusås? Och kåltistel Cirsium oleraceum finns i Östergöt-land – bra, men har människan släpat dit den eller är den ursprunglig? Är den vanlig där eller finns den bara på enstaka lokaler?
För att få en bra bild måste vi registrera fler faktorer än förekomst – åtminstone följande:
• Bofast eller ej?
• Sällsynt eller ej?
• Kulturspridd eller ej?
• Gammal i området eller ej?
Det finns för närvarande 60 243 uppgifter om växt + landskap i databasen, och det är alltså många frågor som ska besvaras. Dess-bättre finns de flesta svaren i provinsfloror och andra skrifter och det är ingen oöver-stiglig uppgift att föra över informationen.
Men – innan man sätter igång måste man tänka efter. Exakt vad ska registreras? När är en växt bofast och när är den inte det?
Hur ska vanlighet skattas: ska man använda absoluta tal (antal lokaler), eller ska det vara relaterat till provinsens yta (procent av totala antalet inventeringsrutor eller sock-nar)? Hur avgör man om en växt är kultur-spridd eller ej? Vid vilket år skall man sätta gränsen mellan gammal och nyinkommen?
– Fler faktorer kunde också registreras, till exempel första fynd, senaste (sista) fynd och trender (ökning eller minskning).
SBF:s Atlasgrupp arbetar nu med detta och vill gärna att fler deltar. Hör av dig till mig så får du vårt arbetsdokument!
119
Karlsson: Utökad kärlväxtkatalog PRESENTERAS NÄR OCH HUR?
Datainsamlingen för steg 2 borde inte behöva ta mer än ett par år. Exakt hur det ska publiceras behöver inte bestämmas nu – det kan vara på webben eller i tryck, och som en tabell eller i kartform. De olika faktorerna kan visas med symboler, där man väljer färg, storlek och form så att det blir en intuitivt begriplig bild. Här ger Flora Nordica inspirerande exempel (se kartan här invid).
Hur som helst – inom nära räckhåll är en visserligen lågupplöst, men mycket informa-tionsrik kärlväxtatlas. Den kan inte ersätta den atlas som så småningom växer fram ur Artportalens hundratusentals lokaluppgifter (SBF:s atlasgrupp 2012), men genom status-uppgifterna kommer den att komplettera Artportalens kartor väsentligt.
• Ett tack till Magdalena Agestam, som hjälpt mig att sortera och uttrycka mina tankar!
figur 1. Svart hundrova Bryonia alba i Norden.
Svart symbol: gammal bofast. Grå: ny bofast.
Ofylld: tillfällig. Struken: aktuella fynd saknas. Sym-bolens storlek visar frekvens. – Från Flora Nordica 6 (Jonsell & Karlsson 2010).
Karlsson, T. 2016: En utvid-gad kärlväxtlista. [A catalogue of Swedish vascular plants with information on their distribu-tion.] Svensk Bot. Tidskr. 110:
116–119.
A checklist of vascular plants, showing the occurrence within each of the 29 floristical provin-ces in Sweden, is in preparation.
As a first step just occurrence, present-day as well as historical, will be given. This version will
be available later this year. Later on, information on frequency, permanence and age in area will be added.
Thomas Karlsson var tidigare intendent vid Naturhistoriska riksmuseet med ansvar för de nordiska kärlväxterna. Nu arbetar han där som volontär.
Adress: Naturhistoriska riks-museet, Box 50007, 104 05 Stockholm
E-post: thomas.karlsson@nrm.se Citerad litteratur
Dyntaxa 2015: Svensk taxonomisk databas. Besökt på www.dyntaxa.se 2016-03-07.
Hultén, E. 1950: Atlas över växternas utbredning i Norden. GLA.
Hultén, E. 1971: Atlas över växternas utbredning i Norden. 2:a uppl. GLA.
Jonsell, B. & Karlsson, T. (red.) 2010:
Flora Nordica. Volume 6. Natur-historiska riksmuseet.
Karlsson, T. 1998: Förteckning över svenska kärlväxter. Svensk Bot.
Tidskr. 91: 241–560.
Karlsson, T. 2015: Nytt om nordiska kärlväxter 2014. Svensk Bot. Tidskr.
109: 68–93.
Karlsson, T. & Agestam, M. 2014:
Checklista över Nordens kärlväxter.
Besökt på www.euphrasia.nu/
checklista 2016-03-07.
Klefbeck, E. & Sjöberg, O. 1957: Cata-logus Insectorum Sueciae: Coleo-ptera. Opusc. Entomol. Suppl. 18.
Mossberg, B. & Stenberg, L. 2003:
Den nya nordiska floran. Wahlström
& Widstrand.
Svenska Botaniska Föreningens atlasgrupp 2012: En svensk kärl-växt atlas. Svensk Bot. Tidskr. 106:
194–200.