17 Internationalisering av högre utbildning och forskning
17.1 Högskolelagen behöver moderniseras i fråga om
Universitet och högskolor arbetar redan i dag mer eller mindre aktivt med internationalisering, men det är angeläget att lärosätenas arbete med inter- nationalisering fortsätter att utvecklas strategiskt. I högskolelagen (1992:1434) föreskrivs att högskolorna i sin verksamhet bör främja för- ståelsen för andra länder och för internationella förhållanden (1 kap. 5 § tredje stycket). Tidigare fanns en liknande bestämmelse om internationa- lisering i dåvarande högskolelagen (1977:281). Den nuvarande ordaly- delsen är dock till skillnaden från den tidigare bestämmelsen från 1977 inte tvingande för lärosätena. Det är nu dags att målet för internationa- lisering moderniseras för att ge en tydligare strategisk inriktning för ett fortsatt aktivt arbete.
17.1.1 Förslag till modernisering av högskolelagens
bestämmelse om internationalisering
Regeringens förslag: I högskolelagen ska det anges att den samlade
internationella verksamheten vid varje högskola ska dels stärka kvali- teten i högskolans utbildning och forskning, dels nationellt och globalt bidra till sådan hållbar utveckling som högskolorna har i uppgift att främja.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som har yttrat
sig i fråga om utredningens förslag har tillstyrkt eller inte haft något att invända mot förslaget. Detta gäller bl.a. Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet (UHR), Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Karolinska institutet, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Blekinge tekniska högskola, Högskolan Borås, Högskolan Dalarna, Kungl. Konsthögskolan, Mälardalens hög- skola, Centrala studiestödsnämnden, Vetenskapsrådet, Verket för inno- vationssystem (Vinnova), Sveriges lantbruksuniversitet, Chalmers tekniska högskola AB, Kungl. Vetenskapsakademien, Stiftelsen för inter-
Prop. 2020/21:60 köping, Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Sveriges förenade studenter (SFS) och Tjänstemännens centralor- ganisation..
Göteborgs universitet anför att förtydligandet av internationalisering som kvalitetsdrivande faktor är central och bidrar till att poängtera vikten av fördjupade internationella samarbeten. Malmö universitet framhåller att det föreslagna förtydligandet ger en tydlig målbild att internationalisering är en integrerad del av lärosätenas uppdrag.
Några remissinstanser, däribland Lunds universitet, Göteborgs univer- sitet, Högskolan i Jönköping och Saco tillstyrker den föreslagna ändringen i högskolelagen men framhåller att det är lärosätena som äger frågan om hur intentionerna i lagtexten förverkligas. Andra remissinstanser är positi- va till förslaget men föreslår samtidigt vissa justeringar. Det gäller bl.a. UHR som föreslår ett tillägg till författningsförslaget som innebär att bestämmelsen inledningsvis anger att högskolorna aktivt ska arbeta med internationalisering. Södertörns högskola anför att förslaget är allt för tidstypiskt och bör formuleras mer distinkt och Mälardalens högskola understryker att en skarpare formulering behövs för att förslaget ska ge önskad effekt. Vinnova föreslår att bestämmelsen ska utvidgas så satt den tydligare inkluderar referens till ”samverkansuppgiften” i 1 kap. 2 § högskolelagen. Sverige-Amerika Stiftelsen anser att tillägget om stärkt kvalitet är bra, men att det är olyckligt att meningen om att främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden har tagits bort.
Ersta Sköndal Bräcke högskola ställer sig bakom motivet för utred- ningens förslag om en ändring i högskolelagen, men anser att det bör övervägas om en lagreglering är den mest ändamålsenliga vägen att gå. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) anser inte att en författningsändring är nödvändig utan tvärtom att det är principiellt viktigt att regeringen är återhållsam i sin styrning av lärosätena. SUHF anser dock att om en författningsändring ändå ska göras är det rimligt att detta görs i 1 kap. 5 § högskolelagen, såsom utredningen föreslår. SUHF instämmer i att den internationella verksamheten vid högskolan ska stärka kvaliteten i utbildning och forskning samt bidra till en hållbar utveckling. Förbundet önskar dock understryka att internationaliseringens former och omfatt- ning, dvs hur den ska stärka kvaliteten på forskning och utbildning, är en fråga som tillhör lärosätenas egen rådighet. Kungl. tekniska högskolan (KTH), Försvarshögskolan och Röda korsets högskola ställer sig bakom yttrandet från SUHF.
Konstfack anför att det finns skäl både för och emot att internationa- lisering lyfts in i högskolelagen enligt förslaget. Umeå universitet ställer sig tveksamt till vinsten av att ändra formuleringen i högskolelagen.
Ett antal remissinstanser avstyrker eller är kritiska till förslaget att införa en ny formulering i högskolelagen, däribland Uppsala universitet, Karl- stads universitet, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad Högskolan i Skövde och Kungl. Musikhögskolan. Uppsala universitet anser att det är principiellt viktigt att regeringen är återhållsam i sin styrning av lärosätena och anser vidare att internationalisering redan i dag är viktig för att stärka kvaliteten i utbildningen och forskningen samt bidra till en hållbar ut- veckling och därför är ett självklart och integrerat inslag i verksamheten. Högskolan i Skövde anser att det relaterat till andra genomgripande 180
verksamheter vid lärosätena, såsom exempelvis samverkan, inte finns Prop. 2020/21:60 anledning att särbehandla just internationalisering genom en författnings-
ändring. Kungl. Musikhögskolan anger som skäl att regeringen av princi- piella skäl inte bör styra lärosätena på detta detaljerade sätt eftersom det rimmar illa med den autonoma roll som sektorn förväntas ha inom utbild- ning, forskning och samverkan.
Skälen för regeringens förslag
Förutsättningarna för internationalisering av universitet och högskolor har förändrats och gett nya möjligheter
I högskolelagen anges att högskolorna i sin verksamhet bör främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden (1 kap. 5 § tredje stycket). Även om bestämmelsen är allmängiltig och, som Sverige- Amerika Stiftelsen påpekar, fortfarande relevant, har förutsättningarna för internationalisering av universitet och högskolor förändrats sedan bestämmelsen formulerades. Att främja förståelse för internationella förhållanden är i dag till stor del en självklar utgångspunkt och förutsätt- ning för lärosätenas verksamhet. Lydelsen i dagens bestämmelse skulle kunna uppfattas som att det vore tillräckligt att högskolorna försöker förstå omvärlden men i övrigt förhåller sig passiva till den. Globalisering och digitalisering har skapat nya och bättre möjligheter för internationell verk- samhet och samverkan. Mot denna bakgrund anser regeringen att det numera finns förutsättningar att, med utgångspunkt i förståelse för interna- tionella förhållanden, höja ambitionsnivån på internationaliseringen vid universitet och högskolor.
Högskolornas internationella verksamhet ska bidra till hög kvalitet i verksamheten…
Hög kvalitet i utbildning och forskning är avgörande för att Sverige ska kunna hävda sig som kunskapsnation. Internationalisering och internatio- nellt samarbete är inte självändamål utan är primärt medel för universitet och högskolor att nå och bibehålla en hög kvalitet. Internationellt sam- arbete ger nya perspektiv och bidrar därmed till att höja kvaliteten och relevansen i den högre utbildningen och forskningen och därigenom till att stärka samhällsutvecklingen. Genom internationella kontakter kan läro- säten jämföra och ställa den egna verksamheten i relation till andras och hämta inspiration, kunskaper och erfarenheter som kan leda till en kvali- tetshöjning. Avgörande forskningsframsteg är ofta resultat av samarbete och utbyte av idéer mellan forskare i olika delar av världen. Studenter, doktorander, lärare och forskare från andra länder eller med internationella erfarenheter är en tillgång och förutsättning för utbildnings- och forsk- ningsmiljöernas utveckling och kvalitet. Regeringen vill i likhet med utredningen understryka betydelsen av att internationella perspektiv genomsyrar lärosätenas samlade verksamhet och att den används för att utveckla verksamhetens kvalitet. Därför anser regeringen att det tydligare bör framhållas som ett mål för högskolans internationalisering att den internationella verksamheten ska bidra till kvalitetshöjning i högskolans utbildning och forskning.
Prop. 2020/21:60 …och bidra till hållbar utveckling nationellt och globalt
Lärosätena fyller en viktig roll i samhället genom att bidra till nationell och global hållbar utveckling och att nå de mål som har slagits fast i FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030). I högskolelagen anges att högskolorna i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälso- sam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa (1 kap. 5 § första stycket högskolelagen). Universitetens och högskolornas bidrag till hållbar utveckling sker genom utbildning och forskning och genom den samverkan med det omgivande samhället som ingår i dessa uppgifter (1 kap. 2 § första och andra styckena högskolelagen). Internationellt sam- arbete mellan lärosäten kan bidra till både nationell och global utveckling. Det innebär samtidigt att lärosätena har ett stort ansvar för att sådan internationell samverkan inte har en negativ klimatpåverkan, utan att man finner sätt att samverka som i stället kan bidra till minskad klimatpåverkan, exempelvis genom att minska antalet tjänsteresor med flyg. Den pågående covid-19-pandemin har inneburit att resor och fysiska möten till stor del har ersatts av digitala arbetssätt, något som lärosätena förväntas fortsätta med. Regeringen anser att lärosätenas ansvar i fråga om att bidra till håll- bar utveckling, både nationellt och globalt, bör framgå tydligare som mål för högskolans internationalisering.
Målet för högskolornas internationella verksamhet bör även fortsätt- ningsvis regleras i lag men regleringen bör inte vara alltför styrande Vissa remissinstanser, bl.a. Uppsala universitet, Karlstads universitet och SUHF framför kritik i fråga om att reglera den internationella verksam- heten i lag, dels eftersom det är principiellt viktigt att regeringen är åter- hållsam i sin styrning av lärosätena och dels på grund av att internationa- lisering redan utgör en självklar och integrerad del i verksamheten. Hög- skolan i Skövde anser att det, relaterat till andra verksamheter vid läro- sätena såsom exempelvis samverkan, inte finns anledning att särbehandla just internationalisering genom en författningsändring. Regeringen vill erinra om att det redan i dag – utöver bestämmelsen om högskolornas internationalisering i 1 kap. 5 § tredje stycket högskolagen –även finns en bestämmelse om högskolornas samverkan med det omgivande samhället i högskolelagen (1 kap. 2 § andra stycket). Den senare bestämmelsen före- slås moderniseras i avsnitt 14.2.1. Regeringen anser att det är dags att höja ambitionsnivån även för högskolans internationalisering. Det är då naturligt att en sådan ambitionshöjning kommer till uttryck genom en ändring av den nuvarande bestämmelsen på området i högskolelagen.
Vissa instanser, bl.a. UHR och Mälardalens högskola efterfrågar en skarpare formulering i lag än den utredningen föreslår. Regeringen anser dock att det förslag som utredningen har lämnat är väl avvägt. Förslaget tydliggör, som Malmö universitet påtalar, en gemensam målsättning som syftar till att fungera som en strategisk vägledning för lärosätenas utveck- ling av sitt internationaliseringsarbete utan att för den skull bli alltför styrande. I det sammanhanget vill regeringen understryka vikten av att det även fortsättningsvis är respektive lärosäte som bestämmer hur högskolans internationella verksamhet ska genomföras inom ramen för dess uppdrag och utifrån de olika förutsättningar som råder vid lärosätet. Med utgångs- 182
punkt i den utbildning och forskning som respektive universitet eller hög- Prop. 2020/21:60 skola bedriver är det lärosätet som bäst kan och bör bedöma hur den inter-
nationella verksamheten bidrar till hög kvalitet och hållbar utveckling nationellt och globalt. Detta hindrar inte att det finns behov av uppföljning och utvärdering.
Vinnova föreslår att man överväger att även mer specifikt ange sam- verkan med samhället som en viktig del av internationaliseringsverksam- heten. Regeringen anser liksom Vinnova att samverkan, både nationell och internationell, är av stor vikt och många gånger avgörande för verksam- heten vid universitet och högskolor. Lärosätenas två huvuduppgifter är utbildning och forskning och i dessa uppgifter ingår att samverka med det omgivande samhället (1 kap. 2 § första och andra styckena högskole- lagen). Eftersom kravet på samverkan redan framgår av lag anser rege- ringen inte att det är nödvändigt eller lämpligt att samverkan specifikt även inkluderas i den bestämmelse i lagen som anger målet för den interna- tionella verksamheten.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att högskolelagen ska ändras så att det anges att den samlade internationella verksamheten vid varje högskola ska dels stärka kvaliteten i högskolans utbildning och forsk- ning, dels nationellt och globalt bidra till sådan hållbar utveckling som högskolorna har i uppgift att främja.