Samverkan och samhällspåverkan

Det tredje delmålet anger att samverkan och samhällspåverkan ska öka. Samverkan och samhällspåverkan är komplexa fenomen och kan yttra sig på många olika sätt, exempelvis finansiering, kommersialisering, industri- kontakter, projektarbeten, studiebesök, delade anställningar, forsknings- kommunikation, samhällsdebatt och kontakter med myndigheter. Att välja ut några få aspekter och indikatorer för att beskriva den fulla komplexi- teten och omfattningen av samverkan och samhällspåverkan är inte möj- ligt. Samtidigt ser regeringen värdet av att åtminstone följa upp vissa aspekter av delmålet.

Samverkan kopplat till finansiering

Intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå från aktörer utanför högskolesektorn visar på en relation som kan ses som ett uttryck för samverkan. De totala intäkterna till forskning och utbildning på forskar- nivå var knappt 45 miljarder kronor år 2019, varav intäkterna från det om- givande samhället uppgick till tre miljarder kronor. Av figur 5.9 framgår att intäkterna från omgivande samhälle stod för omkring sju procent, vilket är en minskning från 11 procent år 2009.

Figur 5.9 Andel intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå Prop. 2020/21:60 vid universitet och högskolor från det omgivande samhället

Totala intäkter i miljoner kronor Andel av intäkter (procent)

10 12% 8 6 4 2 10% 8% 6% 4% 2% 0 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 0% Totala intäkter från omgivande samhälle

Totala andel av intäkter Andel från myndigheter Andel från företag

Andel från kommuner och landsting

Anm: 2019 års priser beräknas med SCB:s implicitprisindex för statlig konsumtion. Källa: Universitetskanslersämbetet.

Samverkan kopplat till delade anställningar

Den adjungerade personalen vid universitet och högskolor utgörs av an- ställda som arbetar deltid vid ett lärosäte, men som har sin huvudsakliga anställning någon annanstans, exempelvis vid ett företag. Andelen adjun- gerad personal är därmed ett mått på en ömsesidig relation mellan lärosä- ten och det omgivande samhället. Att individer som är bärare av kunskap, kompetens och erfarenhet flyttar sig mellan samhällssektorer utgör också en grund för att forskningen kan leda till samhällspåverkan.

Prop. 2020/21:60 Figur 5.10 Adjungerad forskande och undervisande personal vid universitet och högskolor

Andel adjungerad personal (procent) _{Antal adjungerad personal} 16 1 600 14 1 400 12 1 200 10 1 000 8 800 6 ₆₀₀ 4 ₄₀₀ 2 200 0 0 Antal Professorer Lektorer Adjunkter Annan forskande och undervisande personal *

12 13 14 15 16 17 18 19

Anm: * Med eller utan doktorsexamen. I gruppen ingår bl.a. annan forskande och undervisande personal för vilka uppgift om examen saknas.

Källa: SCB.

I figur 5.10 framgår att det totala antalet individer med adjungerade anställningar under perioden 2012–2016 har ökat från 1 020 till 1 620, dvs en ökning med 59 procent. Flest adjungerade finns bland professorer och adjunkter. Sedan 2012 har de adjungerade professorerna utgjort mellan åtta och tio procent av alla professorer. Under motsvarande period har de adjungerade lektorerna ökat från två till fyra procent av alla lektorer, medan de adjungerade adjunkterna ökat från drygt två till nio procent av alla adjunkter. Av den totala personalen uppgick andelen adjungerade anställningar därmed till 4,2 procent år 2019, vilket är högre än 3,1 procent som var nivån 2012.

Ett annat mått för att mäta samverkan är andelen doktorander med anställning utanför högskolan, vilket visas i figur 5.11. Dessa doktorander kan delas in i kategorierna företagsdoktorander, doktorander anställda som läkare, samt doktorander med annan anställning utanför högskolan. Gemensamt för dessa är att utbildning på forskarnivå bedrivs inom anställ- ningen, vilket skapar förutsättningar för samverkan med det omgivande samhället.

Figur 5.11 Doktorander med anställning utanför högskolan

Andel anställda utanför högskolan Antal anställda utanför högskolan

Prop. 2020/21:60 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

Totalt antal anställda utanför universitet och högskolor Andel med annan anställning utanför högskolan Andel totalt utanför högskolan

Andel företagsdoktorander Andel med läkaranställning

6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Källa: Universitetskanslersämbetet.

Andelen doktorander med anställning utanför högskolan har över perioden 2009–2019 ökat från 19 till 24 procent. Denna ökning förklaras främst av en ökning av andelen företagsdoktorander och doktorander med läkar- anställning.

Samverkan kopplat till sampublicering

Forskning i samverkan mellan högskolesektorn och det omgivande sam- hället resulterar bl.a. i gemensamma vetenskapliga publikationer. En indi- kator baserad på det totala antalet sampublikationer kan därmed ses som ett mått på samverkan. Indikatorn kan delas upp på sampublicering med universitetssjukhus respektive det övriga omgivande samhället.

Figur 5.12 Sampublicering

Andel i samarbete Totalt antal publikationer 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% AXEL TI TEL

Totalt antal publikationer UoH Samarbete ej univ sjukhus Samarbete universitetssjukhus Samarbete totalt 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Prop. 2020/21:60 I figur 5.12 framgår att en femtedel (20 procent) av publikationerna från svenska universitet och högskolor från 2018 var sampublicerade med minst en organisation från det omgivande svenska samhället. Det är en något lägre andel än 2009 då de utgjorde 23 procent. Under perioden ökade antalet sampublicerade publikationer med 53 procent, men det totala antalet publikationer från universitet och högskolor ökade ännu mer, vilket minskade den andel som sampublicerats.

Samhällspåverkan

En förutsättning för att forskning ska leda till samhällspåverkan är att resultaten görs tillgängliga för andra aktörer inom samhälle och näringsliv. En indikator som mäter andelen publikationer som publiceras öppet till- gängliga kan ses som en indirekt indikator på samhällspåverkan. Den mäter inte den faktiska påverkan, men den visar på en förutsättning som påverkar möjligheterna till samhällspåverkan. Figur 5.13 visar hur stor andel av publikationerna som publiceras öppet i Sverige och globalt. Både för Sverige och globalt visar figuren en tydlig uppåtgående trend, men utvecklingen i Sverige går snabbare.

Figur 5.13

60%

Andel publikationer som publiceras öppet tillgängliga

50% 40% 30% 20% Sverige Globalt 10% 0%

Källa: Vetenskapsrådets publikationsdatabas (Web of Science från Clarivate Analytics) och uppgifter från unpaywall.org.