I denna proposition lämnas förslag om ändringar i 1 kap. 2, 5 och 6 §§ högskolelagen (1992:1434). Lagändringarna berör statliga universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examen. Av lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda examen följer bl.a. att enskilda utbildningsanordnare som har fått tillstånd att utfärda examen ska bedriva utbildningen så att den uppfyller de krav som uppställs på utbildning i 1 kap. högskolelagen (1992:1434). Några av dessa utbild- ningsanordnare bedriver utbildningen i ett aktiebolag, medan andra har t.ex. en stiftelse eller förening som huvudman.
Vidare berörs studenter, lärare, forskare och administrativ personal vid såväl statliga universitet och högskolor som enskilda utbildningsanord- nare.
Lagändringen om livslångt lärande
Ekonomiska konsekvenser för staten och statliga universitet och högskolor
Förslaget om en reglering av det livslånga lärandet (se avsnitt 11.1) be- döms inte medföra några ekonomiska konsekvenser för universitet och högskolor. Det tillkommer ingen ny uppgift i och med regleringen. Regle- ringen av lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet ryms inom ramen för lärosätenas uppgift att dimensionera utbildningsutbudet efter studen- ternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.
Ekonomiska konsekvenser för enskilda utbildningsanordnare
Förslaget bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser för en- skilda utbildningsanordnare.
Övriga konsekvenser för universitet och högskolor och verksamma vid lärosätena
Konsekvenserna för studenterna till följd av en reglering av lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet bedöms vara ett förändrat utbildnings- utbud. Förslaget tydliggör lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet vilket bedöms underlätta lärosätenas långsiktiga planeringsförutsättningar och klargöra deras ansvar gentemot avnämarna.
Konsekvenser i fråga om jämställdhet mellan kvinnor och män och integrationspolitiska konsekvenser
En rapport från Högskoleverket från 2012 visar att kvinnor i högre grad än män återvänder till universitet och högskola. Detta mönster bedöms kvarstå, bl.a. som följd av att en större andel kvinnor än män genomgår en högskoleutbildning, vilket är kopplat till att många av de yrken som tradi- 186
tionellt har varit kvinnodominerade kräver högskoleutbildning medan detta inte är fallet i många yrken som traditionellt har varit mansdomi- nerade. Kvinnor är också i majoritet inom offentligt finansierade yrken och offentlig sektor som i högre grad nyttjar högskolans möjligheter för livslångt lärande än det privata näringslivet. Kvinnor kan därför i förläng- ningen gynnas mer än män av att lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet förtydligas. Detta gör det angeläget för lärosätena att vidta åt- gärder för att få fler män intresserade av livslångt lärande. Detta är viktigt, inte minst i ljuset av de stora arbetskraftsbehov som finns yrken som kräver högskolestudier såsom hälso- och sjukvård och en rad teknik- branscher. En sådan utveckling skulle även kunna möjliggöra en förbättrad matchning på arbetsmarknaden som minskar den inlåsning som dagens könssegregerade arbetsmarknad bidragit till.
Förslaget om en reglering av det livslånga lärandet bedöms kunna få positiva integrationspolitiska konsekvenser. Ökad tillgång till livslångt lärande för personer med utländsk bakgrund kan ha en positiv inverkan på deras möjligheter på arbetsmarknaden. Det finns ingen kraftig sned- rekrytering efter nationell bakgrund totalt sett, men det finns personer som är underrepresenterade i högskolan inom gruppen utrikes födda som har invandrat vid 7–18 års ålder.
Prop. 2020/21:60
Konsekvenser i förhållande till EU-rätten
Regeringen bedömer att förslaget inte får konsekvenser i förhållande till EU-rätten.
Lagändringen om samverkan
Ekonomiska konsekvenser för staten och statliga universitet och högskolor
Förslaget om en modernisering av högskolelagens bestämmelse om sam- verkan (se avsnitt 14.2.1) bedöms inte medföra några ekonomiska konse- kvenser för universitet och högskolor. Universitets och högskolors uppgift att samverka med det omgivande samhället har redan en framskjuten plats i högskolelagen.
Ekonomiska konsekvenser för enskilda utbildningsanordnare
Förslaget bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser för enskilda utbildningsanordnare.
Övriga konsekvenser för universitet och högskolor och verksamma vid lärosätena.
För universitet och högskolor är samverkan med det omgivande samhället avgörande för att verksamheten ska kunna bidra till att möta samhälls- utmaningarna, till samhällets utveckling och välfärd liksom hållbar till- växt, konkurrenskraft och fler jobb. Samverkan kan omfatta en rad olika aktiviteter med många olika aktörer, allt från näringsliv och offentlig sektor på olika samhällsnivåer till civilsamhället. Varje universitet och högskola bör samverka utifrån sina specifika förutsättningar. Behovet av samverkan gäller särskilt inom de områden där respektive lärosäte kan
Prop. 2020/21:60 verkan allt från näringsliv och offentlig sektor på olika samhällsnivåer till civilsamhället. Samverkan bör också vara en ömsesidig process där läro- sätena i sina interaktioner med andra aktörer tar till sig kunskap och intryck från det omgivande samhället. På så vis leder samverkan även till att läro- sätens får nya uppslag till forskningsprojekt och kunskapsutveckling och att utbildningen kan anpassas till faktiska behov i samhället.
Konsekvenser i fråga om jämställdhet mellan kvinnor och män och integrationspolitiska konsekvenser
Förslaget i sig bedöms inte ha några konsekvenser för jämställdheten när det gäller kvinnors och mäns möjligheter till och villkor för utbildning och forskning. I högskolornas verksamhet ska dessutom jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas (1 kap. 5 § högskolelagen). Förslaget i sig bedöms inte heller ha några integrationspolitiska konsek- venser.
Konsekvenser i förhållande till EU-rätten
Regeringen bedömer att förslaget inte får konsekvenser i förhållande till EU-rätten.
Lagändringen om akademisk frihet
Ekonomiska konsekvenser för staten och statliga universitet och högskolor
Förslaget att i högskolelagen införa en allmän princip om att akademisk frihet ska främjas och värnas i högskolans verksamhet (se avsnitt 12.1) bedöms inte medföra några konsekvenser för statsbudgeten eller några ekonomiska konsekvenser för universitet och högskolor.
Ekonomiska konsekvenser för enskilda utbildningsanordnare
Förslaget bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser för en- skilda utbildningsanordnare.
Övriga konsekvenser för universitet och högskolor och verksamma vid lärosätena
Förslaget bedöms innebära att frågan på ett tydligare och mer strukturerat sätt lyfts in i universitetens och högskolornas prioriterings- och uppfölj- ningsarbete. Förslaget bedöms vidare främja kvaliteten i lärosätenas forsk- ning och utbildning, vilket kan innebära att allmänhetens förtroende för kunskapen som sprids från universitet och högskolor ökar. Därigenom kan den vetenskapligt belagda kunskapen utgöra en motvikt mot desinfor- mation, falska nyheter och propaganda som sprids i t.ex. sociala medier.
Förslaget att i högskolelagen införa en allmän princip om att akademisk frihet ska främjas och värnas i högskolans verksamhet bedöms främja forskares, lärares och studenters möjligheter att fritt söka och sprida kunskap. Förslaget accentuerar lärosätesledningarnas arbetsmiljöansvar och ansvar för att motverka hat, hot våld och trakasserier inom sektorn, vilket är positivt för forskare, lärare och studenter.
Konsekvenser i fråga om jämställdhet mellan kvinnor och män och integrationspolitiska konsekvenser
Förslaget i sig bedöms inte ha några konsekvenser för jämställdheten när det gäller kvinnors och mäns möjligheter till och villkor för utbildning och forskning. I högskolornas verksamhet ska dessutom jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas (1 kap. 5 § högskolelagen). Förslaget i sig bedöms inte heller ha några integrationspolitiska konsek- venser.
Konsekvenser i förhållande till EU-rätten
Regeringen bedömer att förslaget inte får konsekvenser i förhållande till EU-rätten.
Lagändringen om internationalisering
Ekonomiska konsekvenser för staten och statliga universitet och högskolor
Förslaget om en modernisering av högskolelagens bestämmelse om inter- nationalisering bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser för universitet och högskolor. Internationalisering är redan i dag en uppgift för universitet och högskolor som enligt högskolelagen i sin verksamhet bör främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Regeringens förslag innebär ett tydligare uppdrag. Det kan förväntas leda till en strategisk översyn av lärosätenas internationalisering och kan resul- tera i nya sätt att arbeta, att gamla samarbeten avvecklas och att nya ut- vecklas, men bör inte i sig ha ekonomiska konsekvenser för lärosätena. Ekonomiska konsekvenser för enskilda utbildningsanordnare
Förslaget bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser för en- skilda utbildningsanordnare. I likhet med vad som angetts ovan i fråga om statliga lärosäten kan förslaget leda till en strategisk översyn av lärosätenas internationalisering och resultera i nya sätt att arbeta, men bedöms inte i sig ha ekonomiska konsekvenser för lärosätena.
Övriga konsekvenser för universitet och högskolor och verksamma vid lärosätena
Enligt det nya målet ska den internationella verksamheten syfta till att höja kvaliteten i både utbildning och forskning. Internationella kontakter och ökad internationell rörlighet av studenter, lärare och forskare bidrar till att stärka kvaliteten i den högre utbildningen och forskningen. Den utveck- lingen kan förväntas gynna lärosätena i stort och dem som på olika sätt deltar i verksamheten, såsom studenter genom att förbereda studenterna för en arbetsmarknad som blir allt mer internationellt präglad, men även lärare, forskare och administrativ personal.
Konsekvenser i fråga om jämställdhet mellan kvinnor och män och integrationspolitiska konsekvenser
Förslaget i sig bedöms inte ha några konsekvenser för jämställdheten när
Prop. 2020/21:60
Prop. 2020/21:60 forskning. I högskolornas verksamhet ska dessutom jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas (1 kap. 5 § högskolelagen). Det faktum att fler kvinnor än män i dag studerar vid universitet och högskolor kan betyda att fler kvinnor än män påverkas av internationaliseringen av högre utbildning. Av samma anledning kan fler män förväntas påverkas av internationaliseringen av forskning då det i dag är fler män än kvinnor anställda vid universitet och högskolor inom kategorierna forskande och undervisande personal. Förslaget i sig bedöms inte heller ha några inte- grationspolitiska konsekvenser.
Konsekvenser i förhållande till EU-rätten
Regeringen bedömer att förslaget inte får konsekvenser i förhållande till EU-rätten.