14 Högskolors och universitets centrala roll i samhällsbygget
14.2 Stärkt samverkan med det omgivande samhället
hället för att verksamheten ska kunna bidra till att möta samhällsutma- ningarna, till samhällets utveckling och välfärd liksom hållbar utveckling, konkurrenskraft och fler jobb samt till en hållbar regional utveckling. Samverkan kan omfatta en rad olika aktiviteter med många olika aktörer, allt från näringsliv och offentlig sektor på olika samhällsnivåer till civil- samhället. Regeringen anser att samverkan ska vara en naturlig och integrerad del av lärosätenas uppgift att anordna utbildning och bedriva forskning och bör kunna bidra till att stärka kvaliteten och relevansen i utbildning och forskning. Varje universitet och högskola bör samverka utifrån sina specifika förutsättningar. Samverkan är en ömsesidig process där lärosätena i sina interaktioner med andra aktörer också tar till sig kunskap och intryck från det omgivande samhället. På så vis leder sam- verkan även till att lärosäten får nya uppslag till forskningsprojekt och kunskapsutveckling och att utbildningen kan anpassas till faktiska behov i samhället.
Regeringen anser att det är fortsatt angeläget att högskolan samverkar med det omgivande samhället. Nedan lämnas förslag om hur samverkan 156
kan stärkas genom lagstiftning. Vidare redovisas hur ekonomiska styr- Prop. 2020/21:60 medel samt uppföljning och utvärdering kan bidra till stärkt samverkan.
14.2.1 Högskolans ansvar för samverkan med det
omgivande samhället behöver förtydligas
Universitets och högskolors uppgift att samverka med det omgivande sam- hället har en framskjuten plats i högskolelagen (1992:1434). Av 1 kap. 2 § första stycket framgår att staten som huvudman ska anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad verksamhet, och 2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. Av 1 kap. 2 § andra stycket framgår att det i högsko- lornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat till- komna vid högskolan kommer till nytta.
I Styr- och resursutredningens betänkande En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6) föreslogs att hög- skolelagens nuvarande formulering ska ändras med motiveringen att den är för begränsad när det gäller att beskriva högskolans faktiska roll och ansvar att bidra med samhällsnytta i bred mening. Vidare angavs att den nuvarande lydelsen innebär ett ensidigt fokus på forskningsresultat och information och att detta inte speglar högskolans samlade och faktiska verksamhet.
14.2.2 Förslag till förtydligande i högskolelagen om
högskolans ansvar för samverkan
Regeringens förslag: Högskolelagen ska ändras så att det anges att det
i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande sam- hället för ömsesidigt utbyte och att verka för att den kunskap och kom- petens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.
Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med regeringens
förslag. Utredningen har inte föreslagit formuleringen att samverkan ska ske för ömsesidigt utbyte.
Remissinstansernas synpunkter: En majoritet av de remissinstanser
som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Det gäller bl.a. Uppsala universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet Umeå universitet, Vetenskapsrådet, Universitetskanslersämbetet, Arbets- givarverket, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Vinnova, Sveriges Kommuner och Landsting, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Svenskt Näringsliv, Sveriges förenade studentkårer, Företagarna, Sveriges universitetslärare och forskare och Sveriges universitets- och högskole- förbund.
Ett antal remissinstanser tillstyrker förslaget men framför samtidigt att lagförslaget inte är tillräckligt i sig, utan att det också krävs andra åtgärder för att nå önskat resultat. Detta gäller bl.a. IF Metall, Landsorganisationen
Prop. 2020/21:60 i Sverige, Lärarförbundet, Malmö stad, Mälardalens högskola, Teknik- företagen och Telefonaktiebolaget L M Ericsson. Tillväxverket, Högskolan i Halmstad, Högskolan Väst och Karlshamns kommun är positiva till förs- laget men lyfter samtidigt upp att samverkan kräver ytterligare resurser.
Region Skåne anser att definitionen av samverkan behöver förtydligas samt att uppföljningen av samverkan behöver stärkas. Även Region Kronoberg och Västra Götalandsregionen lyfter fram behovet av upp- följning av samverkan i sitt remissvar.
Örebro universitet ställer sig positiv till förslaget till ändrad formulering av samverkansuppdraget, men anser att den föreslagna formuleringen kan tolkas som att det är en ensidig relation där samverkan utgår från hög- skolans initiativ och befintliga områden och strukturer för forskning och utbildning. Ett antal remissinstanser, däribland Akademikerförbundet SSR, Sveriges universitetslärare och forskare och Vetenskapsrådet anser att det är viktigt att lyfta fram att samverkan också bör spegla att det omgivande samhället kan berika akademin.
SAAB AB anser att en ändrad formulering i förslaget kring utvidgad samverkan är ett steg i rätt riktning, men att utredningen inte i tillräcklig utsträckning beaktar hur samverkan med externa aktörer bör vara upp- byggd i framtiden.
Vetenskap & Allmänhet föreslår att ändringen i högskolelagen formu- leras så som att det i ”högskolornas uppgifter ingår att samverka med alla delar av samhället. Samverkan är en integrerad del av verksamheten och innebär kommunikation, dialog och samarbeten för ömsesidigt utbyte och nytta.”
Akademi Norr, Arjeplogs kommun, Storumans kommun och Strömsunds kommun stödjer förslaget om en förändring men anser samtidigt att den nuvarande lydelsen om att lärosätena ska informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta också bör finnas kvar. Även Sveriges unga akademi vill behålla formuleringen om att lärosätena också ska informera om sin verksamhet. Även Luleå tekniska universitet och Patent- och registreringsverket anser att begreppet ”forskningsresultat” bör finnas kvar i formuleringarna avseende samverkan i högskolelagen.
Karolinska institutet (KI) avstyrker förslaget med hänvisning till att samverkan och kunskapsöverföring även fortsättningsvis ska vara en viktig uppgift som lärosätena utför inom ramen för de båda huvud- uppdragen att bedriva utbildning och forskning. Kungl. Tekniska hög- skolan (KTH) anser att det är oklart varför utredningen ser ett behov av förändrad lydelse i högskolelagen, särskilt för KTH där samverkan redan i dag är en naturlig del av verksamheten. KTH avstyrker därför ytterligare förstärkningar i högskolelagen.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att det är angeläget
att lärosätenas samverkan med det omgivande samhället fortsätter att utvecklas strategiskt och att samverkan stärks ytterligare. Det gäller alla aspekter av samverkan, såväl med näringsliv och offentlig sektor på olika nivåer som med civilsamhället och allmänheten i stort. Regeringen delar utredningens bedömning att det finns ett behov av att i högskolelagen förtydliga högskolans faktiska roll och ansvar att bidra med samhällsnytta i bred mening. Utredningen har föreslagit att den nuvarande lydelsen i 1 kap. 2 § högskolelagen, dvs. att det i högskolornas uppgift ska ingå att 158
samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet Prop. 2020/21:60 samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till
nytta, ska ändras så att det anges att det i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.
Några remissinstanser, såsom Luleå tekniska universitet och Sveriges unga akademi, anser att begreppet ”forskningsresultat” och skrivningen om att lärosätena ska ”informera om sin verksamhet” bör finnas kvar. Regeringen anser dock att den föreslagna formuleringen om att ”verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer sam- hället till nytta” inbegriper såväl forskning som utbildning och att den kunskap och kompetens som finns vid universitet och högskolor är bredare än vad som går att hänföra till specifika forskningsresultat. Det är viktigt att samverkan inte begränsas till forskningen och att utbildningens bety- delse för samhällspåverkan synliggörs. Regeringen anser således att läro- sätenas ansvar att föra ut kunskap och bidra till att den omsätts till samhällsnytta inte bör begränsas till enbart ursprungliga forskningsresultat från det egna lärosätet utan avse den kunskap och kompetens som hög- skolans lärare, forskare och studenter skapar eller tillägnar sig inom ramen för utbildnings- och forskningsverksamheten.
När det gäller högskolornas nuvarande uppgift att ”informera om sin verksamhet” kan det konstateras att alla myndigheter enligt 6 § myndig- hetsförordningen (2007:515) ska tillhandahålla information om sin verk- samhet. Regeringen anser därför att den uppgift att informera, som redan framgår av myndighetsförordningen, inte specifikt behöver nämnas i hög- skolelagen. Därtill kommer att en bredare formulerad uppgift att verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer sam- hället till nytta även omfattar olika former av information.
Ett antal remissinstanser, såsom Akademikerförbundet SSR, Sveriges universitetslärare och forskare, Vetenskapsrådet och Vetenskap & Allmänhet har lyft fram att samverkan inte är en enkelriktad process och att den nya lydelsen i högskolelagen också bör spegla att det omgivande samhället kan berika akademin. Regeringen delar denna bild och anser att samverkan är viktigt för att föra kunskap och intryck tillbaka till hög- skolan, vilket kan leda till nya uppslag till forskningsprojekt och kunskaps- utveckling, samt utbildning som är mer anpassad till faktiska behov i sam- hället. Samverkan är en ömsesidig process som förväntas stärka det om- givande samhällets kapacitet att tillgodogöra sig forskning som en grund för en kunskapsbaserad verksamhet. Regeringen anser därför att den av utredningen föreslagna lydelsen bör kompletteras och justeras så att den får lydelsen att det i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället ”för ömsesidigt utbyte” och att verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.
I likhet med Region Kronoberg och Västra Götalandsregionen anser regeringen att uppföljningen av samverkan behöver stärkas. Regeringen redovisar de insatser som föreslås i denna del i avsnitt 14.2.4.
Regeringen delar även den bedömning som lämnas av ett antal remissinstanser, bl.a. IF Metall, Landsorganisationen i Sverige och Lärar- förbundet, om att förslaget om ändring i högskolelagen inte på egen hand
Prop. 2020/21:60 proposition förslag om ekonomisk premiering (avsnitt 14.2.3) och upp- följning av samverkan (avsnitt 14.2.4) som tillsammans med förslaget till ändring av högskolelagen sammantaget syftar till att stärka samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället.
KI avstyrker förslaget med hänvisning till att samverkan och kunskaps- överföring även fortsättningsvis ska vara en viktig uppgift som lärosätena utför inom ramen för de båda huvuduppdragen att bedriva utbildning och forskning. KTH anser att det är oklart varför utredningen ser ett behov av förändrad lydelse i högskolelagen, särskilt för KTH där samverkan redan i dag är en naturlig del av verksamheten. Lärosätet avstyrker därför ytter- ligare förstärkningar i högskolelagen. Till skillnad från dessa två remiss- instanser anser regeringens att högskolelagens nuvarande formulering är för begränsad när det gäller att beskriva högskolans faktiska roll och ansvar att bidra med samhällsnytta i bred mening. Regeringen anser mot bakgrund vad som angetts ovan att det finns ett behov av att förtydliga högskolelagen i denna del.
Sammantaget föreslår således regeringen att 1 kap. 2 § högskolelagen bör ändras så att det i paragrafens andra stycke anges att det i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och att verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.
14.2.3 Ekonomisk premiering av samverkan
Vinnova har sedan 2013 i uppdrag att årligen fördela medel till universitet och högskolor utifrån kvalitet och prestation i samverkan med det omgivande samhället. Utlysningarna har visat på positiva effekter både avseende resultat i form av utvecklad samverkan och samarbete lärosätena emellan. Regeringen avser ge Vinnova i uppdrag att även fortsatt fördela dessa medel för att fortsätta utveckla lärosätenas samverkan.
De tioåriga nationella forskningsprogrammen initierades 2016 som ett nytt instrument för forskningsrådens finansiering (se avsnitt 7). I denna proposition redovisar regeringen ytterligare några forskningsprogram som bör inrättas (se avsnitt 8–12). Programkommittéerna för de nationella forskningsprogrammen ska ha en bred sammansättning av aktörer i syfte att säkerställa strategiska forskningsagendor. Regeringen anser att sam- verkan kan förstärkas ytterligare genom att forskningsfinansiärerna i ökad utsträckning även ställer krav på att samverkansaktiviteter ingår i de forskningsprojekt som de finansierar.
Regeringen avser vidare att ge forskningsråden i uppdrag att i ökad utsträckning dels inkludera krav på samverkan vid fördelning av generella forskningsmedel, dels utlysa medel för olika samverkansaktiviteter, t.ex. praktiknära anställningar, förenade anställningar, nätverksbidrag, tid- skriftsbidrag, forskningskommunikation, kunskapssammanställningar inom samhällsrelevanta områden, konferenser och populärvetenskapliga produkter.
Vidare har regeringen i avsnitt 6.1 redovisat hur medel till forskning och utbildning på forskarnivå bör fördelas till lärosätena. I det ingår bl.a. för- delning av medel till lärosätenas profilområden med forskning av hög kvalitet och excellens och där samverkan ingår.
14.2.4 Uppföljning och utvärdering av samverkan
Prop. 2020/21:60 I den forskningspolitiska propositionen från 2016 (Kunskap i samverkan– för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft, prop. 2016/17:50) presenterades ett nytt mål samt nya delmål för forskningspolitiken (se avsnitt 5). Ett av dessa nya delmål gäller samverkan och anger att sam- verkan och samhällspåverkan ska öka. I avsnitt 5.2.4 redovisas en första uppföljning av dessa mål.
I det nationella kvalitetssäkringssystemet som Universitetskanslers- ämbetet ansvarar för ingår bl.a. att göra tematiska utvärderingar av upp- gifter som lärosätena ska ansvara för enligt lag och förordning. Dessa utvärderingar görs i syfte att bidra till viktig kunskap och nationella jämförelser av hur lärosätena arbetar och vilka resultat som har nåtts. Regeringen avser att ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att genom- föra en tematisk utvärdering av samverkan.
Som redogjorts för i avsnitt 11.3.1 kan lärosätenas meriteringssystem spela en viktig roll i hur, utöver forskningsmeriter, exempelvis under- visning respektive samverkan med omgivande samhälle premieras. Det kan t.ex. handla om premiering av personrörlighet mellan högskola och omvärld och premiering av öppna vetenskapspraktiker och värdering av andra former av forskningsspridning än enbart genom traditionell biblio- metri. Regeringen avser därför att följa upp lärosätenas strategiska arbete med karriärvägar och meriteringssystem genom ett uppdrag till Univer- sitetskanslersämbetet.
Regeringen avser även att följa upp lärosätenas strategiska samverkans- arbete inom ramen för myndighetsstyrningen. I detta ingår dels uppfölj- ning baserad på lärosätenas redovisningar om hur de arbetar strategiskt med samverkan och vilka resultat de uppnår, dels specifik uppföljning av lärosätenas arbete med mobilitet bland lärare och forskare, vilket närmare diskuteras i avsnitt 14.1.5.