Utvärderingen har genomförts med en etnografisk metodik, där insikter har samlats in med hjälp av semistrukturerade gruppintervjuer med 20
ungdomar och semistrukturerade djupintervjuer med 2 ungdomar, se Illustration 2:1.
Insikterna som presenteras i rapporten är uppbyggda dels på de intervjuade ungdomarnas svar och resonemang, dels på vår analys av deras svar och resonemang.
Illustration 2:1. Antal ungdomar som har intervjuats på respektive HVB-hem.
För att få förståelse för den kontext som de sexualupplysande samtalen sker i, har vi deltagit vid fyra av RFSUs utbildningspass.
Efter det att vi intervjuat ungdomarna, intervjuade vi två av RFSUs informatörer runt deras upplevelse av de sexualupplysande samtalen.
Vid analysen av utvärderingen har vi, utöver resultatet från denna utvärdering, även tagit med oss erfarenheter runt hur det är att vara nyanländ ungdom och synen på sex och samlevnad från en tidigare utvärdering vi genomfört2.
2 Etnografisk utvärdering av RFSUs utbildningsinsats ”Sexualundervisning på lättare svenska”. 2016. Splitvision Research. Genomförd på uppdrag av Stockholms läns landsting med ekonomiskt stöd från statsanslaget Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar.
Rekrytering
Samtliga ungdomar som har deltagit i samtalen har tillfrågats om att bli intervjuade. Att delta i utvärderingen har varit frivilligt. Ersättning har utgått med ett presentkort på en biobiljett.
På de tre HVB-‐hem som ingått i pilotprojektet, har personalen varit behjälpliga med att tillfråga ungdomarna som i någon omfattning har deltagit på samtalen om de kunde tänka sig att bli intervjuade inom ramen för utvärderingen.
Vi på Splitvision Research var, innan personalen tillfrågade ungdomarna, med på RFSUs avslutande utbildningspass på respektive HVB-‐hem för att informera om att utvärderingen görs och att vi gärna önskar intervjua dem.
Utgångspunkt i intervjuerna
I intervjuerna har vi strävat efter att erhålla så täta och innehållsrika
berättelser som möjligt. Intervjuerna har genomförts med semistrukturerad metodik. Det innebär att intervjuerna genomförts utifrån teman
(exempelvis tidigare sex-‐ och samlevnadsundervisning, synen på sex-‐ och samlevnadsundervisning) som vi har låtit de intervjuade prata fritt utifrån.
Under intervjuerna har vi följt ungdomarnas beskrivningar kring vad som händer före, under och efter de sexualupplysande samtalen.
Intervjuerna har genomförts i grupp, med undantag av två intervjuer.
Bakgrunden till att vi har valt att göra gruppintervjuer är att det ger ungdomarna trygghet genom att de har samma erfarenheter (med att de alla har varit med på de sexualupplysande samtalen). I många fall har ungdomarna även stöd av varandra språkmässigt. Varje intervju har tagit cirka 60–90 minuter att genomföra.
Majoriteten av intervjuerna har genomförts på svenska, förutom en gruppintervju som har genomförts med hjälp av telefontolk.
I intervjuerna har vi använt oss av olika triggermaterial3 i syfte att få ungdomarna att prata fritt. Exempelvis har vi använt bilder på olika ansiktsuttryck (emojis) i syfte att diskutera ungdomarnas känslor (till exempel glad, ledsen, orolig eller generad) före, under och efter de sexualupplysande samtalen. Vi har även använt illustrerade bilder på olika personer eller grupper i diskussionen kring vilka ungdomarna kan tänka sig att prata om sex och samlevnad med.
3 De triggermaterial vi har använt i intervjuerna är främst illustrationer som illustrerar en situation eller en rad av händelser. Triggermaterial används i syfte att generera ett
tankeflöde. Ytterligare ett syfte med triggermaterial är att kunna förflytta en diskussion från en privat sfär till att gälla det som händer i illustrationen.
Analysera & ta fram insikter
När det fördjupade analysarbetet påbörjas, så tar vi med oss de analyser som gjorts och de insikter som framkommit under intervjuerna (och de kontextbeskrivningar och anteckningar som gjorts under fältarbetet).
Utöver de insikter som gjorts under fältperioden, lyssnar vi även igenom de inspelade4 intervjuerna på nytt för att få tillgång till det rena
intervjumaterialet (ungdomarnas berättelser) än en gång. Detta görs främst av två anledningar:
§ Dels för att säkerställa att alla insikter har kommit med i materialet.
§ Dels för att, efter att ha erhållit en fördjupad förståelse av
ungdomarnas situation (efter att samtliga intervjuer genomförts), kunna se om det går att utläsa nya insikter från materialet.
Vid analysen av det insamlade materialet har vi haft ett abduktivt förhållningssätt (mönstersökande) för att få förståelse för målgruppen.
Efter det att vi har analyserat och förstått målgruppens beskrivning av sin situation, har nästa steg varit att utvärdera vilka effekter insatserna har haft. Här har vi använt oss av programteori och verksamhetslogik som stöd för att analysera de effekter som de sexualupplysande samtalen har eller kan tänkas ha, se illustration 2:2.
Illustration 2:2. Bilden illustrerar en systemteoretisk modell (programteori). Modellen bygger på ett antagande om att det finns ett kausalt samband (orsakssamband), där resurser, aktiviteter, prestationer och effekter länkas samman. Resurser är exempelvis: pengar, pedagoger, elever.
Aktiviteter är exempelvis: olika former av undervisning, stöd. Prestationer är exempelvis: ökat ordförråd, kunskaper inom sex och samlevnad. Effekter är exempelvis: säkrare sex, minskad
smittspridning av hiv och STI, ökad öppenhet att våga prata om sexuell hälsa.
Innan rapporten färdigställdes, har huvuddragen gällande resultatet av utvärderingen presenterats och diskuterats i en arbetsgrupp bestående av två representanter från Länsstyrelsen Stockholm och en representant från RFSU Stockholm.
4 Det inspelade intervjumaterialet har raderats efter genomfört uppdrag.
Copyright*©*Splitvision*Research.*All*rights*reserved.*
K apitel 3
Om ungdomarna