Stort behov av undervisning i sex och samlevnad
Ingen av de intervjuade ungdomarna uppger att de har haft någon undervisning i sex och samlevnad i sitt tidigare hemland. Ungdomarnas kunskaper inom sex och samlevnad är i många fall mycket bristfälliga och behovet av undervisning i ämnet är stort. Majoriteten av ungdomarna har aldrig tidigare pratat om sex och samlevnad.
Ett framgångsrikt pilotprojekt och en bra metod
Sammanfattningsvis kan vi se att ”Sexualupplysande samtal på HVB-‐hem”
är ett lyckat pilotprojekt. Majoriteten (drygt sex av tio) av ungdomarna har deltagit i hela eller delar av samtalen. Samtliga ungdomar vi har intervjuat är mycket positiva till de sexualupplysande samtalen och RFSUs
informatörers bemötande och deras pedagogik.
Ungdomarna har i intervjuerna beskrivit att samtalen har varit betydelsefulla för dem på flera olika plan.
Sammantaget har ungdomarna uttryckt följande om RFSUs bemötande, kommunikationsstil och pedagogik:
§ RFSUs informatörer gör att det känns tryggt och naturligt att prata om kroppen och om sex och samlevnad. Detta genom att de på ett respektfullt sätt tar upp sex och samlevnad som någonting naturligt att diskutera och som någonting alla måste känna till.
§ RFSUs informatörer har en förmåga att skapa en trygg situation där ungdomarna känner att de kan diskutera, ta till sig kunskap och ställa frågor runt sex och samlevnad.
§ Ungdomarna beskriver att de tycker att det är bra att det är någon utifrån som kommer och håller i samtalen. De beskriver också att de tycker att det var bra att det var en kille och en tjej som var informatörer, då det stärkte deras beskrivningar och resonemang.
§ Bra att samtalen sker på lättare svenska och inte via tolk (svårt med ytterligare ett led om de ska våga ställa frågor).
§ Ungdomarna beskriver att nästan allt som RFSU gick igenom var nytt. De beskriver att det var bra saker som de upplevde att det var viktigt att de fick kunskap om.
§ Ingen av ungdomarna har uppgett att de upplever att det fanns något i materialet som skulle vara stötande eller kränkande på något sätt.
Sexualupplysande samtal på HVB-‐hem en bra arena
Sammanfattningsvis kan vi se att HVB-‐hemmen utgör en bra arena för RFSUs sexualupplysande samtal.
§ HVB-‐hemmet upplevs av ungdomarna som en trygg miljö att få sexualupplysande samtal på. Ungdomarna beskriver att det är tryggt genom att samtalet om sex och samlevnad sker tillsammans med deras kompisar. De beskriver också att de kan hjälpa varandra med att tolka och ställa frågor.
§ Gruppen ungdomar på HVB-‐hemmet utgör en lagom stor grupp för att ungdomarna ska känna att det är tryggt att våga ställa frågor och diskutera sex och samlevnad.
Effekter i ungdomarnas vardag
Sammanfattningsvis kan vi se:
§ Att de sexualupplysande samtalen har gjort skillnad i ungdomarnas vardag. Ungdomarna beskriver att de har fått ökad kunskap om kroppen, kondomkunskap, kunskap om säkrare sex, lite kunskap om hiv/STI, kunskap om hur sjukdomar kan överföras eller inte mellan olika kroppsdelar, ord för kroppen och känslor, kunskap om några lagar, ökad kunskap om ja-‐ och nej-‐signaler (att ja-‐ och nej-‐
signaler både kan vara verbala och kroppsliga och att ett icke-‐
kommunicerande också kan ses som en nej-‐signal) samt ömsesidighet.
§ Effekter som de sexualupplysande samtalen har (eller sannolikt kommer att leda till) i ungdomarnas liv, enligt de ungdomar som deltagit i samtalen, är:
– ökad ömsesidighet och respekt – ökat ansvar för sin och andras hälsa – att de har säkrare sex
– att de vågar prata mer om sex och samlevnad – att de inte ovetandes bryter lagar
Personalen på HVB-‐hemmet har en viktig roll
En förutsättning för att de sexualupplysande samtalen på HVB-‐hemmen ska lyckas nå ut, är att ungdomarna är närvarande vid de sexualupplysande samtalen. Här utgör HVB-‐personalens möjligheter att informera och motivera ungdomarna att komma till samtalen en viktig faktor.
En viktig del för personalen att poängtera för ungdomarna är att det är naturligt att delta i de sexualupplysande samtalen och att det främst handlar om hälsa och livskunskap -‐ något som är viktigt för dem att ha
kunskap om för framtiden.
Kommer den sexualupplysande dialogen att fortsätta på HVB-‐hemmen?
RFSUs upplägg av konceptet (att de utbildar ungdomar, personal och volontärer) bygger på att det sker en överlämning av det sexualupplysande arbetet till personalen på HVB-‐hemmet och att de mellan och efter RFSU-‐
informatörernas genomförda samtal kan fortsätta den sexualupplysande dialogen med ungdomarna. Hur väl det fungerar är svårt att bedöma i nuläget, då dialogen mellan ungdomarna och personalen på HVB-‐hemmen inte har påbörjats (våra intervjuer har i de flesta fall genomförts före det att personalen haft sitt sista uppföljningssamtal med RFSU).
Ingen av ungdomarna beskriver att de har haft samtal med HVB-‐personalen om sex och samlevnad eller att det pågår sådana samtal med personalen.
Vår upplevelse är att personalen på HVB-‐hemmen som vi har träffat är engagerade och aktiva, vilket bör främja fortsättningen av den
sexualupplysande dialogen.
Viktigt att sex-‐ och samlevnadsundervisning sker på flera arenor
I intervjuerna med ungdomarna för denna utvärdering (men även i resultat från tidigare utvärderingar vi genomfört11) har vi sett vikten av att se sex-‐
och samlevnadsundervisning som en helhet, ett ekosystem bestående av olika SRHR-‐insatser, där insatserna tillsammans stärker individen. Att insatserna sker på flera arenor är viktigt så att man kan säkerställa att samtliga nyanlända ungdomar nås.
Det vi kan se är också att det är bra om ungdomarna får möjlighet att få undervisning över en längre period och i olika miljöer. Detta så att de kumulativt får möjligheten att bygga upp sin kunskap runt sex och
samlevnad (de har möjlighet att ta till sig mer och mer kunskap runt sex och samlevnad på svenska i takt med att de får tillgång till och ökad förståelse för svenska språket). Ungdomarna får också upprepade möjligheter (över tid) att ta till sig ämnet. Med att de får ämneskunskap inom ett område som de tidigare aldrig har pratat om kan det vara så att nya frågor väcks med den ökade kunskapen de erhåller.
De källor till mer kunskap som ungdomarna nämner i denna utvärdering har (förutom RFSUs sexualupplysande samtal) framförallt varit: besök på ungdomsmottagning, internet (umo.se och rfsu.se), skolsköterska och sexualundervisning i skolan (på språkintroduktionsprogrammet).
11 Utvärdering 1) Etnografisk utvärdering av RFSUs utbildningsinsats ”Sexualundervisning på lättare svenska”. 2016. Splitvision Research. Genomförd på uppdrag av Stockholms läns landsting med ekonomiskt stöd från statsanslaget Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. Utvärdering 2) Ny i Sverige: rätten till sex-‐ och
samlevnadsundervisning. Kvalitativ och kvantitativ undersökning av Splitvision Research.
Genomförd på uppdrag av Kunskapscentrum för sexuell hälsa, 2013.
Viktigt med samordning
Den bilden vi på Splitvision Research får är att en stor del av den sex-‐ och samlevnadsundervisning för nyanlända som har skett fram till idag (regionalt och nationellt), har genomförts som pilot-‐ eller
utvecklingsprojekt. Projekten har skett med olika huvudmän, finansiärer och genomförare. Risken med att det är flera aktörer och intressenter involverade (utan samordning) är att:
§ Samordningsvinster går förlorade.
§ Kunskaper och erfarenheter från tidigare genomförda pilot-‐ och utvecklingsprojekt inte når alla intressenter.
§ Vissa nyanlända grupper får en stor andel av utbildningsinsatserna, medan andra helt går miste om utbildning.
§ Viktiga kompletterande utbildningar och besök inte blir av (exempelvis att insatsen Sexualupplysande samtal på HVB-‐hem kompletteras med besök på ungdomsmottagning och
Sexualundervisning på lättare svenska på språkintroduktionsprogrammet).
Utan en uttalad samordningsansvarig är det viktigt att de involverade intressenterna12 utifrån bästa förmåga gemensamt verkar för:
§ Att det inom regionen finns en kännedom om varandras insatser och projekt.
§ En gemensam prioritering och definition av de insatser som behöver göras.
§ Att öka kunskapsspridningen från de projekt som genomförts (via exempelvis spridningskonferenser, kunskapsseminarier och liknande).
12 Exempel på intressenter är Länsstyrelsen Stockholm, Stockholms läns landsting (Lafa, Smittskydd, ungdomsmottagningar), men även organisationer som genomför projekt (exempelvis RFSU).