Hammarby sjöstad är namnet på hela området runt Hammarby sjö. Namnet Hammarby sjöstad innefattar områden såväl norr som söder av Hammarby sjö. Eftersom denna uppsats behandlar Hammarby sjöstad utifrån det planerade målet om en förlängning av stadskärnan känns det endast relevant att behandla de delar som ligger söder om Hammarby sjö och utelämna de områden som ligger på Södermalm, innanför tullarna.
1. Hammarby gård 2. Proppen 3. Godsfinkan 4. Luma 5. Kölnan 6. Sickla Kaj 7. Sjöstadsporten 8. Sickla Kanal 9. Sickla Udde 10. Forsen 11. Vågskvalpet 12. Lugnet 13. Henriksdalshamnen 14. Fredriksdal 15. Mårtensdal
(Bild 1) Hammarby sjöstad planöversikt från Stadsbyggnadskontoret, Stckholm
Källa: http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Exploateringskontoret/Ovriga-byggprojekt-i-innerstaden/Hammarby-Sjostad/Planomraden/, 2010-05-29
Hammarby sjöstad planerades i samband med att Stockholm ansökte om att få arrangera de olympiska sommarspelen 2004. Området skulle i Stockholms OS-ansökan vara den olympiska byn för att efter spelen omvandlas till en vanlig stadsdel. OS-ansökan förstärkte planeringens prägel av området som miljö- och kretsloppsanpassat. Utformningen och tidsplanen anpassades efter OS-tidtabellen. När det i september 1997 blev klart att Stockholms OS-ansökan avslogs169 hade förberedelserna, som innebar att området skulle börja bebyggas i dess mitt, kommit så långt att planerna inte ändrades. Därmed har Hammarby sjöstad än så länge varit avskilt från innerstaden.170 Områdets läge på gränsen mellan stenstaden och ytterstaden har från början gett projektet karaktären av en blandad stadsbebyggelse. Inriktningen var, och är, att bygga en öppen kvartersstad som en utvidgning av innerstaden. De offentliga platserna är koncentrerade till esplanaden som går genom området, dit också kollektivtrafiken är lokaliserad. Planeringen av området har haft för avsikt att utnyttja det goda vattenläget maximalt.171 När stadsdelen är färdigbyggd kommer den att innehålla cirka 11 000 lägenheter och 25 000 invånare, omkring 35 000 personer kommer att bo och arbeta i området.
169
http://www.sbk.stockholm.se/op/st-ham.htm, 2010-05-29
170
Telefonintervju med Malin Olsson, Stadsbyggnadskontoret, Stockholm, 2010-05-20, kl 09.00
171
Uppförandet av Hammarby sjöstad innebär, enligt planerna, att Stockholms innerstad utvidgas vilket präglar utformning, stadsplan och bebyggelse.172 Bristen på bostäder i Stockholm innebär att bostäder måste byggas där möjlighet ges. I utkanten av området som vetter mot trafikleder byggs kontor för att skärma av buller. Att anlägga kontor är också en del i strategin att få verksamheter som ger folkliv åt området under större delen av dygnet. Genom att husen är vända mot gatan medför detta en ökad känsla av trygghet i området. I fråga om utformandet av den så kallade stadsmässigheten för projektet Hammarby sjöstad är målet att föra med sig kvartersstaden över vattnet och samtidigt få in modernismen med dess ljus och öppenhet, menar Malin Olsson på stadsbyggnadskontoret. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser om hur denna vision realiserats, detta måste ges några år till menar hon. Planeringen av området har, enligt Olsson, för avsikt att innehålla hela skalan av offentlighet, från heloffentliga parker via de halvprivata områdena mellan husen till helt privata områden. Planeringen har för avsikt att skapa en blandning av kvartersstaden och modernismen med den senares öppna ytor mellan husen (de halvprivata zonerna).173 Verksamheter har lokaliserats till de stråk där genomströmningen sker. Det är inte möjligt att ha lokaler i bottenvåningen överallt, menar Niklas Svensson på stadsbyggnadskontoret. Malin Olsson fyller i att kundunderlaget är begränsat i stråken som löper mellan huvudgatan och kajerna. Därmed är verksamheterna förlagda till just huvudgata och längs vattenstråket, det är helt enkelt inte möjligt att ha lokaler överallt, det blir ofrånkomligen bostadsgator på vissa platser, menar Olsson.174 Alexander Ståhle anser att man lyckats bra med lokaliseringen av
verksamheter på många håll i området.175
Längs huvudgatan (Hammarby allé) dit verksamheterna är lokaliserade känner man sig som besökare i området som vem som helst. Tvärgatorna, som inte bildar genomgående stråk, är snarare halvprivata bostadsgator utan urbana kvaliteter. Utanför Hammarby allé är man en besökare framför någons port eller i någons trädgård. I en intervju som Sara Westin återger i Planning the unplanned, tillfrågas arkitekten bakom Hammarby sjöstad varför rutnätssystemet inte använts. Svaret blev att rutnätssystemet visst används men att det inte är asfalt överallt i det.176 När jag vandrar runt i Hammarby sjöstad utan att ha ett på förhand bestämt mål faller det sig för det mesta inte naturligt att välja en väg som inte på ett naturligt sätt upplevs som en naturlig fortsättning på den gata jag befinner mig, även fast gräset tillhör rutnätssystemet. Gatunätet känns inte kontinuerligt överallt och utsvävningar utanför de normala stråken genom halvprivata områden känns inte naturliga.
Vid mina observationer i området håller jag med Alexander Ståhle om att stadsdelsparken Lumaparken är underdimensionerad177, dessutom lutar den, det finns knappt någon plan yta för spontant bollspel. Därtill upptas halva parken av lekplatser och dagis. Mitt
172
Stockholms stadsbyggnadskontor, www.stockholm.se/hammarbysjostad, 2010-05-29
173
Telefonintervju med Malin Olsson, Stadsbyggnadskontoret, 2010-05-20, kl 09.00
174
Telefonintervju med Malin Olsson, Stadsbyggnadskontoret, 2010-05-20, kl 09.00, Intervju med Niklas Svensson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2010-04-09, kl 13.00
175
Intervju med Alexander Ståhle, 2010-04-29, kl 10.00
176
Westin, Sara (2009), Planning the Unplanned – the Paradox of Creating Urbanity, i Legnér, Mattias och Ponzini, Davide (red) Cultural Quarters and Urban Transformation: International Perspectives. Gotlandica förlag: Klintehamn, s 2
177
på dagen när dagisbarnen leker känns den informellt uppbokad och att som ensam (främmande man) gå och sätta sig i parken känns helt uteslutet. I området runt parken saknas caféer, som skulle kunna vara ett exempel på en aktivitet som får folk att stanna upp och vara på platsen och inte enbart röra sig där. Det nav som stadsparken tillsammans med torget och spårvagnshållplatsen, med denna typ av verksamheter, skulle kunna utgöra, omges av skola och dagis. Detta nav skulle kunna vara mångfacetterat men blir nu mest för barn. Ståhle menar också att parkstrukturen är bristfällig. Den saknar grundläggande kvaliteter. Stadsdelsparken (Lumaparken) är för liten, är ingen bra lekmiljö, den har helt enkelt ingen bra brukarmiljö och det saknas öppna gräsplaner. Att bygga en park på detta sätt är som att bygga
en bostad utan vardagsrum menar han.178
Den genomströmning som Söderlind menar är nödvändig för offentlighet saknas eftersom man än så länge inte naturligt passerar genom kvartersgatorna i Hammarby sjöstad (privata parker känns inte naturliga att spontant ströva igenom, bara de som känner området går där). För även om invånarna, som jag pratat med under observationerna, menar att man glatt hejar på besökare och varandra när man är ute och går i Hammarby sjöstad, så är det fortfarande ett område man måste ta sig till och inte något man råkar passera. Detta ger en känsla av området som ett utställningsobjekt, vilket ett par intervjuade personer också påpekar. Men genom att man planerar att binda ihop områdena kring Hammarby sjöstad i öst-västlig riktning med ett sammanhängande stråk skapas genomströmning och därmed offentlighet, menar Niklas
Svensson på stadsbyggnadskontoret179.
I sitt sammanhang känns Hammarby allé som något av en gatukuliss. Det går inte att komma bort ifrån känslan att man lagt ett stadsmässigt stråk i mitten för sakens skull (det är ju idealet just nu med stadsmässighet) som en kuliss som sedan omges av bostadsområden. Känslan av huvudgatan som en kuliss förstärks av den jämna höjden på husen samt att man ibland kan skymta igenom och se industrierna bakom. Kanske är det också vetskapen om att hela projektet skulle visas upp för omvärlden i och med OS-ansökan som känslan av en bild
av en stad väcks. Det som hade kunnat vara en blandning av gammalt och nytt i Hammarby sjöstad blir
ibland bara någonting som står bakom en fasad i Hammarby allé. Det känns som en kuliss som är uppsatt men som man råkar se igenom ibland. Det känns inte som en naturlig
blandning av det gamla och det nya. Känslan av bebyggelsen som en kuliss är något återkommande bland de personer jag
pratade med under min rundvandring i området. Dock, menar flera, har området börjat kännas mer ”äkta” när det efter ett par år på nacken börjat ”sätta sig” ordentligt. I takt med att fler butiker har etablerats har det börjat kännas mer äkta. Eftersom hela beståndet av bebyggelse längs allén är nytt blir intrycket att det hela ser ut lite som en fasad, som en person påpekade, kommer känslan av ett riktigt område kanske inte att infinna sig förrän någonting har ändrats i originalplanen. Detta kan till exempel innebära att något målas om, en våning byggs till någonstans. Då kommer området att kännas mer äkta. Den nya fasaden av hus längs Hammarby allé i kontrast mot de gamla fabrikerna i bakgrunden förstärker känslan av fasad enligt vissa.
178
Intervju med Alexander Ståhle, 2010-04-29, kl 10.00
179
En återkommande kommentar bland dem som besökte Hammarby sjöstad var just att området kändes som något som inte känns ”riktigt” eller ”äkta”. Flera av dessa menade också att ”äkthetskänslan” minskade eftersom stadsdelen inte är levande under alla tider på dygnet, det finns till exempel inga krogar eller barer och därmed inget liv på kvällen. För att roa sig kvällstid måste man åka innanför tullarna. Att röra sig ”in till stan” medför automatiskt att man rör sig ut ur något som inte är staden, vilket skapar en känsla av att Hammarby sjöstad inte är en del av innerstan.
Att gå från Skanstull till Hammarby sjöstad känns som att gå ut ur staden och in i ett nytt område, inte som en förlängning av staden. Hammarby sjöstad kommer inte att kännas som en del av staden på riktigt förrän området färdigställts och byggts ihop med Gullmarsplan, vilket också flera tillfrågade personer ansåg.
Området som en fortsättning på stadskärnan hämmas, enligt arkitekten Ann Legeby, av bristen på ihopkoppling med närliggande områden. Hammarby sjöstad hänger enligt henne inte ihop med något, området har få öppningar och har ett begränsat inflöde av människor. Området har starka gränser mot sitt sammanhang anser Legeby som menar att Hammarby sjöstad inte byggt vidare på den kontext som finns i innerstaden. Legeby framhåller vikten av båttrafiken som en sammankopplande länk till Södermalm.180
Alexander Ståhle menar att Hammarby sjöstad inte är tillräcklig som en fortsättning av staden. Han anser att grundstrukturen är rätt men det är en brist att området inte är kopplat till något annat område. Han menar att det är en miss att man inte förlängt Katarina Bangata, det hade gett en kontakt med Södermalm som saknas idag.181 Enligt Malin Olsson på stadsbyggnadskontoret utgör inte vattnet en problematisk barriär tack vare den färja som går mellan Hammarby sjöstad och Södermalm.182
Men för en besökare till området som inte känner till båttrafiken finns ingen naturlig anledning att ta sig från innerstaden till Hammarby sjöstad. I bristen av en ihopkopplande bro skulle en mer tydlig båttrafik kunna lindra den uppfattade isoleringen från innerstaden. En tydlig profil på båttrafiken samt att skapa små centrumbildningar med bland annat restauranger och kiosker kring angöringsplatserna skulle kunna vara ett sätt att förtydliga båttrafiken och samtidigt skapa trivsel och attraktion kring vattnet. Detta skulle kunna skapa en känsla av offentlighet runt angöringsplatserna likt hamnarna på mindre öar i skärgården. Små igenkänningspunkter eller tydliga dragplåster runt angöringsplatserna skulle dessutom locka folk till området som inte från början kände till det.
Det centrala målet för området Hammarby sjöstad som en naturlig fortsättning på innerstaden till trots, var det ingen av de tillfrågade personerna som kände att det tillhörde innerstaden. Alla tillfrågade personer ansåg att Hammarby sjöstad var en egen stadsdel. Dock ansåg alla att området var offentligt, ingen intervjuperson tittade en extra gång på en främling som besökte området, i alla fall var det ingen som sa det.
180
Intervju med Ann Legeby, arkitekt, 2010-05-19, kl 10.00
181
Intervju med Alexander Ståhle, 2010-04-29, kl 10.00
182
Dock så begränsas vägvalen av att det är så mycket halvprivata ytor och gångstråk som man som besökare inte vet vart de tar vägen och därför väljer bort. Därmed minskar de alternativ man har som fotgängare, vilket minskar stadsmässigheten. Bara de som hittar i området går genom en park, annars följer man givna stråk.
(Bild 2) Hammarby sjöstad har såväl ett utpräglat stadsmässigt gatunät med urbana kvaliteter i rutnätsform….. Foto: Anders Ågren
(Bild 3)….som halvprivata gräsplättar, som enligt vissa teorier främjar interaktion mellan boende. Enligt andra är det ett hinder mot urbanitet.
Husen är av liknande arkitektur och höjd vilket förstärker känslan av området som ett utställningsobjekt. Det ligger nära till hands att tänka på stadsbyggnadskonst som en metod att visa upp något. Det som först handlade om att visa upp stormakten, sedan folkhemmet och nu den miljövänliga och attraktiva staden, snarare än att skapa stadsmiljöer.
De enligt mig viktigaste faktorerna för stadsmässighet finns i Hammarby sjöstad, gator är gator och inte vägar, husen är vända mot gatan och verksamheter finns uppblandat med bostäderna, om än inte överallt. Inte heller i New York, som ofta används för att exemplifiera stadsmässiga områden, finns det verksamheter överallt. Stadslivet där skadas inte av att det dyker upp bostadsgator här och var. Viktigt med Hammarby sjöstad är att det finns stråk av gator med verksamheter. Det går att röra sig runt i offentlighet för den som finner det obekvämt att gå i halvprivata områden. Vid min observation slog det mig att man lyckats med att trafiken inte har någon speciell hierarki. Som fotgängare kände man sig ”lika mycket värd” som bilarna, något som inte brukar vara fallet i modernistiskt influerade trafiklösningar.
Idén om staden som närhet mellan funktioner är ändå fullföljd i Hammarby sjöstad. Stadsdelen har tät bebyggelse med integrerade trafikslag och butiker i de stråk där folk rör sig. Spårvagnen, parken och torget knyter samman på ett sätt som är staden värdigt. Spårvägen upplevs inte som en barriär som tunnelbanan gör i närliggande Hammarbyhöjden. Den delar inte upp området, den knyter det samman.
I detta kapitel har jag behandlat Hammarby sjöstads stadsmässighet som ett sätt att exemplifiera mina resonemang från tidigare kapitel. Det jag ville säga i detta kapitel var att målet med Hammarby sjöstad, förutom det givna att möta behovet av bostäder, är att området ska fungera som en fortsättning på stadskärnan. Utifrån observationer och intervjuer drar jag slutsatsen att området har goda ambitioner att bli en förlängning av innerstaden och att området besitter många av de kvaliteter som eftersöks från en stadsmässig stad såsom funktionsblandning med verksamheter och offentliga platser lokaliserade till områden med genomströmning. Framförallt menar jag att trafiklösning bäddar för att området kommer att kunna bli stadsmässigt, jag syftar då på den integrerade trafiklösningen där alla trafikslag samarbetar på samma villkor och att kvartersstrukturen tar hjälp av trafiken för att på så sätt skapa målpunkter och offentlighet. Husen ligger vända mot gatan vilket innebär att gatan blir sedd av husen och därmed ökar tryggheten, vilken också ökas av att området är planerat för att innehålla verksamheter som genererar liv till området under större delen av dagen.
Men jag menar också att området saknar vissa av de eftersökta kvaliteterna. Flera av dessa kommer, förmodligen, att komma till när området är färdigbyggt och fått ”sätta sig” ordentligt. Jag tänker då i första hand på kontakten med övriga staden som jag menar är bristfällig i dagsläget. Det finns egentligen bara ett fåtal kontakter med övriga staden, vilket leder till att området blir något av en egen enklav.