Hammarby sjöstad är tänkt att utvidga stadskärnan söderut. Norr om stadskärnan, mellan Vasastaden och Solna, ska spårområdet vid Norra Station och intilliggande motorväg däckas över och därmed bereda möjlighet att bygga bostäder och ett life science-kluster. Järnvägsspåren och motorleden utgör idag, enligt stadsbyggnadskontoret, ett hinder mellan de två stadsdelarna. Området ska byggas i samarbete mellan landstinget, Stockholms stad och Solna stad. Målet är att skapa ett centrum för högspecialiserad sjukvård och världsledande forskning inom life science. Denna uppsats handlar dock om den del av projektet som syftar till att utvidga Stockholms innerstad med Norra Stationsområdet. I området planeras för såväl bostäder som arbetsplatser samt kommersiellt centrum med butiker, restauranger och caféer. Kommungränsen mellan Solna och Stockholm kommer att gå mitt i området.183 I en tidningsintervju säger Gunilla Wesström, projektledare på exploateringskontoret, att det är angeläget att bygga igen det här hålet i stadsbilden. Ingen annanstans i Norden har exploateringen drivits lika långt som i Norra Stationsområdet säger Alexander Wolodarski i samma artikel.184
(Bild 4) Det planerade Norra Stationsområdet inklusive Karolinska.
Källa: KAROLINSKA-NORRA STATION, Utställningshandling, Fördjupning av två översiktsplaner, Stockholm stadsbyggnadskontor, 2008, s 30
183
Stockholm bygger, http://www.stockholmbygger.se/stadsutvecklingsomraden/karolinska-norra-station__26, 2010-05-30, kl 18.29
184
Sundström, Anders, DN-artikel, Högre bostadshus kan hindra storförlust för stan, 2010-01-21, Tillgänglig online: http://www.dn.se/sthlm/hogre-bostadshus-kan-hindra-storforlust-for-stan-1.1030782
(Bild 5) Det planerade Norra Stationsområdet med Tors torn längst till höger i bild.
Källa: http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Exploateringskontoret/Ovriga-byggprojekt-i-innerstaden/Norra-Station/, 2010-05-30
Enligt det officiella plandokumentet är grundidén med projektet att med stadsstruktur överbrygga barriären mellan Solna och Stockholm för att på så sätt knyta ihop området. Överdäckningen över Norra Stationsområdet och E4:an innebär att man får bort miljöstörningar och skapar ett av regionens mest attraktiva utbyggnadsområden. I och med detta kommer innerstadens gator att kunna förlängas från Vasastadens över kommungränsen till Karolinska sjukhusområdet. Gatunätet kommer att följa Norrmalms etablerade riktning och få en kontinuerlig struktur i nord-sydlig riktning. Kvarterssystemet som skapas ska passa för såväl boende som arbetsplatser. Enligt översiktsplanen är den nya Norrtullsallén i öst-västlig riktning en av de viktigaste gatusträckningarna. Alléns offentliga gröna struktur har en betydande sammanbindande funktion då den knyter samman såväl grönområdena som kommunikationsstråk och olika typer av anläggningar knutna till sjukhuset. Därmed blir den en grön mötesplats för boende och arbetande, enligt planen. Såväl i norr som i söder kommer parken att omges av bostadskvarter med restauranger och detaljhandel i bottenvåningarna. Genom att ge Norra Stationsgatan gestaltningen av en huvudgata ska Vasastaden och Norra Stationsområdet förenas. Planen identifierar Solnavägen som den viktigaste länken mellan Solna centrum och Stockholms innerstad, därför är en viktig utgångspunkt, enligt planen, att denna omvandlas till en stadsgata vars gaturum anpassas till stadens villkor. Genom att ny bebyggelse lokaliseras ut mot gatan med entréer stärks kopplingarna mellan Solna centrum
och innerstaden. Karolinska sjukhusområdet utgör i planen en del av staden och ansluter till dess gatunät.185
Exploateringsgraden i området kommer att bli ungefär det dubbla jämfört med Hammarby sjöstad. Genom att spår och järnvägar däckas över i området kan Stockholm byggas vidare mot Solna vilket skulle innebära att marken ökar i värde. Vasastadens gatunät har förlängts mot Solna med öppna kvarter kring långsmala gårdar.186 I innerstaden ligger exploateringsgraden på mellan 1,5-2, jämfört med 3 för Norra Station.187 Då uppsatsens ämne inte i sak handlar om exploateringsgrader utan om stadsmiljöer görs ingen vidare fördjupning i dessa siffror, de är snarare till för att ge en förståelse för hur mycket tätare Norra Stationsområdet kommer att bli jämfört med dagens innerstad i Stockholm, som är en god referenspunkt.
Den höga exploateringsgraden i Norra Stationsområdet medför, enligt plandokumentet att extra stor vikt läggs vid skapandet av de offentliga rummen. En idrottspark, som en sammanlänkning mellan Hagaparken och Norrmalm, planeras för att möta behovet av idrottsfunktioner och efterfrågan på ytor för aktiviteter för barn och ungdomar. 188 I originalplanen var gatustråken i anslutning till parken tänkt att vara bilfria, men ur en trygghetsaspekt är en trafikblandad stad att föredra varför biltrafik lades till i de aktuella stråken säger Wolodarski. Målet är att Norra Stationsområdet ska vara en trafikblandad stad, enligt Wolodarski finns en medvetenhet om vilka stadsmässiga fördelar den trafikintegrerade staden besitter.189
Möten och offentliga rum är ständigt återkommande i planen. Det verkar som att man bitvis har ”jobbat med” (Alexander Ståhles uttryck) gatunätet för att skapa intensiva mötesplatser som knyter ihop delarna i området. Till exempel ska torgrum skapas framför entréerna på sjukhuset dit busstrafiken ska lokaliseras. Vid den gamla tullgränsen kommer Tors torn att placeras i ett vidgat gaturum. Platsen med dess torn kommer att utgöra ett entrémotiv till det historiska Stockholm.190 Enligt stadsarkitekt Aleksander Wolodarski ska tornen utgöra en naturlig fortsättning som leder ihop områdena.191
Målet med Norra Station är, enligt stadsarkitekt Aleksander Wolodarski, att området ska fungera som en stad och ha mötesplatser, området ska leva hela dygnet. Stadsmönstret i Norra Stationsområdet har sitt avstamp i Vasastaden (den äldre staden), området ska vara en fortsättning på Vasastaden, en ny årsring. Utgångspunkten är att säkerställa den historiska kontinuiteten. När man promenerar genom staden ska promenaden berätta en historia, säger Wolodarski. När man promenerar i Stockholm ser det otränade ögat inte skillnaden i skarven mellan 1600-1700-tal eftersom det är så sammanflätat. På samma sätt är ambitionen att
185
KAROLINSKA-NORRA STATION, Utställningshandling, Fördjupning av två översiktsplaner, Stockholm stadsbyggnadskontor, 2008, s 29-31
186
Andersson, Elisabeth, SvD-artikel, Stockholm får tätare stadsbild, 2009-12-02, Tillgänglig online: http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/stockholm-far-tatare-stadsbild_3882523.svd
187
Intervju med Göran Johnson, Regionplanekontoret, 2010-04-07, kl. 13.00
188
KAROLINSKA-NORRA STATION, Utställningshandling, Fördjupning av två översiktsplaner, Stockholm stadsbyggnadskontor, 2008, s 29-31
189
Intervju med Aleksander Wolodarski, 2010-04-08, kl 10.00
190
KAROLINSKA-NORRA STATION, Utställningshandling, Fördjupning av två översiktsplaner, Stockholm stadsbyggnadskontor, 2008, s 29-31
191
sammanfläta den befintliga bebyggelsen i angränsande Vasastaden med den nya bebyggelsen i Norra Stationsområdet, ambitionen är att få till samma en mjuka skarv, även om det här inte krävs en expert för att se årsringen. Poängen är att det ska vara kontinuitet i mönstret. 192
Kritiker mot projektet har bland annat pekat på den markerade gränsen mellan Stockholm och Solna som Tors torn utgör. Göran Johnson på regionplanekontoret anser att området kommer vara en övergång som länkar ihop de två stadsdelarna och inte uppfattas som en gräns.193 Alexander Wolodarski ser inget fel i att markera en gräns på det sätt som Tors torn gör. Genom tornen berättas en del av historien, resonerar han, att markera var gränsen till den gamla staden en gång gick görs på många håll, vem ser till exempel Brandenburger Tor i Berlin eller Triumfbågen i Paris som en negativt laddad markering? Han menar att kritiken mot Tors torn som en barriär är osaklig, tornen blockerar inte, menar han, de leder vidare och ger kontinuitet. Tornen är en del i att skapa en kontinuitet i stadsrummet, som syftar till att göra gatunätet mellan Karolinska och Odenplan till en historisk berät
bo i city. Människan är ett kultu
telse.194
Den kritik som menar att Norra Stationsområdet riskerar att bli för högexploaterat besvaras av Wolodarski med att området kommer att få bättre gårdar än Östermalm. Eftersom Östermalm har bland de högsta kvadratmeterpriserna i Stockholm är det uppenbart att stockholmare prioriterar att vara en del av denna stadskultur framför att ha gott om sol och ljus och utrymme. Stockholm vill vara en del av den europeiska stadskulturen och bygga vidare på innerstadens modell. Wolodarski menar att de negativa reaktionerna mot den höga exploateringen kommer efter en, vad han kallar, mental beredskap mot denna form av stad. Han menar att de problem som kvartersstaden en gång i tiden hade, och som modernismen blev lösningen på, inte längre finns. Modernismen hade relevans för att lösa 1800-talets problem. På den tiden hängde brist på sol och sjukdomar ihop, idag vet man att så inte är fallet. Därför väljer folk att prioritera bort sol och ljus för att få
rfenomen och prioriterar därför kultur anser Wolodarski.195
Med utgångspunkt i sin idé om att Sverige, som ett internationellt sett litet land, måste göra mesta möjliga av det begränsade urval man har att tillgå, menar Lars Marcus att Norra Stationsområdet är det just nu viktigaste stadsutvecklingsprojektet i Sverige eftersom det där finns en, enligt honom, unik möjlighet att i anslutning till innerstaden och Nationalstadsparken skapa en internationellt konkurrenskraftig vetenskapsstad. Genom att binda samman stadens tre främsta forskningscentrum (Karolinska institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet) underlättas utbyte och utveckling av kunskap. Marcus är dock kritisk till delar av projektet. Den, enligt honom, största bristen är Norrtullsplatsen som han menar är överdimensionerad. Marcus anser att Norrtullsplatsen skulle kunna ha varit en strategisk plats, men istället för direkta och kontinuerliga stråk mellan högskolorna är platsen ett stort tomrum som, menar han, leder gående in i komplicerade rörelsemönster med en barriäreffekt som skapar en känsla av avstånd istället för närhet mellan såväl högskolorna som Nationalstadsparken. Han menar att väl fungerande gator i öst-västlig riktning är grundläggande för att föra högskolorna närmare varandra. Men 192
Intervju med Aleksander Wolodarski, 2010-04-08, kl 10.00
193
Intervju med Göran Johnson, Regionplanekontoret, 2010-04-07, kl 13.00
194
Intervju med Aleksander Wolodarski, 2010-04-08, kl 10.00
195
Norrtullsallén, som är den gata som ska leda den öst-västliga riktningen, är enligt Marcus i praktiken endast en lokalgata och gör därmed inte gör området till en del av staden.196 Alexander Ståhle fyller i kritiken av såväl Norrtullsallén som trafiklösningen i områdets östra del. Ståhle anser att Norrtullsallén är en meningslös park, han menar att det snarare är en esplanad. I stort tycker Ståhle att problemen med projektet är den öst-västliga riktningen. Den planerade motorvägskorsningen i områdets östra del, menar han, kommer att bli en värre barriär än vad fallet är idag. Han anser att det kommer att bli en barriär mellan Vasastaden och Hagaparken. Ståhle pekar på att det kommer bli mer gröna ytor kopplade till motorvägen än vad det är i parken. Ståhle anser dock att gatunätet till Vasastaden är ”okej”. På entrésidan, mena
n, har alltså inte tagit lärdom av de kunskaper som utvecklats inom satsar på att utvec id land ch plane
r han, ser det bra ut. Han tycker också att förlängningen ser bra ut från Vasastaden.197 Marcus tycker inte att man i planerna som lagts fram i Norra Stationsprojektet tagit till sig lärdomen av den kunskapsutveckling som skett inom stadsbyggandet. Han menar att planerna på området liknar det som han vill kalla för formalism, med vilket han menar att det finns en tro på att vissa stadsformer, som gator och torg, i sig själva är bärare av ett rikt stadsliv. Marcus anser att ett stadsliv inte skapas via antingen form eller funktion, utan snarare genom samspelet dem emellan, alltså hur stadslivet understöds av stadens struktur. Planerna för Norra Station, menar ha
stadsforskningen.198
Det som Sören Olsson refererar till som den nya ekonomin har lett fram till att det blivit allt viktigare för städerna att locka till sig rätt sorts kompetens. I och med attraktiva boendeområden, som till exempel Hammarby sjöstad, kan Stockholm locka till sig inflyttare i den målgrupp som Richard Florida (2003) kallar för den kreativa klassen. På samma sätt är Norra Station ett sätt att locka till sig spetskompetens inom forskningsmiljön. En av Floridas slutsatser var ju att kompetensen väljer stad efter sina intressen och att det blivit allt viktigare att kunna locka till sig denna. Utifrån dessa slutsatser är det viktigt att Stockholm
kla attraktiva och lockande miljöer, både för både boende och profession.
Såväl parker som idrottsanläggningen verkar ha som mål att knyta samman, vilket verkar vara ett återkommande ledord i hela projektet. Enligt planerarna har stor vikt lagts v att skapa platser för möten och offentliga platser, dessa har dock stött på kritik från b annat Alexander Ståhle och Lars Marcus, som framförallt kritiserar den öst-västliga riktningen i projektet. Förlängningen av Vasastaden mot Solna verkar dock kritiker o
rare vara överens om att den fungerar som en god förlängning av stadskärnan.
Tors torn har blivit något av en symbolfråga för hela Norra Stationsprojektet. De 140 meter höga tornen har bland annat beskrivits som maktarkitektur. 199 Att Tors torn kommer att bli en symbol för området borde stå ganska klart. Huruvida detta är positivt eller negativt är inte denna uppsats uppgift att svara på. Däremot har jag har svårt att se varför två torn skulle utgöra en gräns mer än vad dagens ingenmanslandsliknande grop, som får mig att tänka på området som en gång i tiden omgav Berlinmuren, gjorde. Att det skulle vara laddat att 196
SvD-artikel, Marcus, Lars, Viktigt stadsprojekt hotas av kunskapsbrist, 2007-12-11
197
Intervju med Alexander Ståhle, 2010-04-29, kl 10.00
198
Marcus, Lars, SvD-artikel, Viktigt stadsprojekt hotas av kunskapsbrist, 2007-12-11, Tillgänglig online: http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kommentar/viktigt-stadsprojekt-hotas-av-kunskapsbrist_675167.svd
199
Andersson, Elisabeth, SvD-artikel, Högmod, 2010-05-09, Tillgänglig online: http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/hogmod_4688147.svd
markera ut med två byggnader och en allé var staden en gång i tiden började, förefaller aningen märkligt för en utomstående. Precis som Wolodarski hävdar, anser jag inte att det finns något konstigt i motsvarande exempel från Berlin och Paris. Men å andra sidan verkar det, som Ola Andersson menar, finnas väldigt mycket mental geografi i Stockholm. Huruvida detta beror på stadens geografiska öde som anlagd på flera öar, med dess självklara fysiskt tydliga gränser till följd, låter jag vara osagt. Men klart är att gränser har en klart större betydelse i Stockholm än i många andra städer i Sverige. Jag vill dock mena att det förefaller aningen småaktigt att bråka om en gammal gräns, alla borde veta att Stockholm, precis som Berlin och Paris, växt mycket sen dessa gränser betydde någonting mer än bara symbolik. De
entala gränserna verkar inte ha hängt med i Stockholm i samma utsträckning. m