Linda Hiltunen (i samarbete med Lars Göran Karlsson), februari 2007.
Bakgrund
Uppdraget består i att genomföra en förstudie i syfte att bidra till en för- beredelse den särskilda ungdomssatsningen i allmänna samlingslokaler och inom detta uppdrag ligger en fallstudie som rör utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter i ett förortshus, vilket i denna studie representeras av Folkets Hus i Hammarkullen, en förort till Göteborg. Inom fallstudien presenteras verksamheten i ett perspektiv av daglig verksamhet i relation till unga människor, nya kulturuttryck och fritidsintressen. I uppdraget ligger också att presentera behov, uttryck och intressen hos unga som inte är aktivt företrädda i verksamheten för att belysa behov av och önskemål om mötesplatser.
Fallstudien bygger på en veckas fältarbete på plats med genomgång av skriftlig dokumentation, deltagande observation och formella liksom informella intervjuer med faktiska och potentiella unga brukare. Persona- len har lagt ner mycket tid på att dokumentera sin verksamhet, vilket har underlättat studien. Personalen har också varit mycket tillmötesgående, bjudit in och generöst ägnat tid åt att berätta och diskutera kring den dag- liga verksamheten. Jag har även deltagit på aktiviteter inom verksamhe- ten som varit riktade till ungdomar och då fått tid för att samtala med de faktiska unga brukarna samt ledarna för aktiviteterna. Många ungdomar som inte har varit aktiva i verksamheten har visat stort intresse och enga- gemang för min närvaro och mitt ärende. Ungdomar som ibland rört sig i foajén och trapphuset har bjudits in för samtal och generöst delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser. Sammanlagt har ett 40-tal ungdomar intervjuats inom ramen för fallstudien med en åldersfördelning mellan 9 till 26 år. Majoriteten av intervjuade unga är mellan 13-18 år och killar. Tolv av informanterna är tjejer, varav alla har varit aktiva i någon form av verksamhet inom Folkets Hus Hammarkullen.
Formella och informella intervjuer och möten har också ägt rum med vuxna företrädare i Hammarkullen. Ordförande för Folkets Hus Ham- markullen och husets föreståndare med personal har intervjuats i såväl formella som informella intervjuer. Möten med representanter för skolor, hyresgästförening, fritidsgård, ABF och aktiva föreningar har ägt rum och gett en bild av situationen och livet i Hammarkullen. Deltagande observa- tion i stadsdelens lokalområde har gett möjlighet att lära känna området rumsligt. Tiden har varit en begränsad faktor i studien, men tack vare samtliga parters stora engagemang och intresse kan förhoppningsvis en representativ bild av Folkets Hus Hammarkullen och livet som ung i en förort som Hammarkullen presenteras i rapporten.
73 Bilaga • Lokal kultur/lokalkultur
En förortsverklighet
Hammarkullen
I Hammarkullen som är en förort till Göteborg bor drygt 8000 invånare. Av dessa är cirka 3300 barn och unga mellan 0 till 24 år. Med andra ord är Hammarkullen en stadsdel med en mycket ung befolkning där cirka 43 procent av befolkningen är under 24 år. Vidare har över hälften av befolkningen en invandrarbakgrund. Arbetslösheten är hög i området (www.göteborgsstad.se). Hammarkullen har ett mycket rikt föreningsliv med ett närmare 50-tal föreningar företrädda i området.
De lokaler som idag finns tillgängliga för barn och unga i Hammarkul- len är fritidsgården, kyrkan, simhallen, en inomhusarena för exempelvis fotboll och basket och Folkets Hus Hammarkullen.
Ung i Hammarkullen
Det finns en stor grupp unga i Hammarkullen och skolan är den plats där barn och unga befinner sig större delen av dagen. I stadsdelen Ham- markullen finns fyra låg- och mellanstadieskolor och två högstadieskolor. Situationen i skolorna beskrivs från flera håll som bristfällig. Resurserna är få. De lärare som jag har träffat har beskrivit en hårt pressad arbets- situation där det ofta är en utmaning att få andra lärare att engagera sig i något utanför det ordinarie skolschemat. Även elever har beskrivit att situationen är svår för lärarna. En grupp tjejer i högstadiet menar att de lärare som är bäst är de som har en lång erfarenhet bakom sig. De som kommer nya och/eller vikarierar orkar bara några få veckor för att sedan sluta av utmattning. Det uppstår en situation med nya lärare hela tiden. Lärarna kan byta arbetsplats, men de elever som förblir kvar blir påver- kade och färgade av klimatet i skolan. En tolvårig tjej beskriver situatio- nen i skolan som jobbig. Det är bråk och slagsmål hela tiden, vi hotar
varandra och så, det är jobbigt. En kille hade valt att inte fortsätta gå på
gymnasiet efter högstadiet just på grund av att det var stökigt, med knivar och bråk med många av de andra eleverna. Två andra killar som gick sista året på högstadiet skulle troligtvis inte heller fortsätta gymnasiet för det
finns stora killar där du vet, det blir bara bråk. Tilläggas bör att dessa
tonårs killar själva inte backade för att försvara sin ställning, varför brå- ken ofta blåstes upp.
Allting finns närvarande i Hammarkullen. Alla kategorier. Det finns en otrolig kraft och vilja hos befolkningen samtidigt som arbetslöshet, segregation, trångboddhet och närhet till kriminalitet är vardag för Ham- markullens boende, såväl unga som vuxna. Unga människor beskriver vägen genom kriminalitet och droger eller inte som ett val alla unga måste göra. Vägen finns tillgänglig för alla. Ett uttryck som en tjej i högstadiet förmedlade kan beskriva de valmöjligheter som unga står inför i förorten. Vill du hålla på med det så kan du, vill du sno så kan du sno. Meningsfulla aktiviteter är en av de grundläggande förutsättningarna för att ungdomar ska avstå från droger och kriminalitet. Den upplevda bristen på aktiviteter understryks av såväl unga som de vuxna som är i kontakt med barn/unga.
I Hammarkullen är behoven hos de unga enorma. Många kommer från familjer som inte etablerat sig och funnit en plats i samhället. Arbets- lösheten är utbredd. De unga saknar ofta vuxna och/eller föräldrar som förstår deras situation av att leva i två ofta skilda kulturer, den gamla
kulturen och den nya svenska kulturen. Det finns familjer med utländsk bakgrund som i möjligaste mån imaginärt bor kvar i sitt hemlands rike i enlighet med den kultur och de traditioner som fanns där. Det nya svenska samhället med de nya uttrycken och traditionerna krockar med hemlandets kulturer och traditioner. Dessa kulturkrockar måste unga hantera genom att stå med ena foten i sitt gamla samhälle och andra foten i sitt nya samhälle. Det sätter sina spår. Det är en komplex situation som barn och ungdomar ställs inför. Bristen på resurser i stadsdelen leder till att personal och vuxna som finns runt de unga i skolan och på fritiden inte räcker till, vilket kan leda till utagerande, konflikter och/eller instängdhet. Genomgående menar man också att det är bra i Hammarkullen. Vänska- pen och gemenskapen med andra lyfts upp som viktiga och betydelsefulla faktorer för livet i Hammarkullen. Det finns det fantastiskt mycket idéer, tankar, viljor och strävanden hos barn och ungdomar i området. Det finns en otrolig kraft och kreativitet hos den unga befolkningen vars energi mullrar i med hopp om att få uttryckas.
Ungas kultur- och fritidsliv – utbud och efterfrågan
De barn/ungdomar som deltagit i studien i Hammarkullen vill i stora drag ägna sin fritid åt sport, kreativa aktiviteter samt till möten/umgänge med vänner, vilket är i enlighet med vad Ungdomsstyrelsens rapport Focus06 föremedlar.
Ett genomgående tema för killars fritidsintressen oavsett ålder är ett stort intresse för fotboll. Det finns idag två utomhusplaner för fotboll. Bägge är grusplaner och det finns en önskan hos många om att få en gräs- plan att spela på. Det finns i området en relativt nybyggd inomhusplan för fotboll, men att få tillträde som privatperson kan vara svårt. Det krävs ofta medlemskap i någon av de till antalet begränsade fotbollsförening- arna. Eftersom det krävs en relativ skicklighet att få platsa i ett fotbollslag väljer många intresserade fotbollsspelare att inte vara delaktiga i fören- ingarna. Det är ju ingen idé om man får sitta på bänken och spela i andra
laget hela tiden, menade en kille som var i högstadieåldern. Därför låter
unga bli att spela eller så spelar ungdomarna i spontana former utomhus- fotboll på grusplanen, även under vinterhalvåret.
Det finns även möjlighet att spela basket i Hammarkullen. Både flick- och pojklag finns representerade. Träningarna beskrivs dock som oorga- niserade och inte särskilt utvecklande. En 15-årig basketspelare beskri- ver situationen som ohållbar. Tränarna beskrivs som unga och oerfarna (16-17 år) och en viss besvikelse uttrycks. Förut hade vi en riktig tränare,
men han flyttade till Amerika, berättas det.
Det finns ett stort intresse av kreativa aktiviteter som dans och musik, både hos killar och hos tjejer. Dans i form av HipHop och breakdance är populärt och efterfrågat. På Folkets Hus hyr två olika dansföreningar lokalerna ett antal gånger i veckan för målgruppen barn- och gymnasie- elever. Fritidsgården i Hammarkullen har dans för en yngre målgrupp. Ungdomar efterfrågar billigare danslektioner i Angered. Även om kost- naderna är relativt billiga, så beskriver ungdomar att de inte har råd att ta danslektioner. Det bästa vore om det fanns ett billigt utbud av danslektio- ner i Hammarkullen.
Behovet av att skapa egen musik efterfrågas av såväl killar som tjejer. Tjejer i mellanstadiet efterfrågar musiktävlingar likt småstjärnorna, med-
75 Bilaga • Lokal kultur/lokalkultur
an både tjejer och killar i högstadiet vill ha tillgång till en musikstudio där musik kan skapas och spelas in. Det finns en enklare studio på den lokala fritidsgården, men tillträdet är begränsat och köerna långa. Det finns ett intresse av att skapa musik och även anordna lokala evenemang för att visa upp sin egenskapade musik hos en äldre grupp av ungdomar. Rapp- kulturen är utbredd och populär och det finns många unga lokala talanger.
De flesta har ett intresse för att göra film och ofta handlar det om att på olika vis dokumentera Hammarkullen, att visa vad Hammarkullen egent- ligen är, i kontrast till medias negativa bild av området. Många upplever det tröttsamt att Hammarkullen ofta beskrivs som ett ställe med social utslagning, kriminalitet och en allmänt dålig miljö. Därför finns ett behov hos unga att skapa dokumentärfilm som visar en sanningsenligare bild av området, hur det verkligen är att växa upp i området, en bild av Hammar- kullen som unga kan vara stolta över.
Många har ett intresse av matlagning. Det finns många nationaliteter i Ham-markullen och matkulturen är bred och varierad. Att få samlas kring matlag-ning eller att få baka tillsammans efterlyses av tjejer från 12 upp till 15 år. En tjej i mellanstadiet uttryckte det att vi kan baka och sälja så
vi får pengar att köpa in smink och teaterkläder till vår teatergrupp. Ung-
domar menar att möten mellan olika etniciteter kan skapas om vuxna och barn samlas kring matlagning där deltagarna får smaka på olika länders mat. En 15-årig tjej betonar även bestämt att det inte ska vara några sven-
nar som lagar kurdisk mat, det går inte. Unga tjejer vill ha ett mysigt café
där det kan erbjudas fika och/eller mat från all världens hörn.
Unga vill ha nya kulturintryck i linje med nya intressen som idag inte finns företrädda i någon verksamhet. Det borde finnas lite mer nytän-
kande som alternativ till de redan etablerade fritidsaktiviteterna menar
man. Yoga, studiecirklar, teatersmink, sommarläger, skapa sin egen konst, skulpturer, bild, skriva, berätta, är några exempel på vad unga vill göra. Studiecirklar i det svenska språket skulle vara en fördelaktig aktivitet för våra föräldrar menar en grupp tjejer i 14-15 års ålder. En av tjejerna hade observerat att det fanns ett utbud av språkkurser, men vem har råd att gå
på kurs när det kostar flera tusen? Genom att erbjuda aktiviteter till låga
priser skulle föräldrar kunna komma och lära sig svenska menade dessa unga tjejer. Man efterlyser också språkundervisning i ny kreativ form.
Behovet av mötesplatser är stort. Idag finns den lokala fritidsgården där cirka 80 till 100 ungdomar är förankrade med en målgrupp mellan 13-20 år. Dock är det många som inte längre finner fritidsgården speciellt lock- ande då de fyllt 18 är. En alternativ mötesplats efterfrågas. Fritidsgården har beskri-vits som tidvis relativt stökig av unga högstadietjejer. Det är heller inte alltid legitimt för en ung tjej att gå till fritidsgården, eftersom där samlas en majoritet killar. Ungdomar vill samlas, umgås och ta del av meningsfyllda aktiviteter. Vi vill bara ha en plats att vara på säger man med frustrerad ton. Behoven av de allmänna samlingslokalerna blir än mer påtaglig på vinterhalvåret. Det är inte kul att hänga i trapphusen,
men ibland är det kallt ute, konstaterar en grupp unga killar.
Behovet av aktiviteter under sommarhalvåret uttrycks också. Att anord- na sommarläger lockar. Några har varit med på sommarläger som anord- nats inom Folkets Hus ramar och menade att det borde finnas ett som-
marläger inte bara två veckor utan hela sommaren! Uppenbarligen blir
då skolorna är stängda. Ungdomarna undrar om det inte kunde anordnas sommarjobb åt de som så vill. Många vet inte hur man söker ett som- marjobb och hoppas få hjälp med detta. Arbeten som exempelvis att driva sommarcafé efterfrågas av unga tjejer och om folk fick sanera klotter för
20 kronor i timmen skulle de bli skitglada. Det är uppenbart vilket behov
det finns av aktiviteter, av plats och meningsfull tillvaro.
Förortsungdomarnas behov och intressen stämmer väl överens med övriga ungdomars behov och intressen så som de presenteras i Ungdoms- styrelsens rapport Focus06 (2006). Unga i förorten, som i övriga landet, efterfrågar allmänna mötesplatser och mer att göra. De specifika aktivi- teterna, vad de unga konkret gör, är mindre viktigt än själva behovet att få göra någonting meningsfullt. Kompisumgänget och sociala relationer spelar en central roll i ungas liv och ett attraktivt kultur- och fritidsutbud måste utgå ifrån, vidmakthålla och stimulera detta, liksom att unga före- medlar att de vill ha meningsfyllda aktiviteter i den mening att unga vill lära sig nya saker och utvecklas på sin fritid.
Många har svårt att uttrycka sina behov, gör inget speciellt på fritiden och kan heller inte förmedla vad de skulle vilja göra. Det finns hos många en rädsla för att bli besvikna. Det är så trist att bli besviken hela tiden,
därför vill man inte ens tänka efter vad man skulle vilja göra, menar
en tjej i högstadiet. En annan tjej fortsätter med vi har blivit lovade så
mycket flera gånger, men vi får aldrig något. Besvikelse och rädsla och
att blunda för möjligheterna hellre än att se möjligheter och bli besviken kan vara en förklaring till det faktum som förmedlas i Focus06, nämli- gen att ungdomar som är relativt inaktiva på sin fritid även är de som är mest missnöjda med utbudet inom kultur- och fritidsområdet, samt även är minst benägna att tala om vilka aktiviteter de saknar på fritiden. Ung- domsstyrelsen menar att detta är en grupp vars åsikter bör fångas upp för att de inte ska riskera att marginaliseras i den demokratiska processen. Detta är ett viktigt konstaterande. Det krävs aktiva insatser och resurser för att dessa ungdomar skall kunna att ta plats och känna tillit till samhäl- let genom tillgången till ett kultur- och fritidsutbud.
Klyftor och barriärer
Trots det rika kulturlivet, den kraft, den enorma viljan och sprudlande kreativitet som finns i Hammarkullen finns det tydliga och starka barriä- rer som hindrar den kraft som finns att blomma ut och få liv. De fördomar som råder mellan ungdomar med utländsk bakgrund och svenskar finns tydligt närvarande. De enda svenskar som ungdomarna i studien i stort sätt träffar är lärare på skolan, polisen och andra myndighetspersoner. Många av intervjuade ungdomar saknar positiv bild av skolan och av lärare som inte orkar bry sig om de problem som finns närvarande. En del av killarna som medverkat i studien har även haft kontakter och problem med polis och socialbyråns personal. Man håller sig helst långt borta från allt vad kallas vit medelålders svensk. Det blir svårt att identifiera sig med svenskar. Dåliga erfarenheter och brist på förståelse skapar barriärer som kan vara svåra att bryta.
Det finns tydliga klyftor och barriärer mellan olika etniska grupper inom ungdomsgruppen. Grupperingar och gängrivalitet mellan olika etniciteter fanns ständigt närvarande. Vi umgås inte med chilenare eller
77 Bilaga • Lokal kultur/lokalkultur
skapande. Etnicitet spelar roll, vilket även bekräftas i studien Ungdomar i
vardagens väv (Addo m.fl., 2003). Samtidigt utrycks även en viss frustra-
tion över att allt är så uppdelat och segregerat inom gruppen av ungdomar med utländsk bakgrund. Tanken och möjligheten att umgås på grundval av andra egenskaper än etnicitet finns, samtidigt som dragningskraften är till den egna etniska gruppen.
Det finns ett 50-tal föreningar i Hammarkullen. Den vuxna befolkning- en i Hammarkullen träffas ofta i dessa föreningar för att diskutera exem- pelvis politik och hur hemlandets situation utvecklas i en kombination med fest och dans till traditionella toner och kulturella uttryck. Fören- ingslivet är starkt segregerat. Vuxna träffas väldigt sällan över förenings- gränserna. Detta kan naturligtvis färga av sig på barnen och ungdomarna. Många unga nämner det faktum att det inte bara är föräldrarna, utan även ungdomarna, som lever kvar i sitt hemland inom hemmets fyra väggar och via det rika föreningslivet. Resultatet av föreningslivets isolering blir vad statsvetaren Robert Putnam skulle kalla föreningar som liknas med borgar. Inom borgens väggar samlas de engagerade för att bevaka sina intressen och sin sammanhållning inom den egna gruppen. Risken med denna föreningsform är att den resulterar i konkurrens och misstänksam- het gentemot andra föreningar (Edmark & Cox, 2006, Våga öppna). I Hammarkullen finns ett begränsat samarbete mellan föreningsgränserna varför det kan vara svårt att öppna upp och finna broar och öppningar för samarbete över föreningsgränserna.
Förutom etniska hinder finns även könsmässiga hinder. Jämställdheten brister. En 14-årig tjej beskriver att blattetjejer har inte lika mycket frihet
som svenska tjejer, så är det bara. Det betyder att det inte alltid är legitimt
för tjejer att vistas ute efter att det blivit mörkt. Många tjejer får inte vara på fritidsgården. Unga killar kan titta snett på tjejer som kommer in på fritidsgården. Biblioteket beskrivs av många som en frizon där tjejer kan träffas för att umgås efter skolan. Även de aktiviteter som Folkets hus an- ordnar för tjejer är legitima, även om det ofta krävs samtal med flickornas föräldrar och att villkoret är att dessa aktiviteter endast riktas till flickor. Med denna bakgrund måste aktiviteter för ungdomar planeras med hänsyn till den jämställdhet som finns eller snarare inte finns i Hammarkullen.
Den svenska organisationskulturen är inte etablerad i dessa mångkul- turella områden. Ungdomar har ofta inte kunskap om hur föreningslivet fungerar och vad exempelvis ett Folkets Hus är. Hur en förening bildas, vem som kan kontaktas, vem som kan hjälpa till är inte självklart hos ungdomar i Hammarkullen. Finns inte kunskapen om möjligheterna blir möjligheterna heller inte möjliga.
Ett förortshus
Huset
Mitt på torget i Hammarkullen ligger Folkets Hus Hammarkullen som drivs av en ideell förening som bland annat tillhandahåller kulturverk- samhet, bibliotek och lokaler för uthyrning.
Föreningen bildades år 1978 och det centralt belägna huset invigdes 1986 med tanken att skapa en mötesplats för kultur och föreningsliv. Fol- kets Hus Hammarkullen beskrivs i verksamhetsberättelsen som en öppen
mötesplats där många människor såväl kulturellt som etniskt har träffats under åren (Verksamhetsberättelse, 2005).
Visionen och Folkets Hus Hammarkullens uppgift är att vara en öppen
mötesplats för demokrati, gemenskap, kulturliv och personlig bildning.
Den demokratiska betydelsen för huset ses som lika viktig som den kul- turella betydelsen. Genom att främja föreningslivet, genom att ge rum