Vi har besökt totalt 18 allmänna samlingslokaler med en aktiv ungdoms- verksamhet. De allmänna samlingslokaler vi besökt har haft ett brett spektra av verksamheter. Från stora lokaler med otroligt många verksam- heter till små föreningar som arbetar i det lilla formatet och verksamheten helt bygger på ideellt arbete.
Eftersom bidraget är tänkt att ge i synnerhet ungdomar i storstadsom- rådena bättre tillgång till allmänna samlingslokaler har tyngdpunkten för besöken legat på de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. I storstadsområdena är allmänna samlingslokaler näst in- till liktydigt med Folkets Hus, vilket är anledningen till att Folkets Hus dominerar bland besöken i dessa områden. I storstadsområdena besökte vi nio Folkets Hus samt Drömmarnas Hus i Rosengård, Malmö, som är en ekonomisk förening, Frölunda Kulturhus i Göteborg som drivs av Göteborgs kommun, Stapelbäddsparken i Malmö som är ett samverkans- projekt mellan flera parter.
Goda exempel på mötesplatser för ungdomar och erfarenheter att ta tillvara finns även utanför storstadsområdena. Vi har därför också besökt mötesplatser för ungdomar i andra delar av landet. Vi besökte två medel- stora städer, Jönköping med Huskvarna och Växjö. I Jönköping finns ett Ungdomens Hus som drivs av KFUM, vi besökte också Huskvarna Folkets Park. I Växjö besökte vi IOGT-NTO-rörelsens hus vid Vattentor- get. I Moheda, ett litet samhälle på den småländska landsbygden driver IOGT-NTO:s scoutverksamhet biograf och samlingslokal. I Kinnarumma i Västergötland driver ett byalag en bygdegård med omfattande ungdoms- verksamhet och i Hökerum i närheten av Ulricehamn i Västergötland finns en framtidsgrupp som bedriver ungdomsverksamhet.
Lika men också olika
De allmänna samlingslokaler vi har besökt har varit lika men också olika. Det som har varit gemensamt är de vuxnas engagemang och vi har också noterat att ungdomarnas intressen och önskningar har varit slående lika. Men verksamheternas omfattning, de ekonomiska villkoren och den fysiska miljön både i och runt husen har varit mycket varierande liksom atmosfären och inriktningen på de verksamheter som pågått i husen. Det rör sig inte bara om skillnaden mellan stad och land utan det kan skilja mycket även i till synes likartade miljöer. Förutsättningarna kan skifta rejält. Lokalerna har många gånger sin egen profil eller en särskild ”specialitet”.
37 Boverkets besök hos föreningar med ungdomsverksamhet
Stort engagemang
De vuxna människor vi har träffat som har fungerat som föreståndare eller motsvarande har haft många gemensamma drag. De har varit vad man brukar kalla eldsjälar. De har genomgående varit mycket engagerade och i stor utsträckning jobbat helt eller delvis ideellt. Det har varit en positiv upplevelse att träffa så många engagerade människor.
”Man brinner för någonting, man får nej, man fortsätter ändå och så finns det några strateger i den här gruppen som säger att jaha, det här gick inte, hur gör vi då? Då går vi högre upp i systemet eller åt ett annat håll. Det är lite det de illustrerar de här eld- själarna, det var väldigt tydligt på alla de platser vi besökte att hade man ett ledarskap som hade en tydlig vision som man brann för så lyckades man liksom smitta sin om- givning med det, för lyckas de inte med det så brinner de upp! Lyckas man inte få med sin omgivning så tar man slut helt enkelt eftersom det är ett så tufft arbete.”
(Helene Lahti Edmark)
De har modet att ta initiativ. En annan gemensam nämnare är att man har tilltro och tillit till sina medmänniskor, även de unga. Det är en utmaning för de traditionella svenska folkrörelserna att attrahera nya grupper och få dem att känna sig välkomna. Flera har nämnt att det är lätt att luta sig tillbaka och bara hyra ut till ”säkra kort”, pensionärsträffar och fasta hy- resgäster t.ex. etablerade organisationer som Hyresgästföreningen och studieförbunden. När man släpper in människor blir det mer att städa och slitage av lokalerna. Men de människor vi har träffat har drivits av ett engagemang och har haft en förmåga att bortse från eller sätta sig över detta.
Visionen och attityden är viktigare än verksamheten
Det verkar handla mycket om ett förhållningssätt, att ta vara på ett enga- gemang och ha tillit och ge ungdomar möjlighet att uttrycka sig, vuxna som är med och skapar förutsättningar och stöttar i bakgrunden. Det krävs en öppenhet och vidsynthet men också uthållighet och i viss mån mod. Konflikter kommer alltid, då krävs förmågan att lösa dem och gå vidare.
Visionen och attityden gentemot ungdomar spelar större roll än den faktiska verksamheten. Ungdomarna har idéerna och det gäller att man lyssnar på dem. Kraven förändras hela tiden med nya livsstilar inte minst bland ungdomar och utmaningen blir att kunna hantera förändringar.
Förmåga att se ungdomar
De föreningsaktiva som vi har träffat har haft förmågan att hitta engage- rade ungdomar som är beredda att ta på sig en ledarroll. Det handlar om personkännedom. Att locka ungdomar att ta ansvar. Ungdomar lockar fler ungdomar och de äldre fungerar ofta som förebilder för de något yngre ungdomarna. Det handlar också om en form av mentorskap, att fungera som coacher, att frigöra människors kraft.
Knappa ekonomiska resurser
Gemensamt för de flesta föreningar vi har besökt är att de lever under knappa ekonomiska villkor. De ekonomiska resurserna verkar små överlag. Beror det här på att man inte lyckas motivera verksamheternas samhällsnytta? Oerhört mycket arbete sker ideellt. Flera framhöll att med avtalsenlig lön, övertidsersättning och reglerad arbetstid skulle det vara omöjligt att driva verksamheten. De ekonomiska villkoren skiljer sig
mycket mellan olika kommuner. Vissa föreningar får visst driftbidrag, andra inte. Andra föreningar har lyckats få bidrag till investeringar, reno- veringar och ombyggnader, andra inte. Ibland kan det finnas problem med att man inom vissa delar av den kommunala förvaltningen är medveten om verksamhetens betydelse för kommunen medan den kommunala fastighetsägaren samtidigt tar ut höga hyror som gör att verksamheten går på knäna. Någon uttryckte det som att ”den ena handen vet inte vad den andra gör”. Det är svårt att kunna finansiera anställd personal. Ibland kan man anställa personal genom någon form av arbetsmarknadsåtgärd. Anställningarna kan vara mer eller mindre tillfälliga. Ibland rör det sig om enstaka timmar, ibland anställningar över längre tidsperioder och i något högre omfattning. Många föreningar finansierar sin ungdomsverk- samhet genom att stå för fika, bre’ mackor m.m. vid större uthyrningar och arrangemang. Det är inte ovanligt att föreståndarna ensamma svarar för bokningar, upplåsning, städning och underhåll av lokalerna. Ibland har man en hel- eller deltidsanställd vaktmästare men utöver det ett antal personer som kommer och stöttar verksamheten genom ideellt arbete.
Många är duktiga på att hitta kanaler och söka bidrag för olika projekt som de tror på och vill genomföra. Många har ett stort kontaktnät och får på detta sätt reda på när företag och institutioner ska byta ut inred- ning m.m. – de tar hand om saker som någon annan inte längre vill ha och fräschar ofta upp det. Ibland får man saker mot nedmontering och hämtning. Många är duktiga på att engagera andra i gemensamma arbets- insatser men man har framhållit att det är lättare att samla arbetsinsatser till enskilda projekt än till kontinuerlig verksamhet, t.ex. att komma och fungera som ledare en gång i veckan. Ett problem vi mötte på flera stäl- len är att det ibland går att få bidrag till projekt men det är svårare att få pengar till underhåll av lokalerna och till lösöre. Vi såg toaletter som inte renoverats sedan 50-60-talets trots daglig användning av ett stort antal besökare. Många tog upp att det i stort sett är omöjligt att finansiera inköp av inventarier som nya stolar. Eftersom det ofta rör sig om många stolar blir kostnaden hög och det finns inte projektmedel till den typen av inven- tarier. Även dessa blir slitna efter flera decennier av dagligt utnyttjande.
Positiva förebilder är viktiga
I Rinkeby tar man upp att ungdomstiden förlängs hela tiden och att det är särskilt påtagligt i den typen av område. De flesta ungdomar går i gymna- siet och har ofta en välfungerande vardagsstruktur, men de ungdomar som hamnar utanför gymnasiet eller har gått ut och inte har fått arbete har inte någon fungerande vardagsstruktur och det är oerhört viktigt för att få det att fungera. För de äldre ungdomarna som har vuxit ur ungdomsgården och skolan finns det inte någon ram överhuvudtaget. Problemet är att man aldrig blir vuxen eftersom man inte får jobb eller bostad.
De äldre ungdomarna är förebilder för de yngre och får man en alltför vildvuxen sådan generation sätter det temperaturen i området. Positiva förebilder är viktigt. Som exempel nämner man Kenadid Mohamed från Ghetto Starz som har status i den yngre åldersgruppen. Om han går upp och visar sig i biblioteket ibland får även personalen del av detta.
De lite äldre ungdomarna är en stark resurs för de yngre ungdomarna. Om resurserna riktas mot att hjälpa de äldre ungdomarna att bygga struk- turer kommer de i sin tur att hjälpa de yngre.
39 Boverkets besök hos föreningar med ungdomsverksamhet
Tjejer
På flera ställen har man tagit upp att många tjejer med utländsk bakgrund har en svår situation. Ibland händer det att tjejer inte får delta i aktiviteter på grund av föräldrarnas inställning. Det är viktigt att bygga bra relationer med föräldrarna och få dem att acceptera verksamheten. På några ställen har man uppgett att man arbetar aktivt med att på olika sätt försöka un- derlätta för tjejer att ta del av verksamheten. Det har hänt att ledaren följer med en tjej hem för att förklara vad verksamheten handlar om. Vid planeringen försöker man att förlägga verksamheter eller konserter tidi- gare på kvällen vilket underlättar många tjejers möjligheter att delta.
Vid flera besök har det framgått att biblioteket ofta är en plats som uppfattas som legitim att besöka och som därför möjliggör möten. Även Linda Hiltunen konstaterar i sin fallstudie från Hammarkullen:
”Jämställdheten brister. Det betyder att det inte alltid är legitimt för tjejer att vistas ute efter att det blivit mörkt. Många tjejer får inte vara på fritidsgården. Unga killar kan titta snett på tjejer som kommer in på fritidsgården. Biblioteket beskrivs av många som en frizon där tjejer kan träffas för att umgås efter skolan. Även de aktiviteter som Folkets hus anordnar för tjejer är legitima, även om det ofta krävs samtal med tjejernas föräldrar och att villkoret är att dessa aktiviteter endast riktas till tjejer. Mot denna bakgrund måste aktiviteter för ungdomar planeras med hänsyn till den jämställdhet som finns eller snarare inte finns i Hammarkullen.”
I Rinkeby nämner man att Rinkebys mötesplatser i hög utsträckning är dominerade av män. Det finns en grabb- och gubbkultur och det är inte riktigt rumsrent för tjejer att vara på torget och detta har accelererat de se- naste åren. Vissa grupper av tjejer är friare men för många är det inte så.
Samlingslokalen är viktig med tanke på detta. Det är viktigt att jobba aktivt med tjejerna. Alla föräldrar vill sina barn väl och det gäller att få dem att förstå hur viktig fritiden är för ungdomarna och för att de ska lyckas i det svenska samhället. I Rinkeby vill man hantera det här på ett respektfullt sätt och arbeta med att försöka få föräldrarna att förstå vikten av att tjejerna får tillgång till en meningsfull fritid.
Särskilda svårigheter i storstadsområdena
Föreningslivet är inte lika inarbetat i nya bostadsområden som i mer stabila och homogena regioner. Men det finns också ett stort lokalbehov i förorterna och det i sig gör det hämmande för att kunna bedriva och utveckla verksamheter. I storstadsförorterna finns det inte i lika stor ut- sträckning nedlagda skolor eller äldre föreningslokaler att tillgå vilket ofta kan vara fallet på landsbygden och i mindre orter. Bidraget till verk- samhetsutveckling är inte tänkt att gå till nya lokaler men utan lokal är det svårt att bedriva verksamhetsutveckling. I storstadsområdena är det ofta kommunen eller en privat fastighetsägare som äger samlingslokalen och en förening som hyr – det ställer krav även på fastighetsägaren som aktör i föreningslivet.
Samspelet mellan föreningslivet och det offentliga
Det är viktigt att det finns ett fruktbart samspel och en bra dialog mellan föreningslivet och kommunen eller stadsdelen – att ha förståelse för varandra och undvika att det uppstår en form av konkurrenssituation. Föreningslivets roll blir att synliggöra samhällsnyttan på ett tydligt sätt för politiker och kommunala tjänstemän.
Det blir oftast kostnadsbesparande när samlingslokalen kan drivas i föreningsregi på grund av att det ofta utförs mycket ideellt arbete.
Behovet av mötesplatser för unga har ökat i takt med att kommunala fritidsgårdar har lagts ner. Det finns exempel ute i landet där bygdegårdar startat upp ideell fritidsgårdsverksamhet.
Vid våra besök har vikten av det personliga engagemanget framstått mycket tydligt. Det behövs engagerade personer och en form av eldsjälar även inom den kommunala förvaltningen, samtidigt som det måste finnas ekonomiska resurser.
Samspelet mellan föreningslivet och lokalbefolkningen
Förmågan att kunna rekrytera fler engagerade människor till förenings- livet är väsentlig. Den eller de få eldsjälar som det ofta handlar om när man startar upp en verksamhet måste få avlastning på sikt.
Vi har mött funderingar på vad dålig uppslutning beror på. Är fören- ingslivets företrädare tillräckligt tydliga gentemot övriga befolkningen om vad som egentligen krävs när det gäller behovet av engagemang från föräldrar? Beror svårigheterna att engagera föräldrar på bristande intresse, svårigheter att sätta av tid, bland annat på grund av det uppdrivna tempot i samhället? Blandar man ihop ideell verksamhet med kommunal service – t.ex. vid idéellt driven fritidsgårdsverksamhet i en samlingslokal? För- väntar man sig att någon annan löser problemen?
Särskilda svårigheter med ungdomsverksamhet
Om man verkligen vill få igång en ungdomsverksamhet kan det innebära att man behöver prioritera bort annan verksamhet. Det kanske låter som en enkel ekvation men i praktiken kan det innebära stora svårigheter. Vi har tidigare nämnt att den allmänna samlingslokalen i allmänhet lever under knappa ekonomiska förhållanden. Ungdomar och barn är inte bra ”kunder” i den meningen att de är ekonomiskt resurssvaga. De flesta lokaler har en lägre taxa för barn- och ungdomsverksamhet. I en del fall upplåter man lokalerna helt utan avgift. Men det innebär också att det är svårt att låsa fast vissa utrymmen för t.ex. teater eller som replokaler under en längre period. I synnerhet om det innebär att man tvingas stänga ute andra inkomstbringande verksamheter. Behovet av fler lokaler är stort inte minst i förorten.
Ett argument för att bedriva ungdomsverksamhet i allmänna samlings- lokaler är att det bör vara lättare att förenas över generationsgränserna i en allmän samlingslokal där aktiviteter för olika ålderskategorier kan pågå samtidigt än i en lokal med enbart ungdomsverksamhet och därige- nom skapa en bättre grund för möten och för det viktiga vuxenengage- manget i ungdomsarbetet.
Kommunens roll
Från den offentliga sidan måste det också finnas ett tydligt engagemang. Med erfarenhet från våra besök ute i landet kan vi konstatera att kom- munerna ofta har en viktig roll och man kan skönja att en viktig pusselbit är att det även inom den kommunala förvaltningen finns en slags ”eldsjä- lar” som engagerat driver en fråga om att t.ex. stödja utvecklingsfrågor för ungdomar, som har en tro och som också är beredd att arbeta för att förankra så att det finns chans att det kan ställas rimliga resurser till för-
41 Boverkets besök hos föreningar med ungdomsverksamhet
fogande. Det blir således ett ömsesidigt ansvar - att så tydligt som möjligt synliggöra från föreningslivet och att från det offentligas sida på ett enga- gerat och respektfullt sätt ta emot idéer och motivera sina beslut.
Många föreningar är skeptiska till kommunerna. En del anser att man an- vänder bidragssystemet som ett maktmedel och att det finns mycket regler, blanketter och principer. När man börjar få den personliga kontakten byter man personal. Vissa föreningar är duktiga på att bygga nätverk och använ- da sina kontakter och det är ofta en del i att de är framgångsrika exempel.
Hur får man kontakt?
Vid besöken har betydelsen av marknadsföring för att nå ut till ungdomar och övriga intresserade framkommit. Ett par exempel på hur man kan gå tillväga är att ha en egen hemsida och att etablera kontakt med skolorna i närområdet.
Det finns olika exempel på ingångar till verksamheter och engagemang; bibliotek, medborgarkontor, skateförening, teater, biograf, scouter, fritids- gård etcetera.
Att smida medan järnet är varmt
Ungdomar har ofta en otålighet, saker ska hända här och nu, helst i går, det kan skapa konflikter. Många idéer riskerar att försvinna på vägen och framkalla en uppgivenhet – det gäller att smida medan järnet är varmt.
Studiebesök
Rinkeby Folkets Hus, Stockholm
Folkets Hus är beläget i Rinkeby centrum och invigdes 1986. Föreningen bildades några år tidigare, 1981, för att kunna driva frågan att det behöv- des en allmän samlingslokal för stadsdelen. Bibliotek liksom medborgar- kontor och restaurang är andra delar som också finns i huset. Det bedrivs många olika verksamheter i lokalerna som t.ex. konferenser, fester, kultur- arrangemang, dans och musik. Den största samlingssalen rymmer 250 personer.
En dag i veckan har man något som kallas ”Open Mike” då vem som helst får komma upp på en scen och sjunga eller läsa upp en dikt. Musi- ken har en stor del och hiphop-gruppen ”Ghetto Starz” har t.ex. givit ut skivor och producerat musikvideo som visats på MTV.
Problem som man kan se är t.ex. att vuxna på grund av hög arbetslöshet söker sig till Folkets Hus och på det sättet kan konkurrera ut ungdomar och att många tjejer har svårt att få tillgång till aktiviteterna.
Boo Folkets Hus, Stockholm
Boo Folkets Hus Förening bildades på 1980-talet eftersom det fanns ett behov av fritids- och kulturverksamhet framförallt för barn och ungdomar i kommundelen. Lokalen uppfördes i mitten av 1990-talet och är centralt belägen i Orminge, ett miljonprogramsområde. I lokalen bedrivs det bl.a. teater, dans, musik och kulturarrangemang samt inspelningsstudio för Nacka TV. Entrén och foajén är sammansmält för att få en öppenhet och som ett annex bedrivs också en fritidsgårdsverksamhet i lokalerna. Boo Folkets Hus har också haft rollen som stödresurs till närbelägna Fisksätra som håller på att planera för uppbyggnaden av ett nytt Folkets Hus.
Frölunda Kulturhus, Göteborg
Huset är en kommunalt driven samlingslokal som invigdes 1980 och ligger i anslutning till Frölunda torg. Det är inte bara till för Frölunda stadsdel utan upptagningsområdet sträcker sig över hela västra Göteborg (ett område som innehåller ca 120 000 invånare) men det är öppet för alla. Kulturhuset är 12 000 kvadratmeter exklusive lokaler för gymnasie- skolan och innehåller samlingslokaler, bibliotek, café, utställningshall, bio, verkstäder, simhall m.m. Man samnyttjar lokalen med gymnasiet på dagtid och på kvällstid hyrs det ut till föreningar. Lokalerna är drogfria. För ca 5 år sedan togs ett politiskt beslut om en ungdomssatsning som mynnade ut i ett lokalt ungdomshus vid sidan om kulturhuset som fick namnet ”1 200 kvadrat” eftersom den publika ytan var just så stor. Mål- gruppen där är ungdomar mellan 16-25 år men man håller inte så hårt på åldersgränser. Man undviker detta också när man går ut med information om olika aktiviteter – att sätta en stämpel på ungdomarna – utom när det handlar om direkta barnaktiviteter.
Backa Folkets Hus, Göteborg
Byggnaden uppfördes under 1940-talet. Backa har en blandad ålderssam- mansättning där föreningslivet mycket handlar om fotbollen. Det finns ungdomar i området men man ser ett problem i att få dem att hitta hit. De