Handlingshorisonter analyserade utifrån Careershipteorin

Studiens empiriska material och slutsatser i frågeställning två låter sig på flera olika sätt analyseras och undersökas av begreppen i Careershipteorin, vilket leder till en fördjupad förståelse. Nedan följer ett urval utav det empiriska materialet med grundläggande kopplingar till teorin.

olika sätt fanns i deras närhet och vetskap. Frida berättade om hennes intresse och förhoppning att arbeta mer på Spårvägen. Hon hade tidigare av en tillfällighet fått ett sommarjobb där som hon hade trivts bra med. Innan sommarjobbet hade hon inte haft några tankar alls på Spårvägen. Doris berättade om sina förhoppningar att komma in på en teknisk utbildning och beskrev vidare att hennes pappa, som var tekniskt utbildad, hade påverkat henne mycket beträffande yrkesvalet. En annan intervjuperson, Ada, berättade att hon fick prova på att arbeta på kontoret på sin pappas jobb, när ett tillfälle plötsligt dök upp. Hon uttryckte sig så här: ”Nä det var la mest att han sa att du kan få testa på här så om du vill..eeh.. sen så utvecklades det o sen så tyckte de att jag var så duktig”. Genom sina ord visade hon att det var både tillfälligheter och kontakter som gjorde att hon fick chansen. Senare insåg hon att kontorsjobb passade henne mycket bra och var något hon ville satsa på. Adas berättelse har flera kopplingar till Careershipteorin via pragmatiskt rationellt val, tillfälligheter, socialt kapital och fält. Enligt teorin gör människor just pragmatiskt rationella val genom att de bara kan göra en rationell bedömning av de valmöjligheter som de känner till och kan komma i kontakt med. Vilka valmöjligheter som i slutändan upplevs tillgängliga styrs vidare till stor del av tillfälligheter enligt teorin. Dessutom påverkas människor av sin position inom ett fält som inkluderar interaktioner mellan flera olika aktörer, som har olika resurser och kapital (Hodkinson och Sparkes (1997). I Adas exempel innebär hennes pappa ett socialt kapital och någon som har en bra position inom fältet arbetsmarknaden. Adas val att prova arbeta hos sin pappa styrs tydligt av en tillfällighet när jobbet plötsligt blir ledigt. Rimligtvis är det också ett ytterst pragmatiskt rationellt val eftersom hon väljer något som ligger mycket nära till hands.

Somliga intervjupersoner beskrev att de varit tvungna att revidera sina handlingshorisonter som en konsekvens av olika händelser och insikter. Ibland var de själva drivande och aktiva i processen och vid några tillfällen var det yttre faktorer som främst hade påverkat. Doris berättade om hur hon tillslut hade tvingats inse att hon inte kunde bli pilot eftersom hon aldrig skulle klara intagningskraven. Genom insikten blev hon tvungen att förändra sin syn på sig själv men också finna nya tankar och mål i framtiden. Efter en tid kom hon fram till att istället gå en teknisk utbildning på högskolan. Hon beskrev inte sina nya planer som ett misslyckande utav såg istället fram emot utbildningen eftersom hon trodde att det verkligen var något som trots allt skulle passa henne mycket bra. Enligt Careershipteorin påverkas våra karriärval av brytpunkter

brytpunkt är bestämd av olika externa strukturer som exempelvis ett utbildningssystem. När en sådan brytpunkt inträffar genomgår individen en identitetsförändring som leder till en förändrad syn på sig själv och omvärlden. Efter brytpunkten följer sedan en period av rutin som kan vara socialiserande. Det betyder att en person som går igenom en identitetsförändring som från början upplevdes negativt, tillslut börjar acceptera och införliva den nya identiteten med sig själv (Hodkinson och Sparkes (1997).

En annan intervjuperson, Erik, hade också blivit tvungen att ändra sin handlingshorisont. Han hade gjort det främst som en konsekvens av en egen insikt. Under många år hade han haft en tanke om att han skulle tycka om och passa bra på ett arbete där man på något sätt tog hand om barn. När han sedan provade kände han tillslut att det inte alls var något för honom. Erik uttryckte sig så här: ”jag tänkte inrikta mig mot barn och fritid […] men det finns ingen respekt, inte ens bland de mindre.” Kort därefter sa han: ”Det var det som fick mig att bestämma mig. Jag vill inte jobba med så respektlösa ungdomar.” Även Eriks berättelse är enligt Careershipteorin ett uttryck för en brytpunkt. Den är dock av ett annat slag. Den självinitierande brytpunkten är något en person frivilligt når fram till. Likväl har denna brytpunkt stor påverkan på individen som leder till en identitetsförändring (Hodkinson och Sparkes (1997).

Avslutningsvis uttryckte en del intervjupersoner betydelsen av att ha ett kontaktnät inom arbetsmarknaden samt att kontaktnät kan se väldigt olika ut för olika personer, vilket leder till ojämlika förutsättningar. Erik och Doris var de som under intervjuerna talade mest om detta. Båda upplevde att de hade sämre kontaktnät än flera av sina bekanta. Doris sa: ”Och det är väldigt många av mina vänner som väldigt lätt fått jobb för att de har känt rätt personer, haft några naturliga fördelar på nåt sätt”. Som framkommit ovan via Adas berättelse ingår begreppet fält i Careershipteorin. Inom detta fält som skulle kunna vara arbetsmarknaden, finns en maktbalans mellan de olika aktörerna som grundar sig i vilket kapital de har och hur attraktivt det är på fältet. Kapitalet kan bland annat vara ekonomiskt, kulturellt eller socialt (Hodkinson och Sparkes (1997). Doris berättelse visar tydligt att hon saknar ett bra kapital att använda inom fältet arbetsmarknaden samt att andra i hennes omgivning har bättre förutsättningar.