6. Analys
6.1 Känsla av sammanhang på Arbetsförmedlingen
Studiens empiriska material och slutsatser i frågeställning ett låter sig på flera olika sätt analyseras och undersökas av begreppen i KASAM. Med andra ord innebär mötet mellan empirin och KASAM en fördjupad förståelse av det empiriska materialet. I empirin återfinns därmed en stor mängd intervjusvar som på olika sätt kan kopplas samman med teorins huvudbegrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Precis som Antonovsky förutsäger genom teorin, ledde brist på begriplighet till frustration medan en upplevelse av hög begriplighet hade en positiv påverkan. Ett första tydligt exempel på låg begriplighet är intervjupersonernas brist på helhetsförståelse för Arbetsförmedlingens arbetssätt gentemot inskrivna arbetslösa under de första 90 dagarna. Doris uttryckte det så här:
D: Jag tycker att info om hur Arbetsförmedlingen fungerar, har vart lite så där tveksam. Det känns som att det hade jag velat veta… Alltså framför allt hur de hanterar mig som sökande. Kanske hur de arbetar kombinerat med vilken målsättning dom har typ. Vad ska dom göra för deras del. Det fick jag inte riktigt reda på. Jag vet ju vad de förväntar sig av mig men jag hade gärna fått veta mer om vad de gör i andra änden.[…] Ska man va lite jobbig så hade det vart ganska ok om, alltså jag ska ju skicka in hur mycket jobb jag söker på egen hand. Men jag hade tyckt det var ganska ok om de hade skickat en lista tillbaka till mig om hur mycket de har sökt för mig. […] Jag vill ha den tryggheten att det finns nån som jobbar lite åt en och gör iallafall nånting, som hjälper mig. Nej det har känts rätt frustrerande.
Genom sina ord beskrev Doris vad som kan betraktas som en låg grad av begriplighet. Hon förstod inte riktigt vad myndigheten verkligen gjorde för henne. Hon tyckte det var frustrerande att hon inte kunde se helheten och målsättningen med deras verksamhet. Enligt Antonovsky handlar begriplighet just om en persons psykologiskt kognitiva förståelse av en påfrestning som leder till om de kan förhålla sig till den genom logik och förnuft eller om de reagerar med oförståelse eller i extremfall en upplevelse av kaos Antonovsky (1991). I Doris ord återfinns dessutom vad som kan betraktas som en låg grad av hanterbarhet. Vid en noggrann granskning av Doris ord kan man urskilja att hon saknar en känsla av kontroll över situationen. Som inskriven på Arbetsförmedlingen står hon i en viss beroendesituation gentemot myndigheten. De ställer krav på henne som hon måste följa, samtidigt som hon inte riktigt vet om, eller kanske har förtroende för, att hon får en rättvis motprestation. Hon tänker sig att det finns vissa resurser på Arbetsförmedlingen, men upplever en frustration kring att inte ha kontroll över hur de används. Enligt Antonovsky handlar hanterbarhet om människors upplevelse av att ha personlig kontroll och en påverkansmöjlighet, en känsla av att kunna klara av att hantera olika situationer samt att vara medverkande som aktiv deltagare istället för att betrakta sig som ett offer för omständigheter Antonovsky (1991). Doris ord är sammantaget ett uttryck för en låg KASAM, nämligen en låg känsla av sammanhang, vilket skapat viss frustration. Flera intervjupersoner kände liknande frustration som Doris som en konsekvens av brist på begriplighet och hanterbarhet. Erik uttryckte sig så här:
I: Vad har du för chanser att få jobb nu då?
E: Noll.. Det finns inte arbete. Jag har inte utbildning. Jag stör mig jättemycket, de säger så här: Man ska ha utbildning och så ska man ha erfarenhet. Mest av allt de vill ha bägge. Och när man sitter där och tänker, hur ska jag få både den ena och den andra? Utbildning, ok det går att få, men då säger de att du har utbildning men inte erfarenheter.. Hur ska man få erfarenheter om ingen vill ta emot nån? Det är lite sjukt? Och det största problemet med Sverige är att om du inte känner personen, då har du mycket svårt att få jobb. Men om du känner personen kommer du in ändå, det spelar ingen roll om du inte har erfarenhet eller utbildning..
Genom sina ord beskrev Erik tydligt både en låg grad av begriplighet och hanterbarhet. Han hade ingen förståelse för och kunde inte se logiken i kraven som ställdes på arbetsmarknaden. Dessutom upplevde han att genom en avsaknad av ett kontaktnät som kunde ge honom arbete, hade han extra små chanser att få jobb. Han var beroende av något som han inte hade, vilket gav honom en låg känsla av kontroll och påverkan. Dessutom påverkade allt detta hans motivation. Han menade att han hade noll chanser att få jobb och hade därmed, i alla fall tillfälligt, gett upp. Han såg inte att det
finns någon mening att ens försöka hitta ett jobb just nu. Därmed hade han enligt teorin om KASAM också gett uttryck för en låg känsla av meningsfullhet. Enligt Antonovsky handlar begreppet meningsfullhet kortfattat om en upplevelse av mening som i sin tur leder till motivation och engagemang som vidare resulterar i att människor kan förhålla sig till något genom både förnuft och känsla (Antonovsky, 1991).
På liknade sätt går det att analysera en stor del av intervjupersonernas beskrivningar i studiens empiriska material. Som tidigare nämnts handlar KASAM inte bara om negativa upplevelser och frustration. Samtliga tre grundbegrepp kan vändas till något uteslutande positivt, förutsatt att en individ upplever sig ha en hög grad av något som ett eller flera av begreppen motsvarar. Detta skulle konkret kunna innebära känslor av påverkansmöjlighet, logisk förståelse för ett problem och känslor av att det finns en verklig mening med att engagera sig i något eftersom det verkligen skulle göra skillnad (Antonovsky, 1991).
Avslutningsvis finns det i studiens empiriska material belägg för att begreppet generella motståndsresurser inom KASAM spelar en viktig roll. Samtliga intervjupersoner beskrev betydelsen av socialt stöd, några poängterade värdet av goda ekonomiska förutsättningar, medan andra talade mycket om positiva, stärkande livserfarenheter. Bertil nämnde bland annat följande ord som svar på frågan vilka som påverkat honom mest i livet: ”det är absolut mina föräldrar […]de hjälpte mig alltid om jag behövde […] de har försökt hjälpa mig på traven att hitta vad jag vill göra. de har ju vart väldigt engagerade å det är ju bra”. Antonovsky menar att socialt stöd är ett exempel på en generell motståndsresurs, vid sidan om ekonomiskt stöd och jagstyrka, som kortfattat är oerhört viktigt för att hantera stressorer och nå höga nivåer av de tre huvudbegreppen inom KASAM (Antonovsky, 1991).