LAG (2003:778) OM SKYDD MOT OLYCKOR 2020-2023
Beslutad av kommunfullmäktige i Eskilstuna Kommun XX NNNN 2019
Innehåll
Bakgrund __________________________________________________________________________________________________1 Händelser__________________________________________________________________________________________________8 Stationsområden__________________________________________________________________________________________9 Ledningsstruktur ________________________________________________________________________________________12 Kompetenser ____________________________________________________________________________________________15 Mål________________________________________________________________________________________________________16 Räddningstjänstens förmåga ___________________________________________________________________________18 Samverkan med andra räddningstjänster/organisationer___________________________________________24 Alarmering, Varning och Samband_____________________________________________________________________25 Höjd beredskap__________________________________________________________________________________________26 Olycksundersökningar __________________________________________________________________________________27 Bilaga 1: Uppställningsplatser för höjdfordon, räddningsvägar, uppställningsytor för bärbara stegar _____________________________________________________________________________________________________28 Bilaga 2: Brandvattenförsörjning ______________________________________________________________________33 Bilaga 3: Räddningstjänstens framkörningstider _____________________________________________________35
BAKGRUND
Sida 1
Bakgrund
LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR
Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) innehåller de skyldigheter och åtgärder som stat, kommun och enskilda ska vidta för skydd mot olyckor. Lagen omfattar förebyggande verksamhet, räddningstjänst samt efterföljande åtgärder.
Nationella mål
I 1 kap. 1 och 3 §§ LSO anges de nationella målen och syftet med den verksamhet som ska bedrivas enligt lagen:
Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.
Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.
Handlingsprogram
Enligt 3 kap. 3 och 8 §§ LSO ska kommunen anta handlingsprogram för förebyggande verksamhet och för räddningstjänst. I programmen ska anges målen för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser. Detta dokument utgör handlingsprogram för räddningstjänst.
Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet har utformats som ett eget dokument med ett par delprogram för brand respektive trafik. Handlingsprogrammen bör betraktas som kommunala
styrdokument och ska beskriva hur kommunen bedriver verksamheten för att leva upp till de nationella inriktningsmålen.
Detta handlingsprogram inkluderar inte kommunens arbete med extraordinära händelser eller civilt försvar och inte heller det brottsförebyggande arbetet.
ESKILSTUNA KOMMUN OCH RISKBILDEN
Eskilstuna kommun har en ökande befolkning på ca 106 000 invånare och en yta på ca 1 100 km2.
Majoriteten av kommunens invånare bor inom Eskilstuna och Torshälla tätorter, men det finns också en utpräglad landsbygd med mindre orter som Ärla, Näshulta, Västermo, Kjula och Kvicksund.
Privata och offentliga verksamheter
Eskilstuna kommun har inom sitt geografiska område flera större privata och offentliga verksamheter.
Mälarsjukhuset är länets största sjukhus som nu genomgår en omfattande renovering och tillbyggnation. I dagsläget har sjukhuset över 126 000 besök per år och ca 3000 anställda.
Kriminalvårdsanstalten Hällby är en klass 1 anstalt och ligger belägen i Tumbo nära Kvicksund och har ca 100 platser och lika många anställda.
BAKGRUND
Sida 2
Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare och huvudkontoret ligger i Eskilstuna.
Trafikverket har regionkontoret för region öst placerat i Eskilstuna kommun.
Energimyndighetens huvudkontor är placerat i Eskilstuna.
Eskilstuna hör till Polismyndigheten Region Öst, som har sitt huvudkontor i Linköping. Regionen är uppdelad i nio lokalpolisområden, varav en är placerad i Eskilstuna.
Utöver dessa finna även ca 4 500 företag, några av de största verkar inom metallindustri och logistik.
Vårdboenden, samlingslokaler
I kommunen finns ett 80- tal verksamheter med olika boendeformer, så som äldreboenden, gruppboenden, LSS-boenden, HVB-hem mm. Majoriteten av dessa har ett automatiskt brandlarm kopplat till
räddningstjänsten.
I kommunen finns ett 40- tal samlingslokaler, bl. a. köpcentrum, nattklubbar och restauranger samt idrottsanläggningar som används både för idrott och andra evenemang där många personer med dålig lokalkännedom kan vistas samtidigt.
Seveso-anläggningar
I Eskilstuna kommun finns ett flertal Seveso-anläggningar (anläggningar som hanterar en stor mängd kemikalier). Sevesoanläggningarna är tillika klassade som farlig verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor (2 kap 4§).
Seveso högre
I Torshälla ligger Outokumpu Stainless AB som hanteras stora mängder av gasol, fluorvätesyra och svavelsyra.
I Hugelsta, öster om centralorten, ligger EPC Sverige AB som hanterar ammoniumnitrat i fast och flytande form och dieselolja.
Seveso lägre
Värmeverket i västra delarna av Eskilstuna hanterar stora mänger eldningsolja.
Ekeby avloppsreningsverk i västra delarna av Eskilstuna med tillhörande biogastankstation för bilar och bussar producerar och förvarar metangas, både i flytande- och i gasform.
Volvo Construction Equipment väster om centralorten hanterar stora mängder gasol, metanol, ammoniak och diesel.
Fyra bergtäkter klassas som Sevesoanläggningar: Barva, Gröndal, Kjula-Blacksta syd och Balsta.
Farlig verksamhet 2kap4
Utöver Seveso-anläggningarna finns en anläggning som är endast klassade som farlig verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor (2 kap 4§).
BAKGRUND
Sida 3
Eskilstuna flygplats (alla flygplatser klassas som farliga verksamheter även då de inte innefattar några större risker). De risker som finns är själva flygverksamheten samt hantering flygbränsle och diesel.
Transporter på väg, järnväg, flyg och till sjöss.
De viktigaste vägarna är E20, riksväg 56 och riksväg 53. Person- och godstrafiken på landsväg sker i huvudsak på E20 och länsvägarna mot Västerås, Katrineholm och Nyköping. På Svealandsbanan dominerar persontransporter mot Stockholm och i nord-sydlig riktning dominerar tunga godstransporter på den gamla TGOJ-banan där även persontrafiken mot Västerås ökar.
Farligt gods transporteras både på vägnätet, främst europavägen samt riksvägarna och på järnvägen. Av de ämnen som transporteras är petroleumprodukter den mest förekommande men även brandfarliga och giftiga gaser, ammoniumnitrat och fluorvätesyra transporteras. I centrala Eskilstuna finns en
rangerbangård för godstrafik som även rangerar farligt gods. Det finns även ett logistikcentrum i Kjula och en kombiterminal mellan tåg och lastbil i Folkesta nordväst om centrum.
I kommunens östra del ligger Kjula flygplats med viss civil flygverksamhet men kommunen planerar en utökning av verksamheten.
Strax utanför kommungränsen på Mälaren går transporter av farligt gods på båt till hamnen i Västerås. Där transporteras främst petroleumprodukter och styckegods. Inom kommungränsen går ammoniakfartyg via Kvicksund till hamnen i Köping.
Vattendrag, hamnar och dess gränser i vatten
I väster gränsar kommunen mot Hjälmaren och i norr mot Mälaren. Genom de centrala delarna av Eskilstuna och Torshälla rinner Eskilstunaån som är den huvudsakliga avrinningen från Hjälmaren.
Skredrisk finns utmed ån som är 37 km lång och rinner genom ett relativt flackt landskap med en fallhöjd på 20 meter mellan Hjälmaren och Mälaren. Det finns totalt åtta dammar och Hjälmarens nivå regleras genom Hyndevadsdammen. Dessutom finns invallningar som ligger på båda sidor om ån på en sträcka uppströms Torshälla. Störst risk för översvämningar vid höga flöden är det mellan Faktoridammen och Torshälla. Inom detta område finns också kommunens avloppsreningsverk.
Vid räddningsinsatser i Mälaren ansvarar staten för räddningstjänst förutom inom hamnområdet där kommunen har ansvaret. Bilden nedan visar gränsen mellan statlig och kommunal räddningstjänst i Torshälla hamn vid Eskilstunaåns utlopp i Mälaren.
Oljeutsläpp på Mälaren är att betrakta som statlig räddningstjänst. Det kommunala ansvarsområdet för oljeskadeskydd omfattar strand, hamnområdet, kanaler, vattendrag och insjöar. En olycka med godsfartyg där t ex olja läcker ut innebär hög risk eftersom Mälaren är dricksvattentäkt för mer än 2 miljoner människor samt att påslaget på land blir så gott som omedelbart. Det senare innebär också att
möjligheterna att hinna vidta åtgärder för att hindra oljan att nå land är mycket små. Det är därför av stor vikt att kommunerna runt Mälaren gemensamt har beredskap för att hantera ett utsläpp.
Inom Sundbyholmsöns naturreservat finns ett flertal öar som bedömts speciellt skyddsvärda eller känsliga i händelse av ett olje- eller kemikalieutsläpp.
BAKGRUND
Sida 4
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har en överenskommelse med Kustbevakningen om lagerhållning och underhåll av MSBs förstärkningsresurser inom oljeskadeskydd. MSBs
förstärkningsresurser består av både personella och materiella resurser och kan rekvireras vid räddningsinsatser..
Gräns mellan kommunalt och statligt vatten, Torshälla hamn Kommunala vattentäkter
Det kommunala bolaget Eskilstuna Strängnäs Energi och miljös ansvarar för dricksvattenproduktionen till ca 85 000 personer. Dricksvattenproduktionen sker främst i Hyndevads vattenverk med vatten från Hjälmaren, men det finns även mindre vattenverk i Ärla, Bälgviken, Alberga och Näshulta.
Kartbild transportvägar farligt gods och vattentäkter
BAKGRUND
Sida 5
Klimatförändringar
De klimatförändringar som sker tyder på en ökad risk för extremväder, dvs längre varma och torra perioder, längre kalla perioder med kraftiga snöfall, häftigare regnväder med stora vattenmängder på kort tid och kraftigare vindar. Dessa extremväder riskerar att påverka samhällsfunktioner och ger
räddningstjänsten nya utmaningar.
De senaste åren har Sverige drabbats hårt av flera stora skogsbränder på grund av långa varma perioder.
Grundvattennivåerna har även påverkats men än så länge har möjligheten att få tillgång till släckvatten via brandpostsystemen inte begränsats. Med fortsatta klimatförändringar ökar risken för att även Eskilstuna kommun drabbas av stora skogsbränder och vattenbrist. Sammanhållna större skogsområden, där större skogsbränder skulle kunna inträffa, finns runt om i kommunen. Varmare klimat gör att vi kan förvänta oss längre brandsriskperioder framöver och därmed större spridning och mer svårsläckt skog
(SMHI, ”Brandrisker idag och i framtiden”)
Eftersom att det genom Eskilstuna kommun rinner vattendrag, och de större sjöarna Hjälmaren och Mälaren ligger inom kommunen, finns risk för översvämningar vid höga flöden och kraftiga regnoväder.
Störst risk för översvämningar vid höga flöden finns mellan Faktoridammen och Torshälla samt nedströms Torshälla. Inom detta område finns även kommunens reningsverk. SMHIs rapport ”Extremregn i nuvarande och framtida klimat” (2018) visar att regnvolymerna vid skyfall kan förväntas öka med 10 % de närmaste årtiondena och med 40 % om 50 år beroende på den globala uppvärmningen; varm luft kan bära mer vattenånga än kall. Skredrisken kring ån kan förväntas öka i samband med kraftiga skyfall och problematiken där det idag finns översvämningsrisk kan förväntas öka.
RISKBILD
En risk är en oönskad händelse med negativ påverkan. Eskilstuna kommuns övergripande riskbild för olyckor grundar sig, utöver de geografiska risker som beskrivits i inledningen, på verksamheternas egenidentifierade risker, lokal/regional statistik avseende vilka olyckstyper som orsakar flest dödsfall och skador på människor och räddningstjänstens insatsstatistik.
Den samhällsekonomiska kostnaden som olyckor medför kan beskrivas med hjälp av analyser i form av förlorade eller förbrukade resurser. Kostnaden totalt för olyckor i Sverige är ca 69 miljarder kr/år (MSB, ”Samhällets kostnader för olyckor”) med följande fördelning efter olyckstyp:
BAKGRUND
Sida 6
Fall, 25,7
Vägtrafik, 24,5 Övrigt, 11,2
Brand, 6,8Drunkning, 1,1
Samhällets kostnader för olyckor (miljarder kr)
Om man antar att samhällskostnaderna för olyckor i Eskilstuna kommun förhåller sig till
samhällskostnaderna för olyckor i Sverige, såsom invånarantalet i Eskilstuna förhåller sig till invånarantalet i Sverige, kostar olyckor i Eskilstuna samhället ca 715 miljoner kr/år. De enskilda olyckstyper som kostar mest är fallolyckor, vägtrafikolyckor, bränder och drunkning.
STRATEGISK INRIKTNING I ESKILSTUNA KOMMUN
12 juni 2019 beslutar KF om strategisk inriktning 2020-2023. Underlag ska vara inlämnade från processerna 9 maj
4-ÅRIGA PROCESSMÅL
Huvudprocessen ”Tillgodose behovet av skydd mot olyckor” ligger under processområdet ”Samhällsskydd och beredskap” i Eskilstuna Kommun. Processmålen för 2020-2023 stödjer det strategiska målet ”Attraktiv stad” och lyder:
• Minska antalet skadade och döda i olyckor
Indikatorer är antalet svårt skadade respektive döda i brand, trafik och drunkning. Målet är att år 2023 vara nere på högst 1 död och 8 svårt skadade.
• Minska antalet utvecklade bränder i byggnader
Indikatorer är antalet bränder i byggnader/1000 invånare respektive antalet utvecklade bränder i byggnader/1000 invånare. Målet är att år 2023 vara nere på högst 0,85 bränder/1000 invånare samt 0,30 utvecklade bränder i byggnader
BAKGRUND
Sida 7
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
De 4-åriga processmålen följs upp i samband med delårsbokslut. Säkerhets- och prestationsmål följs upp årligen i samband med årsbokslut.
Varje år antas en lokal verksamhetsplan och lokala processmål. Processmålen är kopplade till
resultatdrivande nyckeltal. De flesta nyckeltal hämtas ur räddningstjänstens ärendehanteringssystem och rapporteras in i kommunens centrala verksamhetssystem för uppföljning. Beroende på nyckeltal följs detta upp månadsvis, per delår eller helår. Detta handlingsprogram följs upp per helår.
HÄNDELSER
Sida 8
Händelser
Under 2015-2018 larmades räddningstjänsten i genomsnitt på ca 1400 larm per år och antalet har genom åren ökat i takt med invånarantalet. Alla larm föranleder inte en räddningsinsats, ca 20 % av dessa är automatlarm där räddningstjänsten konstaterar att ingen förekomst av brand eller gas finns. Sedan 2008 larmas räddningstjänsten även vid befarat hjärtstopp, dessa larm utgör ungefär en tiondel av alla larm.
Kommunen samverkar även med Landstinget (utöver hjärtstoppslarm) samt med Polismyndigheten vid andra händelser som inte är räddningstjänst, t ex vid hot om suicid.
Av de larm som klassificeras som räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor är de mest frekventa händelserna under 2015-2018 brand ej i byggnad (ca 30 %), övriga händelser (ca 28 %), trafikolyckor (ca 26 %) och brand i byggnad (ca 13 %).
BRAND EJ I BYGGNAD
Brand ej i byggnad är en vanligt förekommande olyckstyp i Eskilstuna kommun. Inom olyckstypen ingår alla typer av bränder utomhus t ex gräs- och skogsbränder, containerbränder, bilbränder mm.
Av brand ej i byggnad så är räddningstjänsten mest belastad under april till augusti med många gräs- och skogsbränder. Antalet larm om brand i skog och mark varierar från år till år mellan ca 20 per år 2015 till ca 100 per år 2018 beroende på väderförhållanden.
ÖVRIGA HÄNDELSER
Hit räknas t ex vatten-, storm- och rasskador. Här ingår även drunkningsolyckor, nödställda djur och andra händelser som inte går att definiera i övriga händelsetyper.
Runt om i kommunen finns många sjöar och vattendrag som personer rör sig i och omkring. Året runt finns därför risk för drunkning och drunkningstillbud. Under 2015-2018 har räddningstjänsten larmats på ca 7 händelser per år i kommunen med avseende på drunkning och drunkningstillbud.
TRAFIKOLYCKOR
Trafikolycka på väg är bland den vanligaste händelsen som inträffar i Eskilstuna kommun. Störst andel olyckor sker under vintermånaderna nov-jan och är i övrigt relativt jämnt fördelade över året.
De flesta olyckor sker på lokalgator, därefter E20, länsvägar och riksvägar.
BRAND I BYGGNAD
Sett till insatser i bostäder sker majoriteten av bränderna i flerfamiljshus, därefter villor, radhus och fritidshus. Antalet bränder i flerfamiljshus ligger något över rikssnittet, men något under rikssnittet för bränder i villor och radhus (2015-2018).
Av de bränder som inträffar i allmänna byggnader så är vård, skolor och restaurang/danslokaler mest drabbade där Eskilstuna kommun ligger enligt eller något över rikssnittet (2015-2018).