Sida 9
Stationsområden
ESKILSTUNA
Eskilstuna brandstation ligger i centrala Eskilstuna.
Inom insatsområdet bor ca 89 000 invånare vilket motsvarar ungefär 85 % av kommunens totala invånarantal. Över 50 % av befolkningen bor i flerfamiljshus, resterande i småhus. I området finns bebyggelse av alla slag, Mälarsjukhuset, Mälardalens Högskola, stora publika lokaler, hotell, köpcentrum och industrier. Området genomkorsas av europaväg, flera riksvägar och järnväg. Riskbilden har i detta område ett stort spektra, detta tillsammans med att majoriteten av andelen larm hanteras i detta insatsområde medför att beredskapen måste vara särskilt god. I insatsområdet larmades
räddningstjänsten på totalt ca 1200 händelser per år (2015-2018).
TORSHÄLLA
Torshälla brandstation ligger i centrala Torshälla (ca 10 kilometer norr om Eskilstuna tätort). I
insatsområdet finns ca 11 000 invånare. Över 60 % av befolkningen bor i småhus, resterande i flerfamiljshus. Inom insatsområdet finns flera skolor, äldreboenden, samlingslokaler och industrier. Här finns kommunens största
Sevesoanläggning vid industriområdet i Nyby. Inom området finns också gammal träbebyggelse som har ett kulturhistoriskt värde. I norr gränsar Torshälla mot Mälaren. I insatsområdet larmades
räddningstjänsten på totalt ca 120 händelser per år
(2015-2018). Torshälla är den station som har kortast körtid till Eskilstuna brandstations insatsområde och därför den styrka
som primärt förstärker detta område vid större händelser.
VÄSTERMO
Västermo brandstation ligger ca 25 kilometer väster om Eskilstuna tätort. Inom insatsområdet bor strax under 1 000 personer. Ca 90 % av befolkningen bor i
Brand i
Larm per år, medel 2015-2018
Trafikolyc
Larm per år, medel 2015-2018
Brand i byggnad 0
5 10
Larm per år, medel 2015-2018
STATIONSOMRÅDEN
Sida 10
småhus och resterande i flerfamiljshus. Inom området finns en industri, en grundskola, en förskola och ett äldreboende. Riskerna inom insatsområdet är i första hand den ej mötesfria riksväg 56 med hög
trafikbelastning. I insatsområdet larmades räddningstjänsten på totalt ca 35 händelser per år (2015-2018).
Pga. sitt geografiska läge tar det lång tid innan förstärkning kan komma till en olycksplats. Det medför att Västermos räddningsstyrka måste ha god förmåga att klara de sannolika olyckstyperna innan förstärkning anländer.
NÄSHULTA
Näshulta räddningsvärn ligger i samhället Svalboviken ca 30 kilometer sydväst om Eskilstuna tätort. I insatsområdet bor ca 1200 personer, över 95 % i småhus. I insatsområdet larmades räddningstjänsten på totalt ca 20 händelser per år (2015-2018). Riskerna inom insatsområdet är i första hand länsväg 214 med hög trafikbelastning samt bränder i det fria. Eskilstuna kommun har genom räddningstjänsten slutit avtal med Näshulta brandkår om samverkan vid räddningstjänst.
Räddningsstyrkan från Eskilstuna larmas i regel alltid ut gemensamt med styrkan från
Näshulta vid händelser i området.
ÄRLA
Ärla räddningsvärn är beläget 15 km sydost om Eskilstuna och har ca 3 000 invånare i insatsområdet. Över 90 % av befolkningen bor i småhus och resterande i flerfamiljshus. I samhället finns grundskola, förskola , ett äldreboende och ett gruppboende samt enstaka mindre företag. I insatsområdet larmades räddningstjänsten på ca 35 händelser per år (2015-2018). Räddningsstyrkan från Eskilstuna larmas i regel alltid ut gemensamt med styrkan från Ärla vid händelser i området.
Sedan 2017 finns även en första insatsperson stationerad i Ärla tätort. Insatspersonen har en räddningsutrustad personbil och beger sig vid larm direkt till olycksplatsen.
Larm per år, medel 2015-2018
Brand i
Larm per år, medel 2015-2018
LEDNINGSSTRUKTUR
Sida 11
Ledningsstruktur
Räddningstjänsten i Eskilstuna ingår i ledningssamarbetet RäddSam Mälardalen (RSM). Det är ett samarbete mellan Eskilstuna, Strängnäs, Flens räddningstjänster samt Mälardalens Brand- och Räddningsförbund (MBR). Ledningsstrukturen inom RSM kan delas in i tre kategorier; systemledning, insatsledning samt uppgiftsledning. Innehållet i dessa kan även delas in i inre och yttre ledning. Inre ledning arbetar mestadels med systemledning medan yttre ledning arbetar främst med insats- och uppgiftsledning på skadeplats.
LEDNINGSFUNKTIONER
Inom RSM finns de gemensamma befattningarna; Räddningschef i beredskap (RCB), Inre befäl (IB), Brandbefäl i beredskap (BiB). Varje organisation i sig har egna insatsledare (IL) och styrkeledare (SL). De olika befattningarna kan vid en insats agera i olika roller boerende på händelsen. Nedan redovisas funktionernas arbetsuppgifter, roller vid insats.
GEMENSAMMA LEDNINGSFUNKTIONER INOM RSM Räddningschef i beredskap (RCB)
RCB arbetar på delegation av räddningscheferna inom RSM och är den högsta operative beslutsfattaren inom kommunerna. RCB ansvarar för systemledningen inklusive normativa och strategiska beslut. RCB ska tolka och besluta om organisationens roll, gränser för räddningstjänst, tilldelning av resurser för en specifik insats samt kontakter med samverkande myndigheter före, under, eller efter räddningsinsats. RCB ska vidare bidra med chefskap och ledning vid större händelser eller flertalet mindre som belastar den totala.
RCB är ytterst ansvarig för nödvändiga akuta beslut som rör RSM som helhet som kan uppkomma inom räddningstjänstens ansvarsområde och som krävs för att säkerställa beredskapen för insatser, samt tilldelning av resurser till pågående insats.
Inre Befäl (IB)
IB bemannar räddningscentralen i Eskilstuna vid larm och är den som vid normalläge ansvarar för systemledning för RSM och bedömer hjälpbehovet vid en insats. IB ansvarar för att vara proaktiv i att larma ut förstärkningsresurser, sköta kommunikation mellan skadeplats och räddningscentralen samt
kommunicera med samverkande blåljusorganisationers bakre ledningsfunktioner och SOS. IB ska även dokumentera händelser i lämplig omfattning.
Brandbefäl i beredskap (BiB)
BiB är vid olyckor som kräver stort ledningsbehov räddningsledare på skadeplats och arbetar med insatsledning. Med insatsledning menas att kunna agera räddningsledare vid en komplex situation och med god överblick på den rådande situationen.
Förutom ovanstående ska BiB kunna verka som stabsbefäl eller stabsmedlem i räddningscentralen.
Arbetsuppgiften blir då att arbeta i ett längre tidsperspektiv än IB och försöka erhålla en överblick över rådande situation. I den rollen ska hen även tänka utifrån ett kommunalt perspektiv och larma/initiera
LEDNINGSSTRUKTUR
Sida 12
funktioner inom andra organisationer samt informera dessa. De som ingår i funktionen BiB ska vid behov kunna agera som stabschef.
Inom RSM finns två BiB-funktioner:
BiB Norr har som uppgift att bedriva insatsledning vid händelser i MBRs område samt att agera stabsbefäl i räddningscentralen vid händelser i Eskilstuna, Strängnäs eller Flens område.
BiB Syd har som uppgift att bedriva insatsledning vid händelser i Eskilstuna, Strängnäs eller Flens område samt att agera stabsbefäl i räddningscentralen vid händelser i MBRs område .
LEDNINGSFUNKTIONER INOM RÄDDNINGSTJÄNSTEN ESKILSTUNA Insatsledare (IL)
IL utgår från brandstationen i Eskilstuna tätort och är räddningsledare vid olyckor som kräver ett visst ledningsbehov på skadeplats och arbetar med insatsledning. Vid olyckor med större ledningsbehov kommer IL att bli skadeplatschef eller storsektorchef för hela händelsen och BiB räddningsledare.
IL i Eskilstuna ska även vid behov kunna fungera som avlastning till IB vid många samtidiga pågående händelser eller omfattande insats i Strängnäs, Flen eller MBR.
Styrkeledare (SL)
Styrkeledare kan vid mindre larm hantera händelsen på egen hand som räddningsledare där
samordningsbehov mellan enheter inte föreligger. Vid större händelser kommer styrkeledaren generellt bli tilldelad en uppgift som gruppen ska hantera, t ex sektorchef.
Nedan beskrivs ledningsstrukturen i RäddSam Mälardalen med respektive funktions anspänningstid.
LEDNINGSSTRUKTUR
Sida 13
Illustration av system- insats- och uppgiftsledning. Tid inom parentes är inställelsetid för beredskapsfunktioner.
Räddningschef i beredskap
KOMPETENSER
Sida 14
Kompetenser
Inom räddningstjänsten Eskilstuna ska respektive funktion ha lägst den formella kompetensnivå som anges i tabellen nedan.
1Eller motsvarande utbildning i MSBs eller Räddningsverkets (SRV:s) regi Befattning Formell kompetens
Räddningschef i
beredskap (RCB) Brandingenjörsexamen kompletterad med MSB:s
påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer1, utbildning inom stabsmetodik och stabschef
Brandbefäl i
beredskap (BiB) Räddningsledare B1 med kompletterande utbildning inom stabsmetodik och stabschef
Inre befäl (IB) Räddningsledare A el B1 med kompletterande utbildning inom stabsmetodik och beslutsfattande
Insatsledare Räddningsledare B1 kompletterad med utbildning i stabsmetodik Styrkeledare heltid Räddningsledare A1
Brandman heltid Utbildning i skydd mot olyckor1 Brandman heltid
vikarie Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap1 Styrkeledare RIB Räddningsledare A1
Brandman RIB Preparand/Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap1 Brandman värn Inga formella krav – intern utbildning
MÅL
Sida 15
Mål
Utöver nedanstående mål antar kommunen 4-åriga processmål. De finns beskrivna under kapitlet Bakgrund.
NATIONELLA KRAV
Enligt lag om skydd mot olyckor ska räddningsinsatser genomföras vid olyckor eller överhängande fara för olyckor inom kommunen för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljö.
Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningstjänstinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.
INRIKTNINGSMÅL
Räddningstjänstens resurser ska anpassas efter aktuell riskbild och användas effektivt för att minska konsekvenser av olyckor.
SÄKERHETSMÅL (S) OCH PRESTATIONSMÅL (P)
S1: Ingen ska dö och antalet skadade ska minska vid bränder i byggnader
P1.1: Efter ankomst till brand i byggnad ska ingen brandspridning ske utanför drabbade brandceller P1.2: Vid trafikolyckor, drunkning, brand i byggnad, järnvägsolycka, explosion och båtolycka ska
framkörningstiden vara mindre än 10 minuter vid minst 80 procent av inkommande larm, högst 20 minuter i 98 procent och aldrig överstiga 30 minuter.
P1.3: Räddningstjänsten ska samverka med Trafikverket och gatuavdelningen för att skapa ökad tillgänglighet till gator och vägar vid larmsituationer. Denna samverkan syftar även till att försöka undvika vägbyggnationer som skapar problem för blåljusmyndigheter vid utryckningar.
S2: Omfattningen av bränder i byggnad ska minska
P2.1: Vid trafikolyckor, drunkning, brand i byggnad, järnvägsolycka, explosion och båtolycka ska
framkörningstiden vara mindre än 10 minuter vid minst 80 procent av inkommande larm, högst 20 minuter i 98 procent och aldrig överstiga 30 minuter.
P2.2: Räddningstjänsten ska samverka med Trafikverket och gatuavdelningen för att skapa ökad tillgänglighet till gator och vägar vid larmsituationer. Denna samverkan syftar även till att försöka undvika vägbyggnationer som skapar problem för blåljusmyndigheter vid utryckningar.
P2.3: Efter ankomst till brand i byggnad ska ingen brandspridning ske utanför drabbade brandceller P2.4: Efter framkomst vid brand i skog och mark ska ingen brandspridning ske till byggnad S3: Konsekvenserna av olyckor ska minska
P3.1: Vid brandrisk i skog och mark ska dagliga lokala brandriskprognoser tas fram
MÅL
Sida 16
P3.2: Räddningstjänstens miljöresurs ska larmas när det finns behov av omhändertagande av förorenat släckvatten
P3.3: Räddningstjänstens ledningsresurser på skadeplats respektive bakre ledning ska anpassas efter ledningsbehovet vid aktuell händelse.