Yttrande över remiss - Handlingsprogram för skydd mot olyckor

(1)

Servicenämnden 2019-10-31 Serviceförvaltningen

Stab och stöd SEN/2019:58

Sanna Almqvist 016-710 27 71

1 (1)

Vi gör Eskilstuna – tillsammans

Servicenämnden

Yttrande över remiss - Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2020-2023

Förslag till beslut

Förslag till kommunfullmäktige

Handlingsplan för skydd mot olyckor 2020-2023 antas.

Ärendebeskrivning

Kommunstyrelsen har skickat förslag till Handlingsplan för skydd mot olyckor 2020- 2023 på remiss till servicenämnden. Remissyttrandet ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 18 december 2019.

Servicenämndens yttrande

Serviceförvaltningen har tagit del av handlingsplanen och har ingenting att tillägga.

SERVICEFÖRVALTNINGEN

Jörgen Axelsson förvaltningschef

Beslutet skickas till:

Kommunstyrelsen

(2)

Kommunstyrelsen 2019-09-17

Kommunledningskontoret

KSKF/2019:288

1 (1)

Remiss från kommunstyrelsen

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2020-2023

Ärendet remitteras till er för yttrande. Yttrandet ska ha kommit in till kommunstyrelsen via LEX och på papper senast den 18 december 2019.

Remissinstanser Samtliga nämnder Samtliga bolag Region Sörmland

Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, ledningsstaben Mälardalens Brand och Räddningsförbund

Västra Mälardalens kommunalförbund Räddningstjänsten Flens kommun Räddningstjänsten Strängnäs kommun Sörmlandskustens räddningstjänst Västra Sörmlands Räddningstjänst Försvarsmakten

Kustbevakningen

Länsstyrelsen Södermanlands län

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Polisregion Öst

Sjöfartsverket Trafikverket

Ansvarig direktör på kommunledningskontoret

Lena Lundberg

(3)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesdatum

2019-09-10

Sida

1(2)

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

§ 170 Remiss av förslag – Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2020-2023 (KSKF/2019:288)

Beslut

1. Förslag till handlingsprogram för skydd mot olyckor remitteras till samtliga nämnder och bolag, Region Sörmland, samt externa myndigheter och organisationer enligt sändlista.

2. Remissvar ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 18 december 2019.

Ärendebeskrivning

Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 8 augusti 2019. Av skrivelsen framgår bland annat att bestämmelserna i lagen

(2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) innehåller de skyldigheter och åtgärder som stat, kommun och enskilda ska vidta för skydd mot olyckor. Lagen omfattar

förebyggande verksamhet, räddningstjänst samt efterföljande åtgärder.

Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 3 § är Eskilstuna kommun skyldig att ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och enligt 3 kap 8 § ska Eskilstuna kommun även ha ett handlingsprogram för räddningstjänst.

Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet ska enligt lagen revideras minst en gång per mandatperiod.

Förslag till handlingsprogram för skydd mot olyckor remitteras till samtliga nämnder och bolag, Region Sörmland, samt externa myndigheter och organisationer. Remissvar ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 18 december 2019.

Yrkanden

Ulf Ståhl (M) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag samt på ett tillägg innebärande att ärendet remitteras till Region Sörmland.

Jimmy Jansson (S) och Kim Fredriksson (SD) instämmer i Ulf Ståhls (M) yrkanden.

______

Samtliga nämnder Samtliga bolag Region Sörmland

Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, ledningsstaben Mälardalens Brand och Räddningsförbund

Västra Mälardalens kommunalförbund Räddningstjänsten Flens kommun Räddningstjänsten Strängnäs kommun Sörmlandskustens räddningstjänst

(4)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesdatum

2019-09-10

Sida

2(2)

Västra Sörmlands Räddningstjänst Försvarsmakten

Kustbevakningen

Länsstyrelsen Södermanlands län

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Polisregion Öst

Sjöfartsverket Trafikverket

(5)

Kommunstyrelsen 2019-08-08 Kommunledningskontoret

Ledningsstab KSKF/2019:288

Annica Hagberg

1 (2)

Kommunstyrelsen

Remiss av förslag om handlingsprogram för skydd mot olyckor

Förslag till beslut

1. Förslag till handlingsprogram för skydd mot olyckor remitteras till samtliga nämnder och bolag samt externa myndigheter och organisationer enligt sändlista.

2. Remissvar ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 18 december 2019.

Ärendebeskrivning

Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) innehåller de skyldigheter och åtgärder som stat, kommun och enskilda ska vidta för skydd mot olyckor. Lagen omfattar förebyggande verksamhet, räddningstjänst samt efterföljande åtgärder.

Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 3§ är Eskilstuna kommun skyldig att ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska målet för kommunens förebyggande verksamhet anges, samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet ska också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.

Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 8§ ska Eskilstuna kommun även ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I det programmet ska målet för kommunens räddningstjänst anges samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet ska också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan ska anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig.

Nationella mål

I 1 kap. 1 och 3 §§ LSO anges de nationella målen och syftet med den verksamhet som ska bedrivas enligt lagen:

 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och

miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande

och likvärdigt skydd mot olyckor.

(6)

Eskilstuna kommun

2019-08-08

2 (2)

 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

Kommunfullmäktige i Eskilstuna kommun ska besluta om handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet ska enligt lagen revideras minst en gång per mandatperiod.

Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Genom att kommunens räddningstjänst och kommunkoncernen arbetar med lagen om skydd mot olyckor förebyggs olyckor och kostnader för faktiska händelser minskar. Genom uppföljning och åtgärdsplaner skapas en hållbar utveckling med fokus på trygghet och säkerhet.

KOMMUNLEDNINGSKONTORET

Tommy Malm Lena Lundberg

Kommundirektör Administrativ direktör

Beslutshandlingar:

Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet 2020-2023 enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor

Handlingsprogram för räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2020-2023 Delprogram brandförebyggande

Samtliga nämnder Samtliga bolag

Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, ledningsstaben Räddningstjänstorganisationer

Mälardalens Brand och Räddningsförbund Västra Mälardalens kommunalförbund Räddningstjänsten Flens kommun Räddningstjänsten Strängnäs kommun Sörmlandskustens räddningstjänst Västra Sörmlands Räddningstjänst Statliga myndigheter

Försvarsmakten Kustbevakningen

Länsstyrelsen Södermanlands län

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Polisregion Öst

Sjöfartsverket Trafikverket

(7)

HANDLINGSPROGRAM FÖR OLYCKSFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2020-2023 ENLIGT LAG (2003:778) OM

SKYDD MOT OLYCKOR

Beslutad av kommunfullmäktige i Eskilstuna Kommun XX NNNN 2019

(8)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Innehållsförteckning

Bakgrund __________________________________________________________________________________________________1

Lag om skydd mot olyckor ...1

Nationella mål ...1

Handlingsprogram ...1

Eskilstuna Kommun och riskbilden ...1

STRATEGISK inriktning i eskilstuna kommun...5

4-åriga processmål...5

Uppföljning och utvärdering...5

Förebyggande brandskydd_______________________________________________________________________________6 RISKBILD ...6

Organisation och arbetssätt ...6

Samverkan med andra...7

Mål för det brandförebyggande arbetet...7

Säkerhetsmål (S) och prestationsmål (P) ...7

Trafiksäkerhet ___________________________________________________________________________________________10 RISKBILD...10

Organisation och arbetssätt...10

Mål för det trafiksäkerhetshöjande arbetet...10

Säkerhetsmål (S) och prestationsmål (P)...11

Vattensäkerhet __________________________________________________________________________________________12 RISKBILD...12

Mål för arbetet med vattensäkerhet ...13

Säkerhetsmål (S) och prestationsmål (P)...13 Suicidprevention ________________________________________________________________________________________15

(9)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Mål för arbetet med suicidprevention...16

Säkerhetsmål (S) och Prestationsmål (P)...16

Förebyggande arbete mot fallolyckor _________________________________________________________________17 RISKBILD...17

Mål för det förebyggande arbetet mot fallolyckor...18

Säkerhetsmål (S) och prestationsmål (P)...18

(10)

BAKGRUND

Bakgrund

LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR

Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) innehåller de skyldigheter och åtgärder som stat, kommun och enskilda ska vidta för skydd mot olyckor. Lagen omfattar förebyggande verksamhet, räddningstjänst samt efterföljande åtgärder.

Nationella mål

I 1 kap. 1 och 3 §§ LSO anges de nationella målen och syftet med den verksamhet som ska bedrivas enligt lagen:

 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och

miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.

 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

Handlingsprogram

Enligt 3 kap. 3 och 8 §§ LSO ska kommunen anta handlingsprogram för förebyggande verksamhet och för räddningstjänst. I programmen ska anges målen för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser. Handlingsprogrammen bör betraktas som kommunala styrdokument och ska beskriva hur kommunen bedriver verksamheten för att leva upp till de nationella inriktningsmålen. Det här handlingsprogrammet för olycksförebyggande verksamhet kompletteras med utförligare delprogram för trafiksäkerhet respektive brandskydd. Handlingsprogram för räddningstjänst utgör ett eget dokument.

Detta handlingsprogram inkluderar inte kommunens arbete med extraordinära händelser eller civilt försvar och inte heller det brottsförebyggande arbetet.

ESKILSTUNA KOMMUN OCH RISKBILDEN

Eskilstuna kommun har en ökande befolkning på ca 106 000 invånare och en yta på ca 1 100 km². Majoriteten av kommunens invånare bor inom Eskilstuna och Torshälla tätorter, men det finns också en utpräglad landsbygd med mindre orter som Ärla, Näshulta, Västermo, Kjula och Kvicksund.

I väster gränsar kommunen mot Hjälmaren och i norr mot Mälaren. Ammoniak, bensin, diesel och olja transporteras i tankbåtar via Kvicksund till Köping och Västerås. En olycka med godsfartyg där t ex olja läcker ut innebär hög risk eftersom Mälaren är dricksvattentäkt för mer än 2 miljoner människor samt att påslaget på land blir så gott som omedelbart.

(11)

BAKGRUND

Sida 2

Genom de centrala delarna av Eskilstuna och Torshälla rinner Eskilstunaån som är den huvudsakliga avrinningen från Hjälmaren. Skredrisk finns utmed ån som är 37 km lång och rinner genom ett relativt flackt landskap med en fallhöjd på 20 meter mellan Hjälmaren och Mälaren. Det finns totalt åtta dammar och Hjälmarens nivå regleras genom Hyndevadsdammen. Dessutom finns invallningar som ligger på båda sidor om ån på en sträcka uppströms Torshälla. Störst risk för översvämningar vid höga flöden är det mellan Faktoridammen och Torshälla. Inom detta område finns också kommunens avloppsreningsverk.

SMHIs rapport ”Extremregn i nuvarande och framtida klimat” (2018) visar att regnvolymerna vid skyfall kan förväntas öka med 10 % de närmaste årtiondena och med 40 % om 50 år beroende på den globala uppvärmningen; varm luft kan bära mer vattenånga än kall. Skredrisken kring ån kan förväntas öka i samband med kraftiga skyfall och problematiken där det idag finns översvämningsrisk blir därmed större.

Sammanhållna större skogsområden, där större skogsbränder skulle kunna inträffa, finns runt om i kommunen. Varmare klimat gör att vi kan förvänta oss längre brandsriskperioder framöver och därmed större spridning och mer svårsläckt skog (SMHI, ”Brandrisker idag och i framtiden”)

De viktigaste vägarna är E20, riksväg 56 och riksväg 53. Person- och godstrafiken på landsväg sker i huvudsak på E20 och länsvägarna mot Västerås, Katrineholm och Nyköping. På Svealandsbanan dominerar persontransporter mot Stockholm och i nord-sydlig riktning dominerar tunga godstransporter på den gamla TGOJ-banan där även persontrafiken mot Västerås ökar. I centrala Eskilstuna finns en rangerbangård för godstrafik som även rangerar farligt gods. I kommunens östra del Kjula ligger Eskilstuna flygplats med viss civil flygverksamhet. I Kjula finns även ett logistikcentrum och en omlastningscentral.

I Eskilstuna har Trafikverket sitt kontor för region öst och Fortifikationsverket samt Energimyndigheten sina respektive huvudkontor. Mälarsjukhuset är länets största sjukhus med över 100 000 besök/år och ca 3000 anställda. Det finns också 8 vårdcentraler i kommunen. I Eskilstuna finns 4 500 företag, några av de största verkar inom metallindustri och logistik.

I kommunen finns också vissa anläggningar vars verksamhet innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Dessa verksamheter omfattas av krav och skyldigheter enligt 2 kap. 4 § LSO. Länsstyrelsen beslutar vilka dessa verksamheter är. En uppdaterad lista med vilka

verksamheter som avses finns på www.eskilstuna.se.

En risk är en oönskad händelse med negativ påverkan. Eskilstuna kommuns övergripande riskbild för olyckor grundar sig, utöver de geografiska risker som beskrivits ovan, på verksamheternas

egenidentifierade risker, lokal/regional statistik avseende vilka olyckstyper som orsakar flest dödsfall och skador på människor och räddningstjänstens insatsstatistik.

(12)

BAKGRUND

Vägtrafik Fall Annat olycksfall Avsiktlig självdestruktiv

handling

0 200 400 600 800

Antal sjukhusvårdade minst ett dygn/1000 invånare Antal sjukhusvårdade minst ett dygn

Skadade i olyckor 2017, Eskilstuna kommun

Fall Förgiftning Annat olycksfall Avsiktlig självdestruktiv

handling

0 10 20 30

Antal döda/1000 invånare Antal döda

Döda i olyckor 2017, Eskilstuna kommun

Antalet skadade och döda i suicid och fallolyckor ger vid handen att de olyckstyperna ska omfattas av detta handlingsprogram, trots att de sällan föranleder en räddningsinsats enligt lag om skydd mot olyckor.

Olyckstypen ”Förgiftning” orsakar också ett relativt stort antal dödsfall i kommunen men då i princip samtliga dessa visar sig bero på överdoser i samband med missbruksproblematik har bedömningen gjorts att de inte ska omfattas av detta handlingsprogram.

Räddningstjänsten larmas årligen på ca 1400 insatser. En hel del av dessa är onödiga automatiska

brandlarm eller annan händelse utan risk för skada. Övriga fördelar sig enligt diagrammet nedan, som visar ett medelvärde/år för 2016-2018:

Brand eller brandtillbudDrunkning/tillbud Naturolycka Nödställd person Trafikolycka (väg, spår, flyg, sjö)Utsläpp av farligt ämneÖvrig händelse

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Larm till räddningstjänsten

Antal

Händelsetyp

(13)

BAKGRUND

Sida 4

Den samhällsekonomiska kostnaden som olyckor medför kan beskrivas med hjälp av analyser i form av förlorade eller förbrukade resurser. Kostnaden totalt för olyckor i Sverige är ca 69 miljarder kr/år (MSB, ”Samhällets kostnader för olyckor”) med följande fördelning efter olyckstyp:

Fall, 25,7

Vägtrafik, 24,5 Övrigt, 11,2

Brand, 6,8Drunkning, 1,1

Samhällets kostnader för olyckor (miljarder kr)

Om man antar att samhällskostnaderna för olyckor i Eskilstuna kommun förhåller sig till

samhällskostnaderna för olyckor i Sverige, såsom invånarantalet i Eskilstuna förhåller sig till invånarantalet i Sverige, kostar olyckor i Eskilstuna samhället ca 715 miljoner kr/år. De enskilda olyckstyper som kostar mest är fallolyckor, vägtrafikolyckor, bränder och drunkning.

Med hänsyn taget till vid vilka olyckstyper som människor skadas och omkommer samt vilka olyckstyper som orsakar störst kostnader för samhället kommer detta handlingsprogram att omfatta skydd mot fallolyckor, vägtrafikolyckor, bränder, suicid och drunkning.

(14)

BAKGRUND

STRATEGISK INRIKTNING I ESKILSTUNA KOMMUN

12 juni 2019 beslutar KF om strategisk inriktning 2020-2023. Underlag ska vara inlämnade från processerna 9 maj

4-ÅRIGA PROCESSMÅL

Huvudprocessen ”Tillgodose behovet av skydd mot olyckor” ligger under processområdet ”Samhällsskydd och beredskap” i Eskilstuna Kommun. Processmålen för 2020-2023 stödjer det strategiska målet ”Attraktiv stad” och lyder:

• Minska antalet skadade och döda i olyckor

Indikatorer är antalet svårt skadade respektive döda i brand, trafik och drunkning. Målet är att år 2023 vara nere på högst 1 död och 8 svårt skadade. Antalet skadade och döda i fall och antalet döda i suicid följs också men då det är lång eftersläpning på statistik från dessa olycksområden används de inte som indikatorer.

• Minska antalet utvecklade bränder i byggnader

Indikatorer är antalet bränder i byggnader/1000 invånare respektive antalet utvecklade bränder i byggnader/1000 invånare. Målet är att år 2023 vara nere på högst 0,85 bränder/1000 invånare samt 0,30 utvecklade bränder i byggnader/1000 invånare.

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

De 4-åriga processmålen följs upp i samband med delårsbokslut. Säkerhets- och prestationsmål enligt detta handlingsprogram följs upp i samband med årsbokslut.

(15)

FÖREBYGGANDE BRANDSKYDD

Sida 6

Förebyggande brandskydd

RISKBILD

I Sverige omkommer i genomsnitt 110 personer per år på grund av brand. De senaste 5 åren har sammanlagt 4 personer omkommit i bränder i Eskilstuna kommun. Statistiken visar att det är i hemmet man dör av bränder, att män är överrepresenterade liksom äldre personer och de med riskbeteenden och/eller funktionshinder. Den vanligaste enskilda brandorsaken vid dödsbränder är rökning.

Det är vanligare med bränder i flerbostadshus än i villor och vid de bostadsbränder som inträffar finns det bara en fungerande brandvarnare i ca 60 % av fallen:

Statistik för bränder ”ej i byggnad” (skog och mark, bilar, containrar, soptunnor och liknande) i Eskilstuna kommun under de senaste åren visar att större delen av dessa förmodas vara anlagda.

I kommunen finns stora arealer av varierande skogsbestånd och vid långvarig, torr väderlek finns risk för skogsbränder.

ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT

Efter analys av föreliggande riskbild prioriteras följande fokusområden för att förebygga bränder i Eskilstuna kommun:

· bostadsbränder

· stärkt brandskydd för riskindivider

· tillsyn av verksamheter där personer som vistas har dålig lokalkännedom, är vid behov av hjälp vid utrymning, eller är sovandes

· risker som identifieras löpande genom omvärldsbevakning, olycksutredningar och övrig tillsyn Flerbost

adshus 69%

Radhus 1%

Villa 21%

Stugor 1%

Okänt 8%

BOSTADSBRÄNDER I ESKILSTUNA 2014-2018

54%Ja Ja, utlöstes

ej 3%

Nej 14%

Okänt 29%

FÖREKOMST AV BRANDVARNARE

VID BRAND

(16)

FÖREBYGGANDE BRANDSKYDD

Samverkan med andra

Samverkan inom riskområdet brand sker idag mellan miljö- och räddningstjänstförvaltningen och flera olika parter, t ex barn- och utbildningsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen,

stadsbyggnadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, lokala bostadsbolag, skorstensfejarmästare, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), Brandskyddsföreningen, polisen, m fl. Eftersom åtgärder för att minska antal och omfattning av bränder kräver engagemang från flera aktörer ska även socialförvaltningen samt arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen samarbeta i rådgivnings-, informations- och utbildningsfrågor.

Ett samarbete behövs även mellan räddningstjänst, länsstyrelse, större skogsägare, skogsentreprenörer, naturvårdsbrännare och skogsbrandflyget för att effektivt kunna förebygga samt agera i händelse av skogsbrand.

MÅL FÖR DET BRANDFÖREBYGGANDE ARBETET

Myndigheten för samhällskunskap och beredskap tog 2010 fram den nationella visionen ”Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand”. Visionen fungerar som målbild i det förebyggande brandsäkerhetsarbetet, som grovt kan delas in i två olika huvudspår. Det ena är att arbeta för att bränder inte ska inträffa, och det andra är att minimera skadorna.

Miljö- och räddningstjänstförvaltningens inriktningsmål för kommuninvånarnas säkerhet är formulerat i Vision 2030:

Vi ser till att våra invånare har rätt förutsättningar för att bidra till ett säkert och tryggt Eskilstuna. Vi erbjuder ett professionellt individanpassat stöd i nära samarbete med kommunens övriga verksamheter. Vi driver arbetet med att ge människor kunskap och förståelse för att själva agera och bidra till en säker och trygg miljö. Tillsammans bidrar vi till att Eskilstuna förblir en säker och trygg kommun att bo, leva och vistas i.

I Eskilstuna kommuns processmål för samhällsskydd och beredskap anges riktningen för räddningstjänstens förebyggande arbete:

 Minska antalet allvarligt skadade och döda i olyckor

 Minska antalet utvecklade bränder i byggnader

 Genomföra effektiv och rättssäker tillsyn och kontroll

Säkerhetsmål (S) och prestationsmål (P)

S1: Förmågan att skydda sig mot brand samt agera vid brand ska öka hos de som verkar och bor i kommunen.

P1.1: Räddningstjänsten ska vara tillgänglig för rådgivning dygnet runt. (MRN)

(17)

FÖREBYGGANDE BRANDSKYDD

Sida 8

P1.2: Räddningstjänsten ska under mandatperioden informera och utbilda minst 25 000 invånare i förebyggande brandskydd. (MRN)

P1.3: Allmänheten ska nås av information som räddningstjänsten aktivt förmedlar via olika medier.(MRN) S2: Personer som arbetar och vistas i kommunens verksamheter ska ha ett likvärdigt brandskydd.

P2.1: Kommunens förvaltningar ska bedriva ett enhetligt systematiskt brandskyddsarbete i vilket räddningstjänsten agerar som rådgivande och utbildande instans. (Alla nämnder)

S3: Antalet bränder i bostäder inom kommunen och konsekvenserna av dessa ska minska.

P3.1: Brandskyddskontroll och rengöring (sotning) ska genomföras på samtliga objekt i respektive distrikt, enligt av statlig myndighet eller kommunen beslutade frister. (MRN)

P3.2: Räddningstjänsten ska genom hembesök informera boende i flerbostadshus i prioriterade områden.

(MRN)

P3.3: Kommunen ska verka för att riskindivider som ges stöd genom hemtjänst eller socialtjänst har ett individanpassat brandskydd i sin hemmiljö. (MRN, VON, SN)

P3.4: Räddningstjänsten ska nå boende utanför tätortsområdet med anpassade informationsinsatser.

(MRN)

P3.5: Besiktningar och kontroller i prioriterade områden med flerbostadshus ska göras regelbundet. (MRN) P3.6: Kontroller av brandposter i kommunen ska genomföras på bestämda intervall. (MRN)

S4: Antalet bränder ska minska och konsekvenser av dessa ska begränsas.

P4.1: Räddningstjänsten ska årligen erbjuda skolelever i år 7 utbildning om konsekvenser av brand och anlagd brand. (MRN, BUN)

P4.2: Kommunens förvaltningar ska genom aktivt systematiskt brandskyddsarbete motverka anlagd brand i, eller i anslutning till, sina fastigheter. (Alla nämnder och bolag)

P4.3: Räddningstjänsten ska verka för att en samverkansgrupp upprättas för förebyggandet av skogsbränder samt effektivt agerande i händelse av skogsbrand. (MRN)

P4.4: Eskilstuna kommun ska under mandatperioden ta fram en skogsbruksplan, vilken ska innehålla brandskyddsförebyggande åtgärder. (KS)

P4.5: Brandrisker kopplade till grillplatser i friluftsområden ska minskas. (KFN)

S5: Skador på människors liv och hälsa, egendom och på miljön till följd av brand ska minimeras.

(18)

FÖREBYGGANDE BRANDSKYDD

P5.1: Räddningstjänsten ska genomföra tillsyn av byggnader eller anläggningar som omfattas av skriftlig redogörelse av brandskyddet 2 kap. 3 § lag om skydd mot olyckor utifrån skäligt brandskydd i 2 kap. 2§

enligt årlig tillsynsplan. (MRN)

S6: Skador på människors liv och hälsa, egendom och på miljön till följd av olyckor vid anläggning med farlig verksamhet ska minimeras.

P6.1: Räddningstjänsten ska genomföra tillsyn av ägares/verksamhetsutövares skyldigheter vid farlig verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor enligt årlig tillsynsplan. (MRN)

S7: Skador på människors liv och hälsa, egendom och på miljön till följd av olyckor vid hantering av brandfarlig och/eller explosiv vara ska minimeras.

P7.1: Räddningstjänsten ska genomföra tillsyn av hantering av brandfarliga och explosiva varor enligt lag om brandfarliga och explosiva varor enligt årlig tillsynsplan. (MRN)

S8: De som verkar och bor i kommunen ska känna sig trygga med att räddningstjänstens

handläggning av tillstånd sker rättssäkert och medför så liten negativ påverkan på den enskilde och allmänhet som möjligt.

P8.1: Räddningstjänsten ska normalt handlägga och fatta beslut om tillstånd till hantering av brandfarliga varor och hantering/överföring av explosiva varor enligt lag om brandfarliga och explosiva varor inom 3 månader från det att komplett ansökan inkommit till myndigheten. (MRN)

P8.2: Beslut om medgivande för rengöring (sotning) av egen anläggning ska medges inom 3 månader från det att komplett ansökan inkommit till kommunen. (MRN)

S9: Riskhänsyn ska tas vid samhällsplanering och samhällsbyggnad.

P9.1: Kommunen ska beakta risker och skyddsobjekt i arbetet med plan- och byggprocessen. (SBN) P9.2: Räddningstjänsten ska yttra sig, inom sitt kompetensområde, till den aktör som har behov av det.

(MRN)

P9.3: Eskilstuna kommun ska under mandatperioden ta fram en skogsbruksplan, vilken ska innehålla brandskyddsförebyggande åtgärder. (KS)

(19)

TRAFIKSÄKERHET

Sida 10

Trafiksäkerhet

RISKBILD

På Eskilstunas kommunala vägnät inträffar årligen cirka 350 personskador där oskyddade trafikanter är mest drabbade. Sett till hela kommunen skadar sig runt 550 personer. I snitt omkommer en person på det kommunala vägnätet och 3 personer inom kommunens geografiska område.

ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT

Eskilstuna kommuns trafiksäkerhetsplan har använt sig av den nationella handboken ”Trafiksäkra staden”, utgiven av SKL och Trafikverket. I planen görs en nulägesanalys och sedan tas insatsområden fram. Aktuella insatsområden för Eskilstuna kommun är:

 Hastighetsefterlevnad på kommunalt vägnät

 Hjälmanvändning cyklister

 Säkra GCM-passager

 Drift och underhåll av gång- och cykelnätet

 Trafiksäkerhetsfokus vid planering och projektering vid ny- och ombyggnation

 Beteendepåverkande åtgärder

 Systematiskt trafiksäkerhetsarbete i linje med ISO 39001

Insatsområdena förväntas både bidra till den nationella nollvisionen samtidigt som åtgärder görs för att minska trafikskador lokalt. Därför är insatsområden valda både utifrån nollvisionens etapp-indikatorer men också egna insatsområden som ger störts måluppfyllnad för Eskilstuna kommun.

Kunskapen från nulägesanalysen gör att i Eskilstuna under åren 2020 – 2030 kommer oskyddade trafikanter (gångare och cyklister) att prioriteras i Eskilstunas kommuns trafiksäkerhetsarbete.

Samverkan inom trafiksäkerhetsområdet sker internt mellan kommunens förvaltningar och externa med bland annat Trafikverket samt olika intresseorganisationer. Samverkan sker dels genom formella samråd (t ex genom detaljplaneprocessen) eller av mer informell karaktär (genom informationsträffar etc).

MÅL FÖR DET TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ARBETET

Trafiksäkerhetsplanen sätter mål 0 omkomna på det kommunala vägnätet år 2030 och max 5 allvarligt skadade samt 271 måttligt/lindrigt skadade. Utifrån det målet sätts målsättningen för hela kommunen under perioden 2020-2023.

(20)

TRAFIKSÄKERHET

S.1: I Eskilstuna kommun ska högst 1 person omkomma och högst 10 skadas allvarligt årligen i trafiken

P1.1: Minst en passage för gång- och cykeltrafik inom Eskilstuna tätort ska hastighetssäkras årligen (SBN) P1.2: En årlig reflexkampanj ska genomföras (SBN, MRN)

(21)

VATTENSÄKERHET

Sida 12

Vattensäkerhet

RISKBILD

Ca 100 personer i Sverige omkommer varje år på grund av drunkningsolyckor. Antalet drunkningar har minskat stadigt över tid men representerar fortfarande ett betydande riskproblem i samhället. Det kan antas att det preventiva arbetet med t ex simundervisning i skolan har stor inverkan på de sjunkande olyckstalen. Även om olyckorna med barn är få så är drunkning fortfarande den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1 och 6 år. Barn drunknar oftast vid en badplats eller vid en damm/pool nära hemmet medan vuxna drunknar i öppet vatten (hav, sjö, älv).

83 % av de som omkommer vid drunkningsolyckor är män, de flesta mellan 50 och 79 år och ca 50 % har alkohol i blodet, se åldersfördelning i diagrammet nedan:

Att män är överrepresenterade i drunkningsolyckor beror sannolikt på att de oftare befinner sig på sjön, att det är vanligare bland män med riskfyllda aktiviteter som ensamfärder, nätfiske, högfartskörning och resor i dåligt väder. Män använder också mer sällan flytväst och dricker mer alkohol än kvinnor visar en

undersökning från Svenska Livräddningssällskapet.

(22)

VATTENSÄKERHET

De flesta drunkningsolyckor inträffar i samband med bad- eller fritidsbåtsaktiviteter. Kategorin övrigt kan t ex handla om barn som drunknat i pooler eller dammar (ej vid bad) eller personer som ramlat från bryggor:

ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT

Barn- och utbildningsförvaltningen har riskinventerat närområdet kring respektive förskola/skola med avseende på vattensäkerhet och har vidtagit åtgärder där så har behövts. Vid förskolorna uppmärksammas tillfälliga vattensamlingar i samband med snösmältning eller skyfall och Kommunfastigheter tar ansvar för att åtgärda dessa.

Alla barn i åk 3 får simundervisning baserad på Svenska livräddningssällskapets utbildningskoncept. Elever som inte uppnår simkunnighet i åk 3 får fortsatt undervisning nästa termin. Vattensäkerhet återkommer enligt läroplanen vid flera tillfällen under skolgången. Även i gymnasiet följs simkunnigheten upp och simundervisning erbjuds de som behöver det.

På Fritidsbanken vid Munktellarenan kan privatpersoner låna bl a gratis flytvästar.

Under rubriken vattensäkerhet finns utvecklingspotential vad gäller strukturerad samverkan inom kommunen och med externa organisationer

MÅL FÖR ARBETET MED VATTENSÄKERHET

Ingen ska omkomma eller skadas svårt till följd av drunkning i Eskilstuna kommun Säkerhetsmål (S) och prestationsmål (P)

S1: Alla elever som går ut grundskolan ska kunna simma 200 m och ha kunskap om hur man hanterar nödsituationer vid vatten under olika årstider

P1.1: Alla barn i årskurs tre ska ges obligatorisk simundervisning av utbildad personal som följer skolverkets läroplan (BUN)

P1.2: Elever på gymnasiet, som inte är simkunniga, ska erbjudas simundervisning (BUN)

(23)

VATTENSÄKERHET

Sida 14

P1.3: Allmänheten ska kunna korttidslåna flytväst (KFN)

P 1.4: Livräddningsutrustning och säkerhet vid kommunala badplatser och längs med centrala delarna av Eskilstunaån ska kontrolleras regelbundet (KFN, SBN )

P 1.5: Riktlinjer för vattensäkerhet i samhällsplanering ska tas fram (SBN)

P1.6: Eskilstuna ska leva upp till de 6 kriterierna för att kunna bli certifierad som ”En vattensäker Kommun”

enligt Svenska Livräddningssällskapet (KS)

(24)

SUICIDPREVENTION

Suicidprevention

RISKBILD

Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem som förutom förlust av människoliv ledare till omfattande psykiskt lidande hos anhöriga och andra berörda, I Sverige, liksom i andra höginkomstländer, sker 2-3 gånger fler suicid bland män jämfört med kvinnor och högst suicidtal har medelålders och äldre män. (Folkhälsomyndigheten 2017)

Världshälsoorganisationen (WHO) har som mål att sänka antalet suicid. Det sker band annat genom att öka kunskaperna om psykisk ohälsa och spridningen av erkända metoder som förhindra suicider, minska alkoholkonsumtionen samt minska tillgängligheten till medel och metoder för suicid.

Cirka 1200 personer i Sverige tar sitt liv varje år. Antalet kan vara högre då det varje år sker ca 400 dödsfall där det inte har gått att fastställa om det har funnits någon suicidavsikt. Under senaste decennierna har dock antalet suicid per 100.000 invånare minskat med ca 20%. Suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-24 år, för både kvinnor och män i Sverige, och ingen minskning har skett inom denna grupp (enligt 2017 års statistik, dödsorsaksregistret).

Det finns flera grupper i samhället som löper större risk att ta sitt liv. Den enskilt viktigaste riskfaktorn är tidigare suicidförsök och psykisk sjukdom.

”Främja goda livschanser för mindre gynnade grupper”

Grundläggande faktorer i människors livsvillkor har en tydlig koppling till suicidförekomst. Risken för suicid är exempelvis högre i socialt mindre gynnade grupper, som de med låg inkomst och låg

utbildningsnivå. Att vara utan arbete ökar också risken för suicid.

Socialförsäkringar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder är viktiga delar i arbetet med att främja livschanser för mindre gynnade grupper. Det är också viktigt att skapa goda förutsättningar att lyckas i skolan och erbjuda förebyggande insatser i förskola, skola och fritidsverksamheter för att minska risken att unga drabbas av psykisk ohälsa, såväl som när de är unga som när de blir äldre (Ett nationellt

handlingsprogram för suicidprevention, Folkhälsomyndigheten 2016).

Eskilstuna ansluter till den nationella nollvisionen om suicid beslutad av regeringen: ”Ingen människa ska behöva hamna i en sådan situation att självmord ses som den enda utvägen”.

Organisation och arbetssätt

Efter genomförd analys, omvärldsbevakning och diskussion har följande fokusområden valts:

- Öka kompentensen hos nyckelfunktioner - Minska risker för suicid i det offentliga rummet

(25)

SUICIDPREVENTION

Sida 16

- Rutiner ska finnas och vara kända angående suicidpreventionen

- Händelseanalyser ska genomföras efter suicid, suicidförsök och suicidtankar

I dagsläget sker tex samverkan mellan alla blåljusmyndigheter vid akuta larm om suicidrisk. Socialjouren arbetar tillsammans med Region Södermanland. Inom kommunen sker samverkan med andra

aktörer/intressenter på olika sätt och i olika konstellationer.

MÅL FÖR ARBETET MED SUICIDPREVENTION

Ingen människa ska behöva hamna i en sådan situation att självmord ses som den enda utvägen.

Säkerhetsmål (S) och Prestationsmål (P) S1: Minska antalet omkomna i suicid

P1.1: Höj kompetensen hos nyckelfunktioner om psykisk ohälsa och suicid.

Medarbetare i kommunens verksamheter som kan komma i kontakt med personer som har psykisk ohälsa och/eller suicidnära personer ska erbjudas utbildning för att öka kunskap och färdigheter i att förebygga, identifiera, bemöta och hantera psykisk ohälsa och risk för suicid. (KS, alla nämnder och bolag)

P1.2: Medarbetare som utformar det offentliga rummet ska ha kunskap om risker när det gäller suicid.

(Öka kunskapen om psykisk ohälsa och suicidrisker i utformning av det offentliga rummet, när det gäller tex utsatta platser, fysiska hinder för att försvåra suicid både inomhus och utomhus) (KS, SBN, K-FAST, ELE) P1.3: Det ska finnas rutiner för att kunna hantera och förebygga situationer kring suicid, suicidförsök och suicidtankar. (KS, alla nämnder och bolag)

P1.4: Vid varje suicidsituation som uppstått ska en händelseanalys genomföras. (KS, alla nämnder och bolag)

P1.5: Minst en gång per år ska informeras i kommunens olika kanaler om vart man kan få stöd vid psykisk ohälsa. Detta för att höja allmänhetens och medarbetarnas medvetenhet och kunskap (KS)

(26)

FÖREBYGGANDE ARBETE MOT FALLOLYCKOR

Förebyggande arbete mot fallolyckor

RISKBILD

Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar. Under 2017 omkom 2 036 personer i fallolyckor och över 114 000 blev inlagda i sluten sjukhusvård efter att ha skadats i fallolyckor (i Sverige). Fallolyckor är också en av de olyckstyper som ökar snabbast. Fall är den vanligaste skademekanismen i samtliga åldersgrupper utom i åldrarna 13-44 år där kläm- och skärskador är vanligast. I den äldsta åldersgruppen, 80 år eller äldre, orsakas nio av tio skador av ett fall. I de yngre åldersgrupperna, 0-6 år, är fall från låg höjd (sängar och stolar) vanligast. Fall från hög höjd (> 1 m) är vanligt bland lite äldre barn som ramlar ner från lekredskap, träd etc och vuxna som ramlar ner från stegar och tak. Även i arbetslivet är fallolyckor vanliga, till exempel halkolyckor på verkstadsgolv eller byggnadsarbetare som ramlar ut från en byggnadsställning. Sport- och idrottsaktiviteter leder också till många fallskador liksom halkolyckor utomhus. I de äldre åldersgrupperna är det vanligast att man snubblar/snavar, drabbas av yrsel, trampar fel eller tappar balansen. För de äldsta är förlust av balans den vanligaste orsaken till fall. Äldre människor är på grund av de funktionsnedsättningar som åldrande och sjukdom orsakar samt olika typer av medicinering både mer utsatta för och sårbara vid fallolyckor. Flest dödliga skador till följd av fallolyckor drabbar personer över 80 år.

Samhällskostnaderna för fallolyckor i Eskilstuna beräknas till ca 250 miljoner/år.Antalet dödliga fallolyckor kan på grund av den demografiska utvecklingen förväntas öka dramatiskt de närmaste decennierna.

ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT

Inom kommunens vård- och omsorgsboenden erbjuds alla som är över 65 år en riskbedömning för fall som följs av åtgärder som kan förhindra fall. Även brukare inom särskilt boende och hemsjukvård försöker man få att medverka i en riskbedömning. Riskbedömningen görs utifrån Senior Alert, som är ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg med syfte att förbättra det förebyggande arbetet samt registrera riskbedömningar och de åtgärder som vidtas. När en brukare faller upprättas en fallrapport med

åtgärdsförslag och resultatet från dessa följs upp, analyseras och återkopplas till verksamheterna 4 gånger per år.

Gatuavdelningen har vinterberedskap från den 17 oktober till 30 april. När det snöat 3-5 cm plogas gång- och cykelvägar i centrala Eskilstuna samt utanför äldreboenden. När det är ca 8 cm snödjup även utanför centrum och därefter röjs på busshållplatser och övergångsställen. Gång- och cykelvägar halkbekämpas med bergkross. Privatpersoner kan hämta grus på flera platser i kommunen för att halkbekämpa vid sina egna fastigheter.

(27)

FÖREBYGGANDE ARBETE MOT FALLOLYCKOR

Sida 18

Det finns en bred samverkan inom vård- och omsorgsförvaltningen men även med externa aktörer som Region Sörmland och privata aktörer (hemtjänst, äldreboenden, vårdcentraler).

Gatukontoret har en del resurser för snöröjning och halkbekämpning i egen regi men har också avtal med ett antal privata entreprenörer.

MÅL FÖR DET FÖREBYGGANDE ARBETET MOT FALLOLYCKOR

Det övergripande målet är att antalet döda och allvarligt skadade i fallolyckor ska minska.

S1: Minska antalet fallolyckor och fallskador hos befolkningen över 65 år.

P1.1: Samtliga personer 65 år och äldre som har beslut om särskilt boende, korttidsvistelse eller är

inskriven i hemsjukvården ska erbjudas riskbedömning av fall senast 4 veckor efter inflytt eller inskrivning.

(VON)

P1.2: Anpassa samtliga boenden för mottagande av fall-larm som en integrerad del i trygghetslarmsystemet inom Vård- och omsorgsförvaltningen. (VON)

P1.3: Snöröjning av gång- och cykelvägar ska starta senast när det snöat 3-5 cm (centrum och utanför äldreboenden) respektive 8 cm och halkbekämpning ska ske vid behov. (SBN, K-FAST)

(28)

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST ENLIGT LAG (2003:778) OM SKYDD MOT OLYCKOR 2020-2023

Beslutad av kommunfullmäktige i Eskilstuna Kommun XX NNNN 2019

(29)

Innehåll

Bakgrund __________________________________________________________________________________________________1 Händelser__________________________________________________________________________________________________8 Stationsområden__________________________________________________________________________________________9 Ledningsstruktur ________________________________________________________________________________________12 Kompetenser ____________________________________________________________________________________________15 Mål________________________________________________________________________________________________________16 Räddningstjänstens förmåga ___________________________________________________________________________18 Samverkan med andra räddningstjänster/organisationer___________________________________________24 Alarmering, Varning och Samband_____________________________________________________________________25 Höjd beredskap__________________________________________________________________________________________26 Olycksundersökningar __________________________________________________________________________________27 Bilaga 1: Uppställningsplatser för höjdfordon, räddningsvägar, uppställningsytor för bärbara stegar _____________________________________________________________________________________________________28 Bilaga 2: Brandvattenförsörjning ______________________________________________________________________33 Bilaga 3: Räddningstjänstens framkörningstider _____________________________________________________35

(30)

BAKGRUND

Sida 1

Bakgrund

LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR

Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) innehåller de skyldigheter och åtgärder som stat, kommun och enskilda ska vidta för skydd mot olyckor. Lagen omfattar förebyggande verksamhet, räddningstjänst samt efterföljande åtgärder.

Nationella mål

I 1 kap. 1 och 3 §§ LSO anges de nationella målen och syftet med den verksamhet som ska bedrivas enligt lagen:

 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.

 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

Handlingsprogram

Enligt 3 kap. 3 och 8 §§ LSO ska kommunen anta handlingsprogram för förebyggande verksamhet och för räddningstjänst. I programmen ska anges målen för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser. Detta dokument utgör handlingsprogram för räddningstjänst.

Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet har utformats som ett eget dokument med ett par delprogram för brand respektive trafik. Handlingsprogrammen bör betraktas som kommunala

styrdokument och ska beskriva hur kommunen bedriver verksamheten för att leva upp till de nationella inriktningsmålen.

Detta handlingsprogram inkluderar inte kommunens arbete med extraordinära händelser eller civilt försvar och inte heller det brottsförebyggande arbetet.

ESKILSTUNA KOMMUN OCH RISKBILDEN

Eskilstuna kommun har en ökande befolkning på ca 106 000 invånare och en yta på ca 1 100 km2.

Majoriteten av kommunens invånare bor inom Eskilstuna och Torshälla tätorter, men det finns också en utpräglad landsbygd med mindre orter som Ärla, Näshulta, Västermo, Kjula och Kvicksund.

Privata och offentliga verksamheter

Eskilstuna kommun har inom sitt geografiska område flera större privata och offentliga verksamheter.

Mälarsjukhuset är länets största sjukhus som nu genomgår en omfattande renovering och tillbyggnation. I dagsläget har sjukhuset över 126 000 besök per år och ca 3000 anställda.

Kriminalvårdsanstalten Hällby är en klass 1 anstalt och ligger belägen i Tumbo nära Kvicksund och har ca 100 platser och lika många anställda.

(31)

BAKGRUND

Sida 2

Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare och huvudkontoret ligger i Eskilstuna.

Trafikverket har regionkontoret för region öst placerat i Eskilstuna kommun.

Energimyndighetens huvudkontor är placerat i Eskilstuna.

Eskilstuna hör till Polismyndigheten Region Öst, som har sitt huvudkontor i Linköping. Regionen är uppdelad i nio lokalpolisområden, varav en är placerad i Eskilstuna.

Utöver dessa finna även ca 4 500 företag, några av de största verkar inom metallindustri och logistik.

Vårdboenden, samlingslokaler

I kommunen finns ett 80- tal verksamheter med olika boendeformer, så som äldreboenden, gruppboenden, LSS-boenden, HVB-hem mm. Majoriteten av dessa har ett automatiskt brandlarm kopplat till

räddningstjänsten.

I kommunen finns ett 40- tal samlingslokaler, bl. a. köpcentrum, nattklubbar och restauranger samt idrottsanläggningar som används både för idrott och andra evenemang där många personer med dålig lokalkännedom kan vistas samtidigt.

Seveso-anläggningar

I Eskilstuna kommun finns ett flertal Seveso-anläggningar (anläggningar som hanterar en stor mängd kemikalier). Sevesoanläggningarna är tillika klassade som farlig verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor (2 kap 4§).

Seveso högre

I Torshälla ligger Outokumpu Stainless AB som hanteras stora mängder av gasol, fluorvätesyra och svavelsyra.

I Hugelsta, öster om centralorten, ligger EPC Sverige AB som hanterar ammoniumnitrat i fast och flytande form och dieselolja.

Seveso lägre

Värmeverket i västra delarna av Eskilstuna hanterar stora mänger eldningsolja.

Ekeby avloppsreningsverk i västra delarna av Eskilstuna med tillhörande biogastankstation för bilar och bussar producerar och förvarar metangas, både i flytande- och i gasform.

Volvo Construction Equipment väster om centralorten hanterar stora mängder gasol, metanol, ammoniak och diesel.

Fyra bergtäkter klassas som Sevesoanläggningar: Barva, Gröndal, Kjula-Blacksta syd och Balsta.

Farlig verksamhet 2kap4

Utöver Seveso-anläggningarna finns en anläggning som är endast klassade som farlig verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor (2 kap 4§).

(32)

BAKGRUND

Sida 3

Eskilstuna flygplats (alla flygplatser klassas som farliga verksamheter även då de inte innefattar några större risker). De risker som finns är själva flygverksamheten samt hantering flygbränsle och diesel.

Transporter på väg, järnväg, flyg och till sjöss.

De viktigaste vägarna är E20, riksväg 56 och riksväg 53. Person- och godstrafiken på landsväg sker i huvudsak på E20 och länsvägarna mot Västerås, Katrineholm och Nyköping. På Svealandsbanan dominerar persontransporter mot Stockholm och i nord-sydlig riktning dominerar tunga godstransporter på den gamla TGOJ-banan där även persontrafiken mot Västerås ökar.

Farligt gods transporteras både på vägnätet, främst europavägen samt riksvägarna och på järnvägen. Av de ämnen som transporteras är petroleumprodukter den mest förekommande men även brandfarliga och giftiga gaser, ammoniumnitrat och fluorvätesyra transporteras. I centrala Eskilstuna finns en

rangerbangård för godstrafik som även rangerar farligt gods. Det finns även ett logistikcentrum i Kjula och en kombiterminal mellan tåg och lastbil i Folkesta nordväst om centrum.

I kommunens östra del ligger Kjula flygplats med viss civil flygverksamhet men kommunen planerar en utökning av verksamheten.

Strax utanför kommungränsen på Mälaren går transporter av farligt gods på båt till hamnen i Västerås. Där transporteras främst petroleumprodukter och styckegods. Inom kommungränsen går ammoniakfartyg via Kvicksund till hamnen i Köping.

Vattendrag, hamnar och dess gränser i vatten

I väster gränsar kommunen mot Hjälmaren och i norr mot Mälaren. Genom de centrala delarna av Eskilstuna och Torshälla rinner Eskilstunaån som är den huvudsakliga avrinningen från Hjälmaren.

Skredrisk finns utmed ån som är 37 km lång och rinner genom ett relativt flackt landskap med en fallhöjd på 20 meter mellan Hjälmaren och Mälaren. Det finns totalt åtta dammar och Hjälmarens nivå regleras genom Hyndevadsdammen. Dessutom finns invallningar som ligger på båda sidor om ån på en sträcka uppströms Torshälla. Störst risk för översvämningar vid höga flöden är det mellan Faktoridammen och Torshälla. Inom detta område finns också kommunens avloppsreningsverk.

Vid räddningsinsatser i Mälaren ansvarar staten för räddningstjänst förutom inom hamnområdet där kommunen har ansvaret. Bilden nedan visar gränsen mellan statlig och kommunal räddningstjänst i Torshälla hamn vid Eskilstunaåns utlopp i Mälaren.

Oljeutsläpp på Mälaren är att betrakta som statlig räddningstjänst. Det kommunala ansvarsområdet för oljeskadeskydd omfattar strand, hamnområdet, kanaler, vattendrag och insjöar. En olycka med godsfartyg där t ex olja läcker ut innebär hög risk eftersom Mälaren är dricksvattentäkt för mer än 2 miljoner människor samt att påslaget på land blir så gott som omedelbart. Det senare innebär också att

möjligheterna att hinna vidta åtgärder för att hindra oljan att nå land är mycket små. Det är därför av stor vikt att kommunerna runt Mälaren gemensamt har beredskap för att hantera ett utsläpp.

Inom Sundbyholmsöns naturreservat finns ett flertal öar som bedömts speciellt skyddsvärda eller känsliga i händelse av ett olje- eller kemikalieutsläpp.

(33)

BAKGRUND

Sida 4

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har en överenskommelse med Kustbevakningen om lagerhållning och underhåll av MSBs förstärkningsresurser inom oljeskadeskydd. MSBs

förstärkningsresurser består av både personella och materiella resurser och kan rekvireras vid räddningsinsatser..

Gräns mellan kommunalt och statligt vatten, Torshälla hamn Kommunala vattentäkter

Det kommunala bolaget Eskilstuna Strängnäs Energi och miljös ansvarar för dricksvattenproduktionen till ca 85 000 personer. Dricksvattenproduktionen sker främst i Hyndevads vattenverk med vatten från Hjälmaren, men det finns även mindre vattenverk i Ärla, Bälgviken, Alberga och Näshulta.

Kartbild transportvägar farligt gods och vattentäkter

(34)

BAKGRUND

Sida 5

Klimatförändringar

De klimatförändringar som sker tyder på en ökad risk för extremväder, dvs längre varma och torra perioder, längre kalla perioder med kraftiga snöfall, häftigare regnväder med stora vattenmängder på kort tid och kraftigare vindar. Dessa extremväder riskerar att påverka samhällsfunktioner och ger

räddningstjänsten nya utmaningar.

De senaste åren har Sverige drabbats hårt av flera stora skogsbränder på grund av långa varma perioder.

Grundvattennivåerna har även påverkats men än så länge har möjligheten att få tillgång till släckvatten via brandpostsystemen inte begränsats. Med fortsatta klimatförändringar ökar risken för att även Eskilstuna kommun drabbas av stora skogsbränder och vattenbrist. Sammanhållna större skogsområden, där större skogsbränder skulle kunna inträffa, finns runt om i kommunen. Varmare klimat gör att vi kan förvänta oss längre brandsriskperioder framöver och därmed större spridning och mer svårsläckt skog

(SMHI, ”Brandrisker idag och i framtiden”)

Eftersom att det genom Eskilstuna kommun rinner vattendrag, och de större sjöarna Hjälmaren och Mälaren ligger inom kommunen, finns risk för översvämningar vid höga flöden och kraftiga regnoväder.

Störst risk för översvämningar vid höga flöden finns mellan Faktoridammen och Torshälla samt nedströms Torshälla. Inom detta område finns även kommunens reningsverk. SMHIs rapport ”Extremregn i nuvarande och framtida klimat” (2018) visar att regnvolymerna vid skyfall kan förväntas öka med 10 % de närmaste årtiondena och med 40 % om 50 år beroende på den globala uppvärmningen; varm luft kan bära mer vattenånga än kall. Skredrisken kring ån kan förväntas öka i samband med kraftiga skyfall och problematiken där det idag finns översvämningsrisk kan förväntas öka.

RISKBILD

En risk är en oönskad händelse med negativ påverkan. Eskilstuna kommuns övergripande riskbild för olyckor grundar sig, utöver de geografiska risker som beskrivits i inledningen, på verksamheternas egenidentifierade risker, lokal/regional statistik avseende vilka olyckstyper som orsakar flest dödsfall och skador på människor och räddningstjänstens insatsstatistik.

Den samhällsekonomiska kostnaden som olyckor medför kan beskrivas med hjälp av analyser i form av förlorade eller förbrukade resurser. Kostnaden totalt för olyckor i Sverige är ca 69 miljarder kr/år (MSB, ”Samhällets kostnader för olyckor”) med följande fördelning efter olyckstyp:

(35)

BAKGRUND

Sida 6

Fall, 25,7

Vägtrafik, 24,5 Övrigt, 11,2

Brand, 6,8Drunkning, 1,1

Samhällets kostnader för olyckor (miljarder kr)

Om man antar att samhällskostnaderna för olyckor i Eskilstuna kommun förhåller sig till

samhällskostnaderna för olyckor i Sverige, såsom invånarantalet i Eskilstuna förhåller sig till invånarantalet i Sverige, kostar olyckor i Eskilstuna samhället ca 715 miljoner kr/år. De enskilda olyckstyper som kostar mest är fallolyckor, vägtrafikolyckor, bränder och drunkning.

STRATEGISK INRIKTNING I ESKILSTUNA KOMMUN

12 juni 2019 beslutar KF om strategisk inriktning 2020-2023. Underlag ska vara inlämnade från processerna 9 maj

4-ÅRIGA PROCESSMÅL

Huvudprocessen ”Tillgodose behovet av skydd mot olyckor” ligger under processområdet ”Samhällsskydd och beredskap” i Eskilstuna Kommun. Processmålen för 2020-2023 stödjer det strategiska målet ”Attraktiv stad” och lyder:

• Minska antalet skadade och döda i olyckor

Indikatorer är antalet svårt skadade respektive döda i brand, trafik och drunkning. Målet är att år 2023 vara nere på högst 1 död och 8 svårt skadade.

• Minska antalet utvecklade bränder i byggnader

Indikatorer är antalet bränder i byggnader/1000 invånare respektive antalet utvecklade bränder i byggnader/1000 invånare. Målet är att år 2023 vara nere på högst 0,85 bränder/1000 invånare samt 0,30 utvecklade bränder i byggnader

(36)

BAKGRUND

Sida 7

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

De 4-åriga processmålen följs upp i samband med delårsbokslut. Säkerhets- och prestationsmål följs upp årligen i samband med årsbokslut.

Varje år antas en lokal verksamhetsplan och lokala processmål. Processmålen är kopplade till

resultatdrivande nyckeltal. De flesta nyckeltal hämtas ur räddningstjänstens ärendehanteringssystem och rapporteras in i kommunens centrala verksamhetssystem för uppföljning. Beroende på nyckeltal följs detta upp månadsvis, per delår eller helår. Detta handlingsprogram följs upp per helår.

(37)

HÄNDELSER

Sida 8

Händelser

Under 2015-2018 larmades räddningstjänsten i genomsnitt på ca 1400 larm per år och antalet har genom åren ökat i takt med invånarantalet. Alla larm föranleder inte en räddningsinsats, ca 20 % av dessa är automatlarm där räddningstjänsten konstaterar att ingen förekomst av brand eller gas finns. Sedan 2008 larmas räddningstjänsten även vid befarat hjärtstopp, dessa larm utgör ungefär en tiondel av alla larm.

Kommunen samverkar även med Landstinget (utöver hjärtstoppslarm) samt med Polismyndigheten vid andra händelser som inte är räddningstjänst, t ex vid hot om suicid.

Av de larm som klassificeras som räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor är de mest frekventa händelserna under 2015-2018 brand ej i byggnad (ca 30 %), övriga händelser (ca 28 %), trafikolyckor (ca 26 %) och brand i byggnad (ca 13 %).

BRAND EJ I BYGGNAD

Brand ej i byggnad är en vanligt förekommande olyckstyp i Eskilstuna kommun. Inom olyckstypen ingår alla typer av bränder utomhus t ex gräs- och skogsbränder, containerbränder, bilbränder mm.

Av brand ej i byggnad så är räddningstjänsten mest belastad under april till augusti med många gräs- och skogsbränder. Antalet larm om brand i skog och mark varierar från år till år mellan ca 20 per år 2015 till ca 100 per år 2018 beroende på väderförhållanden.

ÖVRIGA HÄNDELSER

Hit räknas t ex vatten-, storm- och rasskador. Här ingår även drunkningsolyckor, nödställda djur och andra händelser som inte går att definiera i övriga händelsetyper.

Runt om i kommunen finns många sjöar och vattendrag som personer rör sig i och omkring. Året runt finns därför risk för drunkning och drunkningstillbud. Under 2015-2018 har räddningstjänsten larmats på ca 7 händelser per år i kommunen med avseende på drunkning och drunkningstillbud.

TRAFIKOLYCKOR

Trafikolycka på väg är bland den vanligaste händelsen som inträffar i Eskilstuna kommun. Störst andel olyckor sker under vintermånaderna nov-jan och är i övrigt relativt jämnt fördelade över året.

De flesta olyckor sker på lokalgator, därefter E20, länsvägar och riksvägar.

BRAND I BYGGNAD

Sett till insatser i bostäder sker majoriteten av bränderna i flerfamiljshus, därefter villor, radhus och fritidshus. Antalet bränder i flerfamiljshus ligger något över rikssnittet, men något under rikssnittet för bränder i villor och radhus (2015-2018).

Av de bränder som inträffar i allmänna byggnader så är vård, skolor och restaurang/danslokaler mest drabbade där Eskilstuna kommun ligger enligt eller något över rikssnittet (2015-2018).

(38)

STATIONSOMRÅDEN

Sida 9

Stationsområden

ESKILSTUNA

Eskilstuna brandstation ligger i centrala Eskilstuna.

Inom insatsområdet bor ca 89 000 invånare vilket motsvarar ungefär 85 % av kommunens totala invånarantal. Över 50 % av befolkningen bor i flerfamiljshus, resterande i småhus. I området finns bebyggelse av alla slag, Mälarsjukhuset, Mälardalens Högskola, stora publika lokaler, hotell, köpcentrum och industrier. Området genomkorsas av europaväg, flera riksvägar och järnväg. Riskbilden har i detta område ett stort spektra, detta tillsammans med att majoriteten av andelen larm hanteras i detta insatsområde medför att beredskapen måste vara särskilt god. I insatsområdet larmades

räddningstjänsten på totalt ca 1200 händelser per år (2015-2018).

TORSHÄLLA

Torshälla brandstation ligger i centrala Torshälla (ca 10 kilometer norr om Eskilstuna tätort). I

insatsområdet finns ca 11 000 invånare. Över 60 % av befolkningen bor i småhus, resterande i flerfamiljshus. Inom insatsområdet finns flera skolor, äldreboenden, samlingslokaler och industrier. Här finns kommunens största

Sevesoanläggning vid industriområdet i Nyby. Inom området finns också gammal träbebyggelse som har ett kulturhistoriskt värde. I norr gränsar Torshälla mot Mälaren. I insatsområdet larmades

räddningstjänsten på totalt ca 120 händelser per år

(2015-2018). Torshälla är den station som har kortast körtid till Eskilstuna brandstations insatsområde och därför den styrka

som primärt förstärker detta område vid större händelser.

VÄSTERMO

Västermo brandstation ligger ca 25 kilometer väster om Eskilstuna tätort. Inom insatsområdet bor strax under 1 000 personer. Ca 90 % av befolkningen bor i

Brand i byggnad 0

100 200 300

Larm per år, medel 2015-2018

Trafikolyc ka Brand ej i

byggnad 0

20 40

Brand i byggnad 0

5 10