BÄRBARA STEGAR
Sida 27
Bilaga 1: Uppställningsplatser för höjdfordon,
räddningsvägar, uppställningsytor för bärbara stegar
INLEDNING
Denna bilaga beskriver hur framkomlighet och uppställningsplatser ska utformas med hänsyn till räddningstjänstens stegutrustning. Uppställningsplatserna är applicerbara då räddningstjänsten utgör den alternativa utrymningen via fönster/balkong eller för att möjliggöra tillträde till en byggnads vind.
FRAMKOMLIGHET FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS FORDON Utformning av räddningsväg
Fri vägbredd 3,0 m
Fri höjd 3,6 m
Tåla axeltryck 100kN
Högsta längslutning 8 %
Högsta tvärlutning 2 %
Vid infart till räddningsväg ska vid behov finnas skyltar:
”Räddningsväg” får ej blockeras
”Förbud att parkera”
Det ska vara god framkomlighet vid inkörning till räddningsvägar. Hinder så som bommar och stolpar ska lätt kunna resas eller avlägsnas. Eventuell låsning av hinder kan ske med s.k. brandkårslås utformad enligt SS 3654, se figur nedan.
”Brandkårslås och nyckel”
BILAGA 1: UPPSTÄLLNINGSPLATSER FÖR HÖJDFORDON, RÄDDNINGSVÄGAR, UPPSTÄLLNINGSYTOR FÖR
BÄRBARA STEGAR
Sida 28
Utformning av räddningsväg vid kurvor
Ryttre
Rinre Rfr
i Körväg
Inre svängradie (Rinre)= 7m
Yttre svängradie (Ryttre)= 11m
Hinderfri svängradie Rfri = 12,5m (ska vara hinderfri mellan 1,5m-4m över marken pga. bilens utformning)
Underhåll
Räddningsvägar inklusive uppställningsplatser ska underhållas så att full funktion uppnås oavsett årstid eller tidpunkt på dygnet. Detta innebär att de ska:
Snöröjas och sandas vid behov, detta ska ske utan dröjsmål
Hållas fria från parkerade bilar, containrar och andra hindrande föremål
Rensas från vegetation såsom trädgrenar, buskage och dylikt
Underhållet av räddningsvägar bör inkluderas i det systematiska brandskyddsarbete som bedrivs på fastigheten.
UPPSTÄLLNINGSPLATS HÖJDFORDON
Högsta höjd som räddningstjänsten i Eskilstuna kan hjälpa till vid en utrymning via höjdfordon är 23m till underkant fönster eller överkant balkongräcke. Uppställningsplatsen ska vara utformad enligt nedan:
Bärighet 100kN
Ej större lutning än 8,5 % i någon riktning
Platsen ska vinterväghållas
Skyltas vid behov
Fordonet ska ej behöva backa för att nå avsedd plats
Höjdfordonets utrustning ska kunna resas till avsedd angreppspunkt utan att hindras av utstickande byggnadsdelar, träd, parkering eller dylikt.
BILAGA 1: UPPSTÄLLNINGSPLATSER FÖR HÖJDFORDON, RÄDDNINGSVÄGAR, UPPSTÄLLNINGSYTOR FÖR
BÄRBARA STEGAR
Sida 29
Uppställningsplatsen ska vara förlagd utanför de balkonger eller fönster som avses. Avstånd mellan husvägg och uppställningsplatsen ska inte överstiga 9 m. Den hårdgjorda ytan ska vara 5 m bred och 12 m lång och tåla axeltryck på 100 kN. Se skiss nedanför. (OBS! inte skalenligt)
När det inte enkelt går att se var uppställningsplatsen är placerad ska den skyltas – t ex vid armerad gräsmatta, större yta där bara delar har högre bärighet.
Huskropp
Fönster Fönster Fönster
12 m Stödben
Hårdgjord yta
< 9m
Fordon 5m
När fordonet är parkerat på uppställningsplatsen kan höjdfordonet komma åt utrymningsvägar 4 meter åt respektive håll från uppställningsplatsen i båda riktningarna, se figur nedan.
BILAGA 1: UPPSTÄLLNINGSPLATSER FÖR HÖJDFORDON, RÄDDNINGSVÄGAR, UPPSTÄLLNINGSYTOR FÖR
BÄRBARA STEGAR
Sida 30
Huskropp
Fönster Fönster Fönster
Fordon
4 m 4 m
9m
<
FRAMKOMLIGHET FÖR BÄRBAR STEGUTRUSTNING
Stegen ska kunna bäras till uppställningsplatsen av två personer i lättare terräng. Stegen ska ej behöva lyftas över staket, murar m.m. eller transporteras över kraftigt lutande underlag. Vid transport av stegen ska det beaktas att den har måtten 5,0 m x 0,8 m. Detta medför att vid trånga passager i gångar, trappor och liknande ska minsta bredden vara 1,5m. Vid riktningsförändringar krävs att stegens hela längd får plats, dvs 5,0 m. Nedan visas ett exempel på måtten i en trappa med riktningsförändring.
BILAGA 1: UPPSTÄLLNINGSPLATSER FÖR HÖJDFORDON, RÄDDNINGSVÄGAR, UPPSTÄLLNINGSYTOR FÖR
BÄRBARA STEGAR
Sida 31
Bredd (B) = 1,5 m Svängradie (R) = 5,0 m
Trappa
Uppställningsplats bärbar stege
Högsta höjd som Räddningstjänsten i Eskilstuna kan hjälpa till vid en utrymning via bärbar stege är 11m till underkant fönster eller överkant balkongräcke. Uppställningsytan för stegen ska vara plan, med minsta mått 2,5m x 3,0m och börja vid 1,0- 1,5m från fasaden och sluta >4,0m från fasaden. Stegen ska vidare kunna resas till avsedd angreppspunkt utan att hindras av utskjutande byggnadsdelar, träd eller dylikt.
Maximala avstånd mellan:
Släckbil – Uppställningsplats för bärbara stegar 50m Släckbil – Angreppsväg för invändig insats 50m
BILAGA 2: BRANDVATTENFÖRSÖRJNING
Sida 32
Bilaga 2: Brandvattenförsörjning
Vid insats mot brand används primärt vatten som släckmedel. För att säkerställa tillräcklig tillgång av vatten till räddningstjänstens utrustning finns det generella förhållningssätt när det gäller anläggning av nya områden. Vatten till brandsläckning tas företrädelsevis direkt från brandposter alternativt från tankbilar. Vid bränd ej i byggnad har räddningstjänsten har även möjlighet att pumpa vatten från dammar och vattendrag.
En grundförutsättning för räddningstens förmåga är att det inom tätorter18 finns tillgång till brandvatten.
Med tillgång till brandvatten avses både avstånd till och flöde i brandpost. Rekommendationer hur brandpostnät bör utformas är utgivna av Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen (VAV)19. Brandvattensystem kan utformas på två sätt, konventionellt eller alternativt. Räddningstjänsten ska alltid rådfrågas vid utformning av brandvattensystem.
KONVENTIONELLT BRANDVATTENSYSTEM
Konventionellt brandvattensystem är det vanligaste systemet som används i Sverige. Detta system bygger på att vatten för brandsläckning tas ut direkt från en närbelägen brandpost. Inom Eskilstuna kommun accepteras 200 meters avstånd mellan brandposter. Enligt VAVP83 bör nedanstående normalvärden för brandvattenförbrukning vid olika typer av områden gälla:
Områdestyp Bebyggelse-
verksamhetstyp Kapacitet per brandpost A. Bostadsområden eller andra
jämförbara områden med serviceanläggningar
1) Flerfamiljshus lägre än 4 våningar, villor, radhus och kedjehus20
10l/s (600l/min)
2) Annan bebyggelse 20l/s (1200l/min) B. Industriområden, enstaka
utan upplag av brännbart material
10l/s (600l/min)
2) Normal
brandbelastning, d.v.s.
brandsäkra byggnader utan större upplag av brännbart material
20l/s (1200l/min)
18 Ort med minst 200 invånare i samlad bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen
19 VAV P83, utgiven 2001
20 Alternativt brandvattensystem kan i vissa fall tillämpas
BILAGA 2: BRANDVATTENFÖRSÖRJNING
Sida 33
3) Hög brandbelastning, såsom snickerifabriker brädgårdar o.dyl
40l/s (2400l/min)
4) Mycket hög
brandbelastning, såsom oljehanteringsanläggninga r o.dyl
>40l/s (2400l/min)
ALTERNATIVT BRANDVATTENSYSTEM
Detta system kan i vissa fall tillämpas i områdes- och bebyggelsetyp A1 enligt ovan och bygger på tillgång till minst två tankbilar per insats. En tankbil lossar vatten och fyller släckbilens tank på brandplatsen samtidigt fyller en andra tankbil sin tank från brandpost. Därefter sker växelvis fyllning och lossning. Det är viktigt att tankbilar rymmer ungefär lika stor mängd vatten så att lossning och fyllning tar lika lång tid.
Brandposterna kan då glesas ut till ett avstånd från brandplats till brandpost på maximalt 1000m. Vid brandposterna ska goda vändmöjligheter, alternativt ska möjlighet till rundkörning finnas. Brandposterna för ett alternativsystem ska ha minsta kapacitet 900l/min.
BILAGA 3: RÄDDNINGSTJÄNSTENS FRAMKÖRNINGSTIDER
Sida 34
Bilaga 3: Räddningstjänstens framkörningstider
Nedan visas räddningstjänstens framkörningstider för första enhet, inklusive första insats från angränsande räddningstjänster i de områden där de är snabbast. Med framkörningstid menas anspänningstid (tid från larm tills utryckningen är påbörjad) + körtid till olycksplatsen.
Teoretisk beräkning från 2015